Gå ner i vikt - tråden

Långt från fit? Jag tror tyvärr att du har mycket lite erfarenhet av detta eller en otroligt skev bild. Fit för att stå på scen är en sak men där krävs det inte många kg viktnedgång för att det ska se riktigt bra ut.

Jag tror du lyssnat lite för mycket på poddar. Erfarenhetsmässigt så är bodybuilders inte helt på banan med hur det faktiskt fungerar. Men tack vare att "Ha en plan och håll dig till den" fungerar förvånansvärt bra då kontinuitet is king så ger det resultatet folk vill ha. Lägg till att när folk betalar för något så följer de det bättre och voila, resultat.

Det finns ingen anledning att inte försöka bygga.

Är du ny ska vi föra in dig på en klok bana med tips:

Tyngres poddar är vettiga, Styrkelabbet, Jacob Gudiol och Alan Aragon.

Ta i när du tränar, rimligt med protein(mer än du ätit innan troligen(1,5-2ggr kroppsvikt är ett bra mål).

Hitta en nivå du kan hålla över tid. Träningsschema med en plan och progression är guld. Träna hela kroppen 2-3 ggr i veckan. Styrkelyft, Tyngdlyftning, Crossfit är varianter som kommer ge dig en fin gemenskap och ovärderlig stöttning och kunskap om du tar klivet

Är det enbart jag som tycker att prata om den typen av träning, som nu diskuteras i en tråd för viktnedgång, känns bättre lämpad i en träningsfokuserad tråd? Där de som tittar ner på andra människor för att de inte lägger 10h i veckan på bygga muskler eller springa maraton, utan istället handla om vanliga människor som lever normalt liv, där de i vardagen äter lite för mycket och rör på sig för lite och över tid samlat på sig extrakilon.

Det finns såklart olika mål med viktnedgång. De som är kraftigt feta (ungefär hälften av Sveriges befolkning räknas som feta) eller de som anser sig ha 5-10 kg övervikt. Det betyder väldigt olika förutsättningar. Jag tycker personligen inte att det är så konstruktivt att bestämt hävda att man bara måste göra på ett sätt och om man inte tränar lika mycket som en elitskidåkare, så måste man förstå att man får skylla sig själv.

Bevisligen så finns det väldigt många som kan gå ner 40-80 kg på ett år, utan att aldrig besöka ett gym eller springa "femman" 5 ggr i veckan.

Utöver energiåtgången, så styrs mycket av kroppens ämnesomsättning utifrån kemiska processer - utifrån hormoner. Kroppen kräver näring som protein och fett, därav tillägget essentiella. De kan kroppen inte "tillverka" på egen hand. Det finns inga essentiella kolhydrater. Men vår kropp har anpassats över tid att föredra snabb energi, då vi över tid haft begränsad tillgång till föda. Det finns olika kvaliteter på protein och fett som även det spelar roll. Där vi (de allra flesta som bor i Sverige) idag har nästan obegränsad tillgång till föda. För många blir det väldigt ofta industriellt processad mat, där näring inte står överst på prio-listan. Så var går gränsen mellan personligt ansvar och ett samhällsproblem? Om miljoner svenskar är feta, då tänker jag att det kan inte enbart skyllas på individens bristande disciplin, utan det finns större faktorer som har betydelse.

Att träna och röra på sig är såklart väldigt bra för hälsan, men i denna tråd anser jag att det inte bör vara fokus på magrutor och att alla ska träna flera timmar om dagen. Men, jag har haft fel förut - så det kanske är rätt fokus för den här tråden.

Ditt inlägg i sig hade ingen som helst betydelse för mitt inlägg. Jag nämnde magrutor, skulle kunna ha nämnt SM i Body Building-form eller hur mycket man bänkar som exempel på när det blir för mycket. Att du tar det så personligt, tänker jag faktiskt inte bry mig om oavsett hur osmakligt du uppfattar mina åsikter. Hade jag velat peka ut någon specifik användares inlägg, så hade jag gjort det. Jag pratade i generella termer på vad som är rimligt att diskutera utifrån trådens ämne. Det gick lite för långt, vill bara ta ner diskussionen till en mer inkluderande nivå för de allra flesta.

De som följer Jakob G mfl, bör kunna diskutera sin livsstil och träningsetik i trådar mer lämpliga för det.

Själv har jag alltid varit kraftigt överviktig. Så länge jag gick i skolan och tränade så hade jag inga större hälsoproblem. Man cyklade överallt när man skulle någonstans, kunde bli 3-5 mil om dagen i veckorna. När jag började plugga på högskolan och sedan fick jobb, så gick utför, eller rättare sagt uppåt i vikt. Vilket slutade i diabetes och även cancer.

Vet inte hur många gånger jag försökt, startat att gå ner i vikt utan att lyckas. Fysisk skada efter operationer gör det inte lättare att vara konsekvent i träning. Jag har problem att gå längre än 600m utan att det känns som att foten svullnat upp till en stor sten. Sen, kan jag bara erkänna att jag är rätt lat och bekväm av mig samt har ett skevt förhållande till mat och dricka. Finns inte en känsla som man inte kan förstärka/förändra med skräpmat.

-4 kg i januari.
Men fått bra kontroll på blodsocker. Har bra blodtryck och framförallt så sover jag mycket bättre nu.
Så just nu går det bra. Men det kan snabbt grusas med något negativt eller ett felsteg "nu har jag varit så duktig att jag kan unna mig...." det slutar alltid riktigt illa.