Plats för lite gubbgnäll

Gubbgnäller på vårt ilandsproblem att vi unnat oss skottning med traktor av lokal firma, men inte fått vad som utlovats (och betalats för). Förra (och första) gången blev det kanon. Uppfart och nog mycket plogvall för soptunna och brevlåda skottades bort. Den här gången tog man bort plogvallen men lämnade en ny längre in, och uppfarten var inte skottad alls och brevlådan inte tillgänglig. Känns rätt meningslöst att betala för det om jag ändå måste stå en timme och skotta denna jävla blötsnö. Än mer irriterad på hur det hade tagit typ 5 min (om ens det) för dom att skotta resten med sin fina traktor.

Nåväl. Nästa år blir det nog en slunga.

Jag såg att finnarna inte tuggar pipa lika mycket så dom är nog på god väg iaf.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/....

Nu klippte du ju bort citatet som taggen vad en kommentar till. Vidare var det alltså inte reklam eller myndighetsinformation som föreslogs, eller statlig propaganda, om du så önskar benämna det. Jag kan i alla fall upplysa om att det går dåligt för reklammakarna på läskfronten härstädes. Jag dricker mest kranvatten, löste och kaffe, om det inte är något från monopolet med grön skylt. Köpte löste för över tusen spänn härförleden, vilket vida överstiger vad jag lägger på läsk och godis sammanlagt under ett helt år. Då kan du säkert räkna ut att den inte var reklamad Lipton Yellow Label heller, även om det var en hyfsad mängd.

Den som vill förstå inser givetvis att det var ett exempel bland många. Merparten av läsk är för övrigt helt kalorifritt vatten, om du vill uttrycka det så. Missförstå mig nu rätt, jag tycker att det är idiotiskt att dricka litervis med läsk hela tiden, men det betyder inte att jag gillar den typen av idéer som företräddes i det aktuella fallet. Och bevisbördan ligger faktiskt, som jag påpekade i det inlägget, på dem som vill ha en sådan skatt, att det påstådda målet uppnås. Och det var alltså inte att fylla på statskassan eller kunna säga ”vi har gjort något”. Enligt deras egen indirekta utsago finns det dessutom gott om studieobjekt.

De brukar älska att komma att skotta så fort det snöat över deras gränsvärde trots att det ska hålla i sig med lätt snöfall i flera dagar d.v.s. de kan då komma och peta med skopan flera dagar i rad när det egentligen räckt med en skottning i slutet av veckan. . Samma visa på våren när det lilla som fallit egentligen skulle töa bort till dagen efter, då är det också brådis att hinna komma och skotta. Det var bättre förr.

Vi funderar på att gå över till att beställa skottning de gånger det behövs, visst man får betala mer för de gångerna men man slipper dessa okynnesskottningar som de tar till för att få in mer pengar.

Sitter och velar fram å tillbaka om jag villhöver en ny telefon, nuvarande OP9 är ju nästan 1 år gammal nu.

1000 per land känns inte så statistiskt signifikant heller men det känns fint, i alla fall, att 1000 finnar är lyckligast i världen.

Det slog mig när jag hämtade ut ett paket på instabox, de översta siffrorna där man knappar in koden är 1 2 3.
Mitt tangentbords numpad har 7 8 9 överst. Känns som att det aldrig har funnits en enhetlig standard, dock kändes det som att 789 hade ett rejält övertag men på senare år så har 123 tyvärr? gjort en comeback. Irriterande. Skärpning någon,
inför en standard för bövelen.

Har det inte alltid varit 1 2 3 överst på (mobil)telefoner? (Sen 90-talet iaf)

Jag växte upp med 789 överst, dock så är jag jävligt gammal så det fanns inga mobiltelefoner när jag var ung. Räknemaskiner och miniräknare av större modell började komma i skolorna. Men strunt samma, jag tycker bara att det borde vara likadant överallt.

Både Dialog i knappvariant och Diavox har 123 överst, så man behöver ingen sådan modernitet som en mobiltelefon för det.

Ja de dök upp när jag var ungefär i 20 års ålder. Men du missa vad jag klagar på, jag klagar på att det inte finns en enhetlig standard. Sen om det vore bättre med 123 överst eller sju åtta nio eller 12 14 18 det skiter jag fullständigt i

Jag var inne på något liknande efter att jag först kommit att tänka på detta. När man ska ha en mojäng som många ska använda för att mata in en mindre mängd siffror, och där de kommer titta på den samtidigt som de matar in, kör man en läsbar uppräkningsföljd för att göra det enklare. Men på tangentbord, som istället är anpassade för att användas professionellt, väljer man istället det som är snabbast med de vanligare lägre siffrorna mer lättåtkomliga analogt med qwerty-layouten för bokstäverna.

Dock inte tänkt på att miniräknare också har tangentbordslayouten, men det är väl dock troligt att tangentbordet ärvt detta just från miniräknare

Nollan är inte på samma ställe på svenska och amerikanska telefoners skiva. Svenska har nollan längst upp och närmast stoppet, medan amerikanska har den i andra änden. Därav 90000 som nödnummer i Sverige. Nian i ena änden och sedan en hög nollor som går snabbt att slå (och det gick väl att slå hur många som helst) och det är lätt att känna sig fram. I 911 är ettan närmast stoppet och jag antar att 011 inte var tekniskt vettigt.

Sämsta LED-lamporna verkar vara de som Osram levererar, de verkar bara hålla ett år om man har tur innan det är dags att byta. Och då är det vanliga E14/E27.

Nu har jag inte köpt några på länge, men motsv 60 W packade ihop snabbt och blev till ett stroboskop. Däremot har jag en motsv 40 W som har varit på mer eller mindre oavbrutet i flera år totalt. Dock därmed få tändningen och släckningar. Tyvärr har jag ingen likadan som inte är så använd, för det hade varit intressant att se hur mycket ljusstyrka den har tappat.