Är rekryteringsprocesser snabbare utomlands än i Sverige? Om så, vad beror det på?

I sverige ofta 2 veckors prövotid uppsägningstid under ens provtidsanställning av vilken anledning som helst. Man får dock inte erkänna högt att anledningen är något som kan räknas som diskriminerande. Så jag vet inte om det är så svårt att göra sig av med nyanställda i sverige.

Men din fråga kan ställas på flera olika plan. En är generellt för alla anställda i hela sverige, en annan för ett viss område. Tar vi t.ex. systemutvecklare så är det en procedur i det hela, personen ska ha en egen dator, mobil, mail, användare och komma in i projekt. Och uppta andra anställda dyrbara tid, kanske även få möta kunder osv. Personen får ta tillgång till hemlig information, kan sno med sig källkod och mjukvaror från företaget.
Jag betvivlar påstående att en anställningsproceduren är så trög i sverige för att anställa systemutvecklare är att uppsägningstiden vid prövotid är hela 2 veckor. Det hade nog varit irrelevant om det så hade varit 1 vecka.

Om vi däremot tar mer enklare jobb som lokalvårdare. Så finns det säkerligen något i det du säger. Även om dessa också ofta ska ha mobiltelefon, egna kläder, få upplärning osv. Det är en hel del kostnader som tillkommer utöver lön för 2 veckor..

*edit*
Långsiktigt är det svårare att säga upp folk och det skulle kunna påverka. Men jag har sett så mycket idag så jag anser inte längre det är svårt att säga upp folk. Sveriges största fackförbund vad med om uppsägning av en person av vad jag tyckte dålig anledning. De ville endast att den anställda som nästan enbart ringer i telefon och mailar skulle ha sitt huvudkontor på en annan ort. Bara säga upp personen och ta in en ny på en annan ort.

*edit2*
Följdfrågan är varför tar rekrytering så lång tid i sverige. Så beror det på vilket jobb och när? Just nu så är det kompetensbrist inom mycket. Man hittar inte den kandidat som man vill ha utan får ta något annan. Då funderar man längre.
Se det som när ni ska köpa en ny dator och ni hittar ingen som passar det ni vill ha. Ja, då väljer ni kanske inte första bästa på tradera. Utan ni kan fundera ett bra tag. Sedan har vissa långa uppsägningstider från deras nuvarande jobb, vilket såklart drar ut på det.

Är detta vanligt när det gäller jobb som kräver högskoleexamen? För egen del har jag aldrig varit med om det.

Kanske det beror på att det är betydligt svårare för en arbetsgivare att bli av med folk här? Dvs man vill minimera risken att anställa fel person.

Jag hade prövotid på min första anställning på 6 månader men fick fast efter 2. Sedan dess har det aldrig hänt igen dock.

Enbart 3årig högskoleutbildning är inte ett värt mycket idag. Men det handlar om bättre villkor för bättre personer. Det är inte skillnad på detta högre lön.
Vill man rekrytera en person från ett annat företag där denna kanske har arbetat i 10år och har väldigt trygg situation. Så lycka till att få över denna med ungefär samma arbetsuppgifter, lön och annat och sedan 2 veckors prövotid.
Men när personen har 10års erfarenhet så har den några referenser och det blir inte lika riskfyllt att anställa personen.

När det gäller nyexaminerade så handlar det där också om vad det är för kandidat.

Angående 2 veckors provtidsanställning uppsägningstid under provtidsanställning: Så länk från sveriges största fackförbund
https://www.unionen.se/story/medlemsradgivarna/nar-en-provans...
Där de berättar att det är från 2 veckor ibland en månad.

Men som nyexaminerad så vet jag inte om det är mycket att klaga över. Liksom passar man inte så får man gå, att på något sätt försöka hänga kvar och skapa osämja är ingen vits. Problemet blir för de personer som har flyttat för ett nytt jobb eller sagt upp sig, då är man i en helt annan situation och bör argumentera för att höja prövotiden.

*edit*
En nyexaminerad som inte har ett jobb. Man prövar på ett ställe, man passade inte och det blir ingen stor affär av det. Emot en person som kanske har sagt upp sig, köpt nytt hus, skaffat ny fru etc för det nya jobbet. Och sedan efter 2 veckor får gå. -Fatta problemet att gå tillbaka till det gamla jobbet och frun efter detta. Det blir för de flesta att börja om från början.. Jag är ironisk. Men jag har personligen sett seniora utvecklare med nästan 20års erfarenhet har bytt till nytt jobb och sedan snabbt fått lämnat. Och de då står där helt utan jobb. Huvudorsaken till att de hat failat är att de redan innan de valde att byta jobb var "utbrända", de ville börja på ett nytt jobb komma bort från alla problem.
Det är inte riktigt samma tanke som den nya arbetsgivaren hade om deras anställning.

Rekryteringsprocesser i Sverige är så långsamma av dessa skäl:
1. Rädda arbetsgivare, i landet Sverige får man inte gör fel, så man ska vara 110% innan man anställer någon.
2. Även chefer är människor och i Sverige är vi fortfarande konflikträdda (som grupp betraktat) och säga upp någon är en ”konflikt”.
3. LAS, Svenska modellen o.s.v. har sabbat bl.a. anställningsprocesserna (som förstärker 1 och 2) men även andra saker som åldersdiskriminering o.s.v. har tillkommit. (det är så dyrt att dra en långdragen anställningsprocess så då vill man ha någon som man tror kommer stanna länge)

På ett sätt håller jag med lillankan, det är egentligen lätt att säga upp folk i Sverige också, MEN eftersom man ska dansa runt systemet så blir ”konflikten” större och då faller vi tillbaka på 2 och folks avsaknad av ryggrad plus att det kan kosta pengar i form av ett antal månadslöner som man får skicka med den man vill bli av, tänk: man har en destruktiv medarbetare som förstör för en hel grupp mitt i allt måste man ge denne ännu mer pengar för att bli av med…

Tror det vore bättre för samhället om arbetsgivare vågade chansa ibland på att anställa nån snabbt som de tycker verkar bra, t.ex. en 55-åring, en tidigare brottsling som vill vända sitt liv o.s.v. o.s.v. Men tyvärr vår svenska modell vill något helt annat och den var kanske bra när tanken var att alla skulle gå i skolan, ta arbete på fabriken, få guldklocka och gå i pension från samma fabrik som man en gång började på som 18-åring. Men arbetsmarknaden ser inte ut så längre.

En sak som kan fördröja i en del fall är om tjänsten kräver säkerhetsklassning. Nåt som jag tror är vanligare nu än förr. Har själv en säkerhetsklassning och en bror som ska genomgå en nu för en ny tjänst. När jag anställdes sa SÄPO att handläggningstiden var upp till sex veckor. Det var några år sen. Nu hade brorsan fått beskedet att det i stället är MINST sex veckor...

Under de 6 månadernas provanställning kan man ju avsluta den på dagen, gäller båda parter, (jag har en gång sagt upp mig på en fredag under provanställning och gått till nästa jobb på måndagen).

Sen beror de lite på var tror jag, jag har varit med om både kortare och längre proccesser, sist tog det flera månader, men då var det iom statligt så att tillsättningen måste utlysas och avvaktas ev överklagande så bara där blir det några veckor odfrånkomligt dröjsmål och sen är det en del obligatoriska inslag så som att en HR specialist ska ha sin intervju, chefen sin och sen lite teknikska test osv, samt att staten de ringer runt ordentligt, samtliga referenser samt registerkoll, tom körkortet verifieras, dvs räcker inte att man bara fick visa upp det

Jag vet inte om vi pratar om varandra här.
Man brukar ha 6 månaders provanställning där arbetsgivaren kan säga upp en person med så lite som 2 veckors uppsägningstid. 6 Månader i detta fall betyder bara att efter 6 månader övergår ens anställning till en riktig, där man har längre uppsäggningstid och inte kan bli uppsagd utan att arbetsgivaren har det minsta argument för det. Under provtidsanställningen behöver man inte ens få veta orsaken. Nu är det extremt ovanligt med att inte arbetsgivaren nämner någon orsak som bara att det inte fungerade så bra.

https://www.familjensjurist.se/fraga-juristen/ovrigtannat/vil...
I denna lag framgår att arbetsgivare och arbetstagare får ingå avtal om tidsbegränsad provanställning (6 § LAS). Prövotiden får dock inte överskrida 6 månader. Normalt sett är uppsägningstiden vid provanställning 2 veckor för arbetsgivaren (31 § LAS).

Jag korrigerade mitt ovanstående inlägg. Så 6 månaders provanställning brukar det vara, där man kan ha 2 veckors uppsäggningstid.

Den statliga myndighet jag jobbar på har varit skyldig att vänta minst tre månader från att annonsen sätts ut innan vi bestämmer oss. Om det är något generellt för statliga myndigheter så fördröjer det ju ganska många anställningsprocesser. Därefter är det hos min arbetsgivare säkerhetskontroll som tar 4 till 8 veckor och därefter säger den tilltänkta kandidaten upp sig från sitt nuvarande jobb och har då oftast 3 månaders uppsägningstid.

Med andra ord tar det 8 månader från att annonsen går ut tills någon börjar jobba hos oss.

Motsatsen är ett privat företag i USA. Man har annonsen ute tills man hittar någon man gillar, ingen säkerhetskontroll (eller så är är den likvärdig i tid med den svenska), sedan är det mellan 0 och 2 veckors uppsägningstid.

Det är otroligt stor skillnad. Men nu är nog min arbetsgivare ungefär så långsam som det är möjligt att bli, och mitt andra exempel är så snabbt det kan bli.

Första punkten så handlar det som berör lagen om offentlig upphandling. Den har säkerligen ett annat namn för anställningar.
Men det handlar om att alla ska ha chansen för ett visst jobb, det ska inte vara så att jobb fås genom vänskap. Det brukar även vara så att även om man har hittat en superbra kandidat så är man först tvungen att lägga ut en annons. Detta är ett system för att skydda emot korruption som har sina för och nackdelar.

När det gäller säkerhetskontroll så rent generellt vill folk inte ha en massa personer rännande. På vissa arbetsplatser finns det såklart en fördröjning om säpo ska granska personen etc.

Uppsägningstider är ofta förhandlingsbara om båda parter går med på villkoren. Men standard är att arbetsgivaren brukar ha betydligt längre tvingad uppsägningstid än en anställd. Så arbetsgivaren kanske har 6 månaders uppsägningstid men den anställde endast 3 månader. Om man kollar på usa så vet jag inte alls hur det är med uppsägningstiderna där. Jag skulle dock tro att för mer "krävande" arbeten så vill inte arbetsgivare bli av med folk skitsnabbt, detta ställer ju till med extrem kaos om det hade varit så.

Dock är "enkla" arbeten i usa och motsvarande i sverige en stor skillnad. Där de i usa har otroligt mycket mindre rättigheter.

*edit*
Min bild är säkerligen helt annan än vad de flesta av ni här har. Men folk byter jobb nästan oftare än vad de byter kalsonger. Och det handlar om att för varje jobb-byte man gör så brukar den nya arbetsgivaren motivera en med högre lön. Så den lojala arbetaren som stannar kvar på samma jobb får ofta skitlöner.
Jag upplever inte alls att det är någon trög process bland seniora utvecklare att byta jobb. Det jag däremot upplever är en extrem tröghet att hitta en kandidat för en viss tjänst som man söker.
Där huvudproblemet är att få någon som har kunskapen man vill ha, att vilja byta jobb till ens för de förutsättningar man har. Jobbar man Google, Apple, Dice så förstår man inte vad jag pratar om, men för vanliga företag är det ett skitstort problem att få rätt personer söka ens jobb för de villkor (ofta lön) som man erbjuder..

*edit2*
Jag upplever hög personalomsättningen som ett större problem än det som tas upp i tråden. Folk byter jobb hela tiden. Det är en tävling bland arbetsgivare att bara öka lönerna för att locka över folk och de ringer upp oss på vår arbetsplatser. Och resultatet är att man får hålla på och lära upp folk hela tiden som snabbt slutar. Och när man jobbar emot andra företag så är den andra personen ofta ny och inte insatt.

Provanställning där man kan avbryta med 14 dagars varsel är det som gäller i Sverige.Sedan är det inte svårt att säga upp personen heller, det togs bort för några år sedan så vill företaget säga upp folk för att köpa en grymmare Yacht, så är det bara att köra på.
Kommer bli ännu sämre med den nya LAS-överenskommelsen.

Exakt och det sista är en smaksak beroende på politisk åsikt.

Det jag är lite fundersam är poängen med trådfrågan?
Om man vill diskutera tiden det tar för en senior riktig duktig person gå från ett jobb till annat och vad som hindrar detta så visst kan man göra detta. I sverige har vi dock en väldigt liberal lagstiftning som gör att det är svårt hindra folk byta jobb till en konkurrent. Så jag tycker hela frågeställning är lite konstigt. Lite av arten varför tar det så lång tid att byta man eller fru?

Däremot finns det folk som inte är inne på arbetsmarknaden på olika sätt och detta är ett samhällsproblem.
Men lösningarna är rent politiska och beroende på vilken åsikt man har så vill man.
* Höja eller sänka arbetsgivarens rättigheter. Ta bort LAS, arbetsgivaravgift, skattesänkning och andra regler.
* Höja eller sänka arbetstagarens villkor. Lägre lön, enklare uppsägning etc.
* Höja eller sänka statens skyldigheter. Kanske betala praktik, sänka skatter etc.

Men allt detta är politiska åtgärder och det blir en politisk fråga vad man vill göra.

Jag hävdar dock att de stora problemen med rekrytering som finns idag handlar lite om själva rekryteringsprocessen. Utan snarare att arbetsgivare inte hittar det de letar efter till de villkor de vill och det blir trögt.
Lite som när en vanlig sweclockesmedlem spanar in mellandagsrea och hittar precis det de tänkte köpa för halva priset. Affären bli gjord på någon sekund. Motsatsen som det ofta är att man spanar in hur många datorer som helst, alla har brister som man inte gillar. Man funderar på vilken ska jag välja, kanske kommer det ut en bättre? (eller rea) Och tillslut så får man chansa med någon och man kan bli missnöjd. Precis samma sits som arbetsgivare har och det gör rekrytering trög.
Lägg även till extremt få ansökningar ibland. Jag vet många annonser som inte har fått en enda eller högst ett par som inte i närheten har det som krävs. Och förklaringen är heter man ej Apple, Google etc, så är vissa kandidater skitsvåra att locka.

En sida av det hela, men det ÄR ett problem att rekryteringsprocesserna idag är långsamma. Du kanske jämför senior utvecklare som redan har arbete, där kan det gå fort eftersom arbetsgivarna vet att de måste slå till fort (utbud och efterfrågan), men för många arbeten är det en långsam process med flera intervjuer, tester o.s.v. för att arbetsgivarna är så onödigt rädda för att göra fel. Är man arbetslös och en process tar 3-4 månader så ÄR det ett problem. Vi behöver ha en mer lättrörlig arbetsmarknad (enligt mig), där det inte är någon stor grej om man blir av med jobbet och det inte ska behöva ta X MÅNADER att få ett nytt. Har själv blivit uppsagd två gånger hittills, uppsägningarna i sig var ingen big-deal (allmänna nedskärningar), men det tog 3-4 månader bägge gånger att landa ett nytt jobb just p.g.a. utdragna rekryteringsprocesser. Bortslösad tid p.g.a. den svenska modellen...

Jag kan hålla med dig om lång tid för arbetslösa. Men jag tror det mycket beror på rekryteringsbolag.

Går man tillbaka i tiden man kontaktade företaget, kanske fick göra ett arbetsprov hos dem.
Idag för arbetslösa. Man gör en ansökan hos ett rekryteringsbolag. Detta bolag kan få betalt på lite olika sätt. Absolut det bästa är självklart att hitta rätt kandidat till företaget som söker direkt. Men de vill även hitta fler kandidater och ha ett litet utbud. Vissa bygger upp en kunskapsbank, så de kan ta in en kandidat som inte passar för det jobbet som de annonserade, men de tror den passar åt en annan. Det blir för den arbetslösa att besöka detta rekryteringsbolag och gå på en intervju. Många som gör detta går med uppfattningen att de är på en "riktig intervju" för jobbet. Jag själv ser det mer som att prata med en väninna till en tjej som man ska dejta.
Det kan gå skittrögt innan man kommer vidare från denna process, men jag tror att folk har fel bild av vad de har gjort.

Sedan presenterar rekryteringsbolagen kandidaterna för bolag, inte ofta är utdraget man får så katastrofalt dåligt så man undrar vad sitter det för folk på rekryteringsbolagen? Men det handlar väl att man inte ska kunna lista ut identiteten på den sökande och anställa denna själv..
Om man som företag väljer att anställa en person från rekryteringsbolagen så ska man betala dessa en avgift, det finns olika villkor och man kan ibland hyra konsulten. I vilket fall så har kostnaden skenat iväg rejält och det blir dyrt att felinställda.

Om vi nu tar folk som har bra jobb, så lycka till för det rekryteringsbolag som vill få denna person ränna på hur många intervjuer som helst, där personen måste ta ledigt från sitt jobb för detta. Det är en helt annan sak att som arbetslös ränna på en massa intervjuer där arbetsförmedlingen betalar alla resor, än att ta ledigt kanske offra några semesterdagar för att kunna göra detsamma.

Men om vi tar denna process med rekryteringsbolag på arbetslösa. Så fler intervjuer på distans kanske vore något? Att själva tiden vid en process är lång beror på många mellanhänder. Man kan som arbetslös välja att skippa rektreringsbolagen och söka direkt emot företagen och slippa processen om man vill.

*edit*
Kuriosa. Jag var med om att en rekryterare en gång hade med en kandidat och visade upp oh undra om vi ville hyra denna? Chefen sa nej. Sedan gick det ett tag och de anställde personen själva. Rekryteraren fick sedan veta detta och var skitförbannad, krävde få 100 000kr, hotade med civilrättslig process. Ringde sedan tyst till chefen och flåsade/stönade i telefonen i några månader efteråt.
Poängen med detta är att rekryteringsbolag på sätt och viss fördyrar processen. Även om de såklart tillför säkerhet.
Men det är naturligt att processerna blir tröga.

Ja, men skrota svenska modellen då som är orsaken till detta jönseri och gett rekryteringsbolag en marknad till att börja med…

Det beror såklart på företag och vad man är för person. Om vi tar de mest exklusiva företagen så får man vara en otroligt exklusiv person för att få jobb denna väg, ju mer normalt företag man söker hos ju mindre speciell behöver man vara. Storföretag kan dock inte ha vissa knepiga regler.

Min poäng är för den stora skaran så fungerar en sökning direkt till företaget alldeles utmärkt. Har man fixat en 2 årig YH utbildning inom t.ex. webutveckling, sök då jobb direkt på webbutvecklarföretag.

Jag tycker ordvalet svenska modellen är fel. Frågan är om inte liknande pågår i hela värden?
Det finns en drös olika saker som pågår och en är outsourcing. Jag själv jobbar emot kanske 30st olika företag. Jag skulle mycket väl kunna ha en tjänst hos någon av dessa 30st företag. Men nu när jag en liten del hos varje.
Detta har i sin tur påverkat att företaget inte alls behöver anställa någon för tjänsterna, det flyter mer på men det blir en overhead kostnad.

Jag misstänker att något liknande pågår lite överallt. Bara kolla in butiker som hyr in städpersonal, väktare, tekniker och annat.

6 månaders prövotid har jag haft på flera arbetsplatser.

Jag skrev fel ord. 6 månaders provanställning med 2 veckors uppsägningstid. Poängen är framförallt att uppsägningstiden är så himla kort.

Jag förstår poängen med att sluta för dagen i enkla arbeten. Men mer krävande så borde det bli fullkomligt koas.
Liksom ta en fabrik, så kanske det endast är en person som har riktigt koll på något för produktionen. Om denna person väljer att gå för dagen så kanske de få stänga ner fabriken i någon månad tills de har lärt upp en ny.
Det finns hur många typer av jobb som helst där det blir fullkomligt kaos om folk sluta direkt och jag ser att hela landet skulle kollapsa om det inte gick att göra bättre avtal. Även om man gör backup så att minst 2st kan allt, så händer det ibland att 2st slutar samtidigt.

Att däremot den anställde får gå direkt samma dag, skapar inte alls samma kaos om staten har ett skyddsnät med bidrag.
*edit
Man behöver inte ta något märkvärdigt jobb. Ta bara en lärare inom olika ämnen som slutar. Skolan måste redan nästa dag fixa en ersättare, ibland har de någon som kan vikarie. Slutar de båda samtidigt, så lycka till för den skolan om det är lärarbrist. Någon månads uppsägningstid underlättar processen något otroligt.

Man kan egentligen ta vilket jobb som helst. Ta en personer som jobbar i en korvkiosk. Säg att 2st samtidigt väljer lämna företaget samma dag som de informerar om detta. Den som äger korvkiosken kommer då om det är en liten korvkiosk få megaproblem. Den ska hitta 2st nya personer som redan kan utföra jobbet, det är bara glömma att de gamla kan lära upp de nya.

Jag tycker inte att man kan skylla på den svenska modellen när det finns 6 månaders prövotid plus möjlighet att undvika det mesta ansvaret via bemanningsföretag - kanske då med problemet att man inte kan rektytera folk av samma kvalité. Jag tror snarare att företag idag, framför allt små- och medelstora företag, vill hitta "den rätte" med målsättning att den ska jobba kvar länge och bidra mycket. Även inom instegsjobb börjar det ju bli längre utbildningar, mer ansvar osv. TLDR snarare än att det är svårt att ge någon sparken menar jag att inskolningstiden för nya börjar bli riktigt dyr och att företagen vill vara säkra på att tjäna igen pengarna.

Jag tror inte heller "den svenska modellen" är kärnan i problemet. Det är relativt enkelt att bli av med folk som inte höll måttet under provanställningen i Sverige. Åtminstone om man har en HR avdelning som vet vad dem sysslar med. Däremot så är de långa uppsägningstiderna även när uppsägningen sker från arbetstagarens sida ett problem - när man vill rekrytera en person som redan har ett jobb.

Mina erfarenheter från USA är likt Mafnus från Kanada. Man kan i princip gå på dagen när man slutar sitt jobb - även om det i realiteten oftast blir 1-2 veckor tid för avslutande. Men en amerikansk rekryterare förväntar sig att du kan börja på ditt nya jobb inom absolut max inom en månad, då även inräknat att jag skulle flytta ett par stater bort.