Skatt på 54% på slutlön??

Vad jag menar är att man inte kan lägga på 25% skatt på alla inkomster för att man behöver betala moms på inköp, det är inget ärligt sett att räkna på "skattetrycket". Alla pengar går inte till inköp. Och man betalar inte moms på sin bostad exempelvis och för mat är momsen 12%. Så om du ändå ska använda hittepåsiffror som argument varför inte räkna med att man köper exempelvis starksprit för hela lönen, då blir det mycket i skatt.

Jo, eller så bor man i ett tält och äter bara saker man hittar i soporna, och alla ens pengar hamnar i ett ISK, och då betalar man väl runt 1% skatt på det.

Jo, men det är inte kostnader för bostaden även om de är boendekostnader eller hur man nu definierar det. Poängen är att man betalar inte moms på hyra eller avgifter till bostadsrättsföreningen om det inte är andra saker inbakade i dessa som el eller vatten och då bara för de kostnaderna så klart. För en villa vet jag inte riktigt, man betalar ju inte moms på sin ränta eller sina amorteringar, tvärtom får man ju dra av en del av räntekostnaden från sin inkomstskatt. Men om man köper en ny villa lär det ju vara en del moms inblandat förstås.

Ja köper fastighetsägaren momsbelagda produkter eller tjänster får de förstås betala moms på de, precis som ideella föreningar och liknande.

Jo självklart. Men eftersom man beräknar något snitt så är det inte korrekt att säga att en specifik person betalar X i skatt för dessa saker för det varierar ju väldigt från person till person. Någon med lite pengar som betalar hyra, köper mat och livsmedel och mestadels begagnade kläder typ kommer att betala väldigt lite i moms och punktskatter exempelvis. Medan någon som köper en bil för en miljon ett visst år kommer att betala väldigt mycket i moms det året.

Jo så är det förstås. Samtidigt är ju de siffrorna helt arbiträra. Det är ju helt möjligt att en fastighetsägare exempelvis inte köper några nya vitvaror eller liknande ett visst år (i teorin i alla fall), och att en fastighetsägare har fastighetsskötare, rörmokare och liknande anställda istället för att de köper in tjänsterna. Värme, vatten och liknande kan lika gärna betalas direkt av den boende. Då betalar fastighetsägaren inte så mycket moms.

Jo men det är ju liksom inte någon hemlighet att vi har moms. Visst kan det vara bra att uppmärksamma det, men alla uträkningar är ju vinklade på något sätt liksom. Alltså borde man skilja på skatt på inkomster och skatt på utgifter. Skatt på inkomster är vad de är och går inte att undvika om man inte skatteplanerar rejält eller helt enkelt undviker att ha några inkomster. Skatt på inköp kan man påverka själv genom att välja vilka inköp man gör och inte gör.

Alltså kan man ha en helt sanningsenlig artikel typ: "Så här mycket skatt betalar du (innan/utan avdrag) på dina inkomster om du tjänar X och bor i kommun Y." Inga tvetydigheter där utan en konkret siffra. Men att ha en artikel: "Så här mycket skatt betalar du totalt sett" kommer ju att behöva en hel drös fotnoter för vilka antaganden man gjort. Vad jag inte håller med om är följande citat från Mindfighter: "...med arbetsgivaravgift och moms så hamnar normala IT-löneslavar på 73% skatt..." för det stämmer ju helt enkelt inte utan är en uppskattning, en rätt vinklad uppskattning dessutom.

Arbetsgivaravgiften kan och bör man se som en skatt, men en skatt på arbetsgivaren inte på arbetstagaren. Det är en del av kostnaden för att ha en anställd liksom. Ska man räkna med momsen som ens arbetsgivare betalar på ens utrustning också? Min skrivbordsstol kostade säkert 5000 så arbetsgivaren har ju betalat en tusenlapp moms där exempelvis. Skulle en arbetstagare tillhöra en grupp som slipper arbetsgivaravgift (jag vet inte vilka de är men unga eller socialbidragstagare kanske) få de pengarna i lön istället?

Det är väl rätt lätt att beräkna det för en själv eller någon där man vet vad den betalar för de olika sakerna. Däremot kan man förstås inte göra en generell beräkning som stämmer för alla, och det är hela min poäng. Jag kanske använder exempelvis tre gånger så mycket el som min granne ovanför som har exakt likadan lägenhet, men bara hälften så mycket vatten, så hur ska man kunna sätta en siffra på hur mycket skatt vi betalar för det som stämmer för oss båda?

Jo det förvånar mig inte. Hade man inte gjort så hade det förstås varit en konkurrensfördel för de fastighetsägare som är stora nog att hålla mer personal.

Det kan man förstås diskutera. För mig är det ganska positivt att priset som står på prislappen eller i annonsen också är det jag får betala, och det är också så det funkar i de allra flesta länder, däremot står ju momsen separat på kvittot. USA är ju lite speciella när det gäller konsumentskydd och -rättigheter och deras lagar på de områdena (och många andra) verkar mest vara till för att maximera vinsten för företagen på bekostnad av kunderna. Men om man vill att folk ska bli sura på skatter så är det ju ett smart sätt att få dem dit liksom.

Jo, så de betalar moms och räknar av den mot moms som andra betalar dem, precis som med all annan moms företaget betalar. Visst gör det att det är en markant skillnad mot arbetsgivaravgifterna som de inte får tillbaka på det sättet. Å andra sidan betalar ju arbetsgivaravgifterna saker som individen eller företaget annars hade fått stå för, som sjukförsäkring, pension och så. Jämför vi med USA igen så betalar arbetsgivare, i alla fall de flesta, sjukförsäkring för sina arbetstagare och kostnaden är ju jämförbar med vad vi betalar med skillnaden att det är ett vinstdrivande bolag emellan som gör allt vad de kan för att slippa betala när man väl behöver utnyttja försäkringen.

Snygg halmgubbe. Statistik är jättebra och användbart på många sätt, men det är inte applicerbart på en individ. Den genomsnittliga kvinnan i Sverige får 1,85 barn men ingen får ju exakt 1,85 barn för det är en omöjlighet.

Tja det kan vi förstås bara spekulera om. Men den här uppfattningen att staten består av giriga personer vars mål är att dra in så mycket pengar som möjligt är bara fånig. Staten gör en budget, minskar man en intäkt så får man antingen öka någon annan eller minska på en utgift.

Det är en annan debatt, jag kan bara inte se hur det på något vis hade varit positivt att lägga på försäljningsskatt i efterhand. Förutom då om man är ute efter att maximera folks ilska mot skatter och staten.

Moms på stolen var bara ett exempel på en kostnad för att ha en anställd. Om vi ska räkna arbetsgivaravgifter som en del av individens ersättning så finns det väl ingen anledning att inte räkna med andra kostnader som företaget har för att ha en anställd.

Jag skrev i trådens början att TS hade kunnat valt att löneväxlat hela eller delar av extrautbetalningen och då sluppit att betala skatt helt plus att TS hade fått 6% extra insatt på sitt pensionskonto pga företagets minskade arbetsgivaravgift.
Givetvis hade TS fått betala skatt den dagen pengarna plockas ut i pension.

Jag har bonus på mitt jobb och då skatten där blir väldigt hög så brukar jag ofta löneväxla delar eller allt av den. Jag löneväxlar inget övrigt under året utan kastar bara in bonusen.

Om vi ponerar att TS har 30 000 kr som semesterlön så får han då 31 800 kr in på pensionskontot som sen han kan förvalta och öka under tiden tills han går i pension.
Tar han ut det i pengar direkt får han istället 13 800 kr att förvalta. Redan här ligger han 16 200 kr efter. Absolut finns nackdelen med att TS låser pengarna till pensionsdagen.

Då vi har blivit pålurade ett pensionssystem från helvetet så kommer tyvärr många svenskar vakna upp med mycket mindre pengar i lönekuvertet den dagen man går i pension. Att då ha sparat lite extra kan iallafall ge lite guldkant på tillvaron så man slipper sitta och suga på bordskanten.
Sen att de inte ens lönar sig att jobba i vissa fall så är det något som är helt fel. Vår garantipension kan ibland till och med vara högre än vad lågavlönade personer lyckats fått ihop efter 40 år i arbetslivet. Så rent hypotetiskt kan det komma en invandrare till landet och få mer än en undersköterska som slitit i 40 år.

Till och med vår köra Göran Persson har en gång sagt att om svenska folket hade förstått vilken försämring det nya pensionssystemet skulle bli så hade det aldrig gått igenom.

Välkommen till Sverige.

Här tar vi skatt på skatten och sedan lite mer skatt i form av avgifter och moms och allt annat man kan tänka sig.

När jag slutade från en tidigare arbetsgivare var min grundlön 45k. När jag slutade så hade jag 100 timmar i min kompbank och full semester på 32 dagar. Väldigt bra arbetsgivare. Hade även beredskapsersättning på runt 11k i månaden när jag hade beredskap vilket inträffade var tredje vecka.

När jag slutade sista juni det året hade jag en beredskapsersättning, 100 timmar komptid och 32 dagar semester. Min slutlön hamnade på 98 000 kr någonting. Varpå jag skattade 56% eller om det var 54% har för mig att det var 56% eftersom de drog lite extra och att allt räknas som en engångsutbetalning. Slutligen fick jag ut 43 000 efter skatt. Samma år under Juni och nästan hela Augusti jobbade jag inte eftersom jag tog ut lite extra ledigt i samband med en ny tjänst.

Året därefter fick jag tillbaka 29k på skatten. Siffrorna är inte helt exakta med hundralappar. Hade jag jobbat både i Juli och Augusti hade jag antagligen inte fått tillbaka lika mycket på skatten.

Där har du ett hum. Tyvärr har vi väldigt hög skatt i Sverige och det är bara att gilla läget.
Det finns ju andra sätt för att komma runt vissa skatter och sånt om du har eget företag. Egentligen kommer du inte runt skatterna heller utan det beror på hur smart du lägger upp din lön och utdelning mm. Dock inget jag tänker gå in på nu då det är ganska så omfattande.

Många verkar bara inte förstå skillnaden på ett statistiskt snittvärde och vad som gäller för en specifik person. När jag var tonåring hände den stora branden i Backa där en massa ungdomar dog, flera i min bekantskapskrets menade då att vi borde vara odödliga typ för statistiskt sett så har vi gått förbi de förväntade dödsfallen i regionen för åldersgruppen. Men så funkar det ju inte. På samma sätt kan man inte säga att en IT-anställd betalar X i skatt för det varierar rejält. Däremot kan man säga att en IT-anställd i genomsnitt betalar X i skatt om man har tillgång till sån statistik. Men det är förstås inte lika slagkraftigt.

Jo men då förstår man ju inte hur det fungerar. Budgeterade intäkter går till staten och budgeterade utgifter betalas av staten när det gäller olika departement och liknande. Höjs skatten på exempelvis sjöfart så betyder inte det att sjöfartsverket får mer pengar utan staten bestämmer ju vad de ska göra med de "extra" pengarna i sin budget. Sen finns det förstås undantag där pengarna är öronmärkta för något specifikt syfte, men även då är ju inte förhållandet direkt liksom. Trängselskatten här i Göteborg ska finansiera ett stort infrastrukturprojekt exempelvis men om trängselskatten inte drar in så mycket pengar som väntat så betyder inte det att infrastrukturprojektet får mindre pengar liksom eller tvärtom. Däremot kan de ju besluta att öka trängselskatten, eller minska scope på projektet, i nästa budget för att täcka upp de lägre intäkterna men de kan lika gärna välja att dra ner på något helt annat som vikarier i förskolan eller vad som helst i budgeten.

Det är förstås bara en spekulering, men jag kan inte se att något annat gynnas av att priser visas exklusive moms.

Självklart. Men om företaget inte tar in 25000 i moms så kan de inte dra av momsen så då blir det en utgift.

Men det var som sagt bara ett exempel. Vi kan lika gärna titta på själva stolen i exemplet. Företaget anställer dig och behöver köpa en stol, är det en del av din ersättning? En stol är ju ett arbetsredskap så det är ju inte så konstigt att det inte är så förstås, men säg företagets julfest, kaffebudget eller liknande. Anser du att det ska räknas in i din ersättning? Det är ju en av många kostnader som kommer av att ha en anställd precis som arbetsgivaravgiften. Sen är arbetsgivaravgiften direkt relaterad till lön vilket inte en stol eller en julfest är förstås, men likväl är det ju en utgift för företaget snarare än för individen.

Jo men det påverkar inte din lön direkt. Indirekt finns det kanske mindre utrymme för löneökningar eller liknande på grund av arbetsgivaravgiften, men det är ju en budgetfråga för företaget hur de väljer att fördela inkomster och utgifter liksom.

Ja men varför ska jag bry mig om företagets fördelning av intäkter och utgifter? De anställer mig för att de räknar med att jag kommer att dra in mer pengar än vad min anställning kostar, vi kommer överens om en lön och den lönen får jag och betalar skatt på. Alla övriga kostnader som en anställning innebär är inte mitt problem, oavsett om det handlar om arbetsgivaravgifter eller kontorsmateriel, och framför allt är det inte jag som betalar dem hur man än vänder och vrider på dem.

Nu börjar vi trilla in på mer komplexa saker dock. Pensionsavsättningar utöver den allmänna pensionen regleras i kollektivavtal mellan ditt företags representanter och din fackförenings representanter. Och beskattningen är också komplicerad med avdrag för pension och förstås skatt på den sen när man tar ut pengarna. Det räknas ibland med i ens ersättning och ibland inte, men det ligger ju utanför arbetsgivaravgifterna. Å andra sidan är det ju också en kostnad för att ha en anställd precis som avgifterna eller kontorsmateriel.

Jo kanske, men det gör ju analysen väldigt komplicerad och möjliggör ju att vinkla den väldigt mycket åt ena eller andra hållet beroende på hur man räknar. Inkomstskatt är förhållandevis enkelt, och moms är ju väldigt enkelt att räkna är för en individ, men väldigt svårt att dra några generella slutsatser av.

Någon kanske lägger väldigt mycket pengar på hushållsnära tjänster exempelvis, som man betalar moms på men man får också tillbaka bra mycket mer än momsen i avdrag. Räknas det med i analysen? Inte så sannolikt i Timbros analys i alla fall. Eller en genomsnittlig IT-arbetare kanske har ganska höga bostadslån och får därmed ganska mycket i ränteavdrag, alltså pengar tillbaka på skatten för att man har köpt en dyr bostad, är det medräknat? IT-anställda är i relativt stor utsträckning egenföretagare som kan fördela intäkter ganska fritt mellan lön och kapitalinkomster, räknas de lägre skatterna för dessa inkomster med?