Plats för lite gubbgnäll

Yeah, tekniken räddar verkligen liv!

Åh, jag tycker det är så obehagligt om man måste göra filbyten i en rondell, men ibland har man ju inget val. Att folk dessutom slarvar med blinkningen är ju rent utav livsfarligt...

Bra förklarat där!
Sen har dom även som följer ditt sista stycke med att blinka höger MEN ändå fortsätter rakt fram, dvs att det kör av på andra avfarten.

Vill också dela ut en pungspark till dem som inte blinkar i tid, de ser att man står och väntar på att få åka och de inte ger tecken på att blinka fast de ska svänga och så blinkar de I svängen.

Tur att man inte längre kör bil! Verkar bra krångligt och inte många verkar veta vad som gäller. Hade nog blivit en och annan pungspark och det vill man ju inte ha! Vad gäller för straff för kvinnliga förare, de har ju ingen pung?
Körde som proffs en gång i tiden, buss, taxi, lastbilar, långtradare. Men det var länge sen och alla var rädda när man kom farande så det var aldrig något problem då.
Skämt åsido, eller kanske inte. Här kommer en taxi-story:
En man hade bråttom till tåget och tog en taxi. Efter att föraren i hög fart hade bränt ett antal röda ljus och varit nära att krocka flera gånger satt passageraren som på nålar i varje korsning och höll i sig krampaktigt. Sista korsningen innan avfarten till flygplatsen var det, tack och lov, grönt ljus men då stannade taxin nästan och smög över korsningen. Förvånad sa passageraren: "Vad i hela fridens namn? Här har du bränt rött efter rött utan att ens sakta farten men när det var grönt stannade du nästan. Hur kommer det sig?"
Utan att vända sig om svarade föraren: "Om det är grönt måste man vara extra försiktig! Det kan ju komma en taxi!"

Du får hänga med här och sluta vara så omodern, kvinnliga förare kan absolut ha pung
Oavsett om det är en livmoderhalsbärare eller en pungbärare förtjänar de helt enkelt en metaforisk pungspark.

En stinn penningpung kanske men då gör det ont i foten.

Så härlig läsning, den tackar jag för. Roligt att du har lyckats underhålla dina vänner och sambos med din morgonzombiehet.

Tråkigt att det ska behövas så många vändor med din bittra granne. Hoppas att allt löser sig nu så han slipper din halvelaka överraskning ”hihihi”.

Jag håller med dig i ditt resonemang kring falsk artighet.
mmm… din idé låter lite kul, men ärligt talat så vågar jag inte utföra det på grund av att jag är konflikträdd. Jag har tyvärr fått väldigt mycket osagt genom åren på grund av detta.

Det här med att ha som tidsfördriv att diskutera med speciella människor i väntan på att färgen ska torka, har du en poäng med. Dock ställer min konflikträdsla även till det i det läget. Min mamma lever sedan många år tillbaka ihop med en sådan person och han har gett mig magsår hundra gånger om. Dock träffar jag inte honom lika ofta nu så jag slipper konfronteras med dessa diskussioner.

Minns några sådana strider. Har redan berättat om grannen som köpte en finare modelljärnväg för att bräcka den jag mödosamt sparat ihop till. Han köpte också en lampa som var finare än den en annan granne (som var trevlig) hade byggt; man kunde dra ut den från väggen, lite i stil med den här men i trä.
Varje morgon åkte vi ner i hissen samtidigt och jag tvingades lyssna på hans eviga skryt och påpekanden om hur mycket bättre grejor han hade. Varje gång tände vi också varsin cigarett (det var OK dåförtiden) och varje gång sa han "jag önskar att jag hade karaktär för att sluta röka, men jag har ingen karaktär". En dag visade det sig att han slutat. Jag tände min cigarett och han sa "Ja du, nu har JAG slutat röka!". Jag kunde naturligtvis inte hålla klaffen utan svarade: "Se där, det gick bra utan karaktär!"
Sedan den dagen undvek han att åka ner i hissen i mitt sällskap. Stod jag där när han kom ut eller kom ut när han stod där kom han på att han "glömt nåt" och gick in i lägenheten igen. Skönt, tyckte jag.
Jag slutade själv att röka för drygt 45 år sedan. Jag tar det faktiskt som ett tecken på att man inte behöver karaktär för att klara av det. Min filosofi har alltid varit att enklaste sättet att slippa strida mot frestelser är att omedelbart falla för dem. Lite selektiv får man ju vara men det har definitivt gjort livet mycket enklare.

Tack för din eloge. Att jag är konflikträdd har jag vågat erkänna och stå för i många år. Dock har jag svårare att erkänna det för personer som jag har en konflikt med.
Jag känner igen den företeelsen, men agerar själv tvärtemot. Som anonym på nätet kan jag helt öppet erkänna att jag är konflikträdd eftersom ingen vet vem jag är. Ja, psykologi kan verkligen vara intressant ur detta perspektiv som du nämner.

Trist att det ska behöva gå så långt med din granne. Att när diplomati inte längre bär så bryter krigen ut, kan jag skriva under på.
Detta ordspråk har jag aldrig hört (eller har hört för längesedan men glömt "hahaha") men jag gillar det.

Folk som parkerar på handikapparkering bara för att dom kan och har ett tillstånd , alltså nån annan än brukaren tar bilen till typ bolaget och nyttjar tillståndet för att parkera närma.

Nu vet jag inte på vilken nivå av ”gubbirritationsskalan” som du hamnar på när ovan sker. Men, om det är outhärdligt brukar det vara dels effektivt, dels skänka inre tillfredsställelse att säga till dylika tillståndsmarodörer att vare sig platsen eller tillståndet är ämnade för mentalt handikappade personer.

Befinner mig nu på semester och tvingas därmed umgås med andra människor; så var beredda på att det kommer ett långt inlägg vad det lider.

Gnäller på mammor som inte har koll på alla barn de är ute med. De kör en barnvagn med yngsta kidsen och sen låter de resten springa runt hur som helst sen ska dom gärna prata i mobilen också. Oftast ser jag detta i tunnelbanan där det är livsfarligt för barnen att springa runt och leka kull eller köra nån sparkcykel, en liten knuff och du kan ligga på rälsen.

Varför är det så krångligt göra sig av med gamla bildäck?

Har ett gäng gamla däck på fälg i ett uthus, riktigt gamla däck utan tillhörande bil. Återvinningen vill inte ha dem, Ragnsells vill inte ha dem därför att det är för få och hänvisar till däckfirma där de är köpta men vi vet ju inte var de är köpta eller ens till vilken bil de en gång hört. Däckfirmorna vill inte ha dem på fälg utan det ska i så fall vara separerat, annars skulle de ha betalt för att ta emot dem. Min sambo som ringde till Ragnsells tröttnade på allt jidder och att det ska vara så märkvärdigt att göra det rätta och sa lite bitskt att det är ju inte så konstigt att folk lämnar däck i skogen och det kanske är så man ska göra. Men det rekommenderade förstås inte Ragnsells (inget vi ska göra heller). Så de får väl ligga kvar till jag tröttnar och gör mig av med dem på något fult sätt efter att solen gått ner.

Irriterande.

Lägg ut dem på blocket, finns alltid någon som är ute efter gamla fälgar.

Tack för tipset!