Disney+

Har stötvis tröskat mig igenom Agents of Shield i månader nu, tycker att de första säsongerna var bättre när de höll sig på Terra Firma, och hade mer utomhusscener. Känns som de bytte till så mycket studiofilmning som det varit genom hela säsong 5 och framåt som någon slags trist kostnadsbesparing.

Så en bit in i S6 tog jag paus, började kika på The Mandalorian istället. Tänkte vänta med den tills jag var klar med AoS, men kunde inte hålla mig. Man behöver variation känns det som.

Han som spelar Mandalorianen, vad han nu heter (jag kan inga namn längre inom TV-världen, jag tappade all koll efter 90-talets slut typ), hans röst inifrån hjälmen och buttra, korthuggna sätt att tala påminner mycket om en ung Clint Eastwood tycker jag. Blev precis klar med avsnitt nummer två nyss. Startade bra, måste jag säga.

Lite Lone Wolf and Cub-känsla över serien? Iallafall om Cub hade psioniska krafter, så... Vet inte riktigt vad man ska säga. lol

Visst går det att tolka åt bägge hållen, men 4:3 versionen använde inte hela negativet, så i 16:9 utgåvan så är det ”ny information” på sidorna, det är inte en beskärning från den gamla 4:3 bilden, utan en ny inskanning. Dock så innehåller serien klipp som inte är i s35 format, och vfx-klipp som inte trivs lika bra i det nya formatet, samt att man fått offra en aning i höjd mot 4:3 versionen.

Edit.

Jo det varierar säkert mellan olika produktioner. Det är rätt vanligt att man filmar i 4:3 och sen croppar ner det till 16:9 eller 21:9 eller vad för konstigt format man nu vill ha. Tittar man på en studiomonitor så är den ju 4:3 med en ruta (eller flera rutor) som indikerar andra mindre format.

När den nya säsongen kom av Arkiv X så började jag och tjejen kolla på de gamla, kom inte så långt för den var inte riktigt så bra som vi mindes den, men det var ju ganska ofta vissa klipp plötsligt blev väldigt lågupplösta.

Edit: Ditt exempel visar ju på något mellanting, båda bilderna är ju klippta jämfört med varandra, bara på olika ledder.

Ja och därför jag skrev att den är beskuren något i höjdled i jämförelse mot 4:3 utgåvan och att inte hela s35 negativet användes när man gjorde 4:3 produktionen, för trots att ett s35 negativ är 1.33:1 så använde man sällan hela (aldrig?) när man producerade för tv.

Alltså såhär (röda boxen är dock 2.35:1, tänk dig en högre box så illustrera det fallet här)

Men när man pratar om 4:3 produktioner som blivit beskurna till 16:9 så pratar man ofta om att man helt enkelt bara tagit bort information i höjdled, så jag ville bara förtydliga att det inte är fallet här.

Det motsatta kunde ske på 4:3 utgåvor av widescreen produktioner när dom visades i ”Open matte”, och det var därför det dök ner så mycket mikrofoner osv i bild för i tiden.

Det är främst specialeffekterna jag är fundersam om ifall de faktiskt producerades med 16:9 i åtanke, TV på 90-talet kunde filmas i bredbild - som till exempel Star Trek - men specialeffekter producerades generellt på video i 4:3-format eftersom det var billigare, och även så som serien faktiskt sändes på den tiden...

Jo precis det varierar. Tidigare förstörde de ju många filmer med pan & scan då de klippte ner ett brett format till 4:3 men ofta la till flera klipp för att kunna hålla saker centrerade och så. Då fick man ju leta efter "rätt" DVD utgåva för att få WS. Samtidigt var det en del regissörer som filmade långfilmer i 4:3 och croppade dem för bioreleasen men släppte dem i 4:3 på DVD med mer av bilden kvar.

Biofilmer var ju rätt fyrkantiga från början men i och med tevens intåg så började man göra bredare format för att särskilja sig från TV. Idag går det i viss mån i motsatt håll, allt fler biofilmer kommer i 4:3 när vi har slutat att ha sådana TV-apparater hemma, av samma anledning; att erbjuda något annat än vad man kan få hemma.

Vettefan om jag håller med om att det är allt fler, det har väl blivit vanligare och vanligare för imax att köra på 1.9:1 än 1.43:1 eftersom det är formatet för imax digital? Många sensorer för nya generationens 6-8k kameror har också en bredare sensor vid ”open gate” (1.5:1-2.1:1 ish), har svårt att se någon trend tillbaka till 4:3, tror snarare att man kan se t ex justice league som ett undantag, den är ju filmad på s35 och där blir det ju faktiskt 1.33:1/4:3 om man använder hela bilden.

Kan dock absolut bli vanligare med smalare format än 2.35:1-2.40:1 på bio igen. Får väl se hur industrin blir post-Corona också, om man nu vill ha ett smalare format, och om hemmasoffan blir allt mer den primära plattformen kanske till och med 16:9 blir populärt för film. Är ju inte allt för långt ifrån imax digital heller.

Att jag inte har hört talas om någon sådan trend är kanske inte så konstigt då jag är typ världens tredje minst informerade person om filmvärlden, men om det skulle vara fallet att det är så så vore det ju värsta arty-farty navelskådnings-raseriet typ. Kan ärligt talat inte föreställa mig något mer idiotiskt urbota puckat än börja göra biofilm i 4:3 bara för att det är ett annorlunda format än en modern TV-skärm.

Det är ju inte DÄRFÖR jag går på bio för fan, utan för att få en mäktig upplevelse! Tokstolleri! Särskilt som det mänskliga ögat har ett bredare-än-högt synfält, att då med flit gå mot ett fyrkantigare format är helt onaturligt.

Höll på att smälla av när jag såg att Snyder cut var i 4:3. Trodde ärligt talat det var ett dåligt aprilskämt, att det fanns en "riktig" version att se på istället. Stoppade filmen och gick tillbaks till huvudmenyn; så...näe. Blir väl så när filmregissörer tar sig själva på alltför stort allvar och börjar sniffa sina egna underkläder typ.

Marvels ur-Avengers var en så jäkla skön film att titta på hemma just för att den var i 16:9-format. Hela bilden används, inga svarta kanter. Asläckert. Man slår såklart på motion interpolation också, för extra visuell mumma...

Jo det finns ju olika trender som drar åt olika håll absolut, men för tio år sedan hade ingen ens tänkt tanken att släppa en biofilm i något i närheten av 4:3 om det inte verkligen var ett radikalt stilistiskt grepp (exempelvis), idag finns det flera stycken. Huruvida det är ett rent estetiskt val från regissören eller om det handlar om att stå ut i utbudet är svårt att avgöra förstås.

Tja, det är ju ett stilistiskt val också förstås. Om regissören tycker att ett visst bildformat passar för en viss film så är det ju upp till den att använda det.

Interpolering? Nej nej.

Fast det funkar ju inte på i stort sett alla biografer i det här landet. Finns vaddå, två imax-dukar i hela Sverige eller? Så effekten blir ju den rakt motsatta.

Kanske han ville det, men han är isåfall korkad. Olika media har olika förutsättningar, man ska använda dem till sin fördel, inte försöka skohorna ner ett media till att efterapa ett annat. Marvel har ju skött det bra med sina filmer där seriehjältar tillåtits bli cinematiska istället. Peter Jackson förstod att om Ringen-filmer som gjordes som böckerna är skrivna där huvudpersonerna håller jättelånga superseriösa tal med ålderdomligt sirligt språk, och reciterar dikt och poesi och sjunger sånger både på dvärgiska och flertalet varianter av alviska med mera - så hade varje film blivit 11 timmar lång typ och världens värsta, sämsta sömnpiller, även för de riktiga Tolkienjuckare som man isåfall försökte vända sig till.

En och annan ikonisk serieruta snyggt återskapad i Watchmen-filmen var ju coolt (och som nörd och serieälskare kände man sig stolt när man kände igen scenen från den ursprungliga grafiska romanen), men att göra en hel långfilm i samma anda är fanimig maximal pretto alltså. Som när jag försökte titta på Sergio Leones Once Upon a Time in The West, med alla sina suuuuuperlånga scener där absolut ingenting händer, ingen säger en enda jävla replik förrän typ 20 minuter in i filmen, och jag inte ens började förstå vad den handlade om förrän mer än halva filmen gått.

Man tar det som blivit ens kännetecken och smetar på mer och mer och mer av det, som att det gör slutprodukten bättre. Gräddkola med en liten nypa salt i kan vara gôtt som fan, men om det är mer salt än kola har det för länge länge länge slutat smaka bra...

I och för sig gillade jag Snyder Cut rätt så bra - det var en fet välproducerad actionfilm - men 4:3-fotografiet, det bästa jag kan säga om det är att när filmen började rulla på så hände det att jag inte tänkte på det alls, vare sig i positiv eller negativ riktning.

40 tum är vad jag har nu, och finansiellt är 55 tum det mesta jag kan sträcka mig till. Och mjukt och fint ska det va, du kan sitta och låta ögonen dina hacka sönder av ryckig 24fps om du vill...

Håller absolut med om detta, smalare bild innebär i princip alltid mindre bild så det handlar inte om att ge en "större upplevelse" på något sätt. Imax är ju trevligt men de har ju urvattnat tekniken en del för att få ner kostnaden så kvaliteten på exempelvis de som finns i Sverige är bra mycket sämre än tidigare analoga Imax-biografer.

Man kan ju välja att följa visionen från de som skapade innehållet eller försöka anpassa det efter sin smak (eller gnälla för att det inte följer ens preferenser). En del vill exempelvis ha neutrala hörlurar, andra vill verkligen inte ha det utan vill ha några som ökar på basen kraftigt eller så. En del lyssnar hellre på originalinspelningen från sextiotalet i mono medan andra föredrar en modernare remaster. Personligen försöker jag följa visionen, försöker kalibrera neutralt exempelvis. Jag säger inte att det ena tankesättet är bättre än det andra eller något sånt, men det innebär ju ganska stora skillnader i hur man ser på saker.

Ok, men det kanske har med det att göra. 40 tum är inte så stort så det är klart att det kan störa om bilden blir ännu mindre av någon anledning. Angående 24 Hz (eller 23,976) så kan det också handla om din TV, billigare eller äldre modeller är inte så bra på att hantera 24 bilder per sekund utan det blir ofta ryckigt och/eller hackigt. Då kanske interpolering känns bättre. Personligen klarar jag inte av såpopera-effekten så all form av interpolering är avstängd här. Men min TV kan också hantera 24 och 23,976 bilder utan några problem.

Ser coolt ut. Jag gillar anime, ser på det nästan dagligen, men känner ändå lite motvilja till att Star Wars blir japansk anime. Passar inte in med Star Wars universumet tycker jag. Men det ser coolt ut, det kan jag inte förneka. Mixed feelings.

Jag vet inte. Det känns som att teman och sånt passar ganska bra på något sätt. Star Wars har ju en massa konstiga saker liksom, har du kollat in exempelvis alla Lego-Star Wars-serierna? Eller Rebels? Uslingarna? Star Wars Vintage Droids?

Star Wars Visions var ju ganska bra i alla fall. Det gjorde inget att den var Anime. Väldigt olika stil och kvalité på alla avsnitten, men sevärt överlag.

I övrigt kan jag rekommendera Star Wars Biomes och Star Wars Galaxy of Sounds, de är typ vackra tech demos och var jätterolig att se på när jag precis fick min OLED TV.

Jag såg nyligen Black Widow och Free Guy på Disney+. Det var bra filmer tycker jag, helt klart sevärda.

Det ursprungliga konceptet av Darth Vader var ju baserat på den klassiska samurajrustningen, nu finns bara rester kvar av det, främst i hjälmens utformning. Så om Disney slutit cirkeln är det väl inte så förvånande...

Dessutom gavs det ju ut en serie mangaversioner av de tre ursprungsfilmerna en gång i tiden. Har alla volymerna utom de två sista i min seriebokhylla...

Jo sonen fastnade för den också. Dubbningen är bra men det är klart att det inte är samma sak med någon random svensk skådis och exempelvis Kristen Schaal som är med i den engelska versionen.

Angående katastrofal dubbning så har jag varit tvungen att se Harry Potter dubbat det senaste, och det är inte bra någonstans.