Datorer om 20 år?

Haha. Jag vet inte vem du är, men från vem som helst av jordens sex miljarder, har jag nu uteslutit 5 999 999 997.

Och ja, jag tar jämförelsen med Mill som en komplimang!

Många skriver om AI och nämner gärna schack som en bra måttstock,det är ganska intresant.
En bra dator gör ca 100 000 000 beräkningar i sec och ibland mycket mer när den räknar ut vilket drag som är bäst, vi människor gör ca 2-3 beräkningar i sec.
Hur kommer det sig att vi människor trots att vi nästan inte presterar någoting i jämförelse med datorer kan både utmana och till och med ibland slå den?
Jo vi människor kan filtrera information på ett makalöst sätt och desseutom bearbeta informationen på ett logiskt sätt som datorer inte är inärheten av, att den kan göra många beräkningar hjälper ju inte mycket om den inte har ett bra schack-program.
Ibörjan av 90-talet så försökte man skriva schack-programen så lika människors sätt att tänka dvs selektivt.
Men ofta så missade programet många bra drag eller så användes datorns kraft till dåliga drag vilket ledde shcackspelandet till grova missar av datorn dvs den prioreterade fel.
Så många beräkningar fick ersätta IQ istället, datorn räknar ju faktiskt ut alla idiotiska drag också, tills det blir schackmatt innan datorn förstår att det inte var ett bra drag.
Om nu datorn är så smart, efter som den kan slå människan i schack, så borde ju i rättvisans namn vi ha en betänketid som är ca 50miljoner längre än datorn eller att den inte får räkna längre än 2-3 drag i sec och PLÖTSLIGT så inser vi att datorn är inte bara dum utan helt hjälplöst efter vårat IQ.
Så sluta upp med att mäta datorns IQ bara för att den kan slå oss i schack.

Ingen har väl mätt datorn i IQ? Någon har fått för sig att modern AI skulle vara jämförbar med små apor, vilket är fel. IQ är helt människospecifikt. Det finns givetvis tveksamma jämförelser med andra högre djur, men det hör inte riktigt hit.

Om vi vidare ska skala ner ett problem till beräkningar, finner vi att det visst behövs ett visst antal beräkningar för en uppgift. Även om vi människor medvetet uppfattar en eller ett par "beräkningar" per sekund, betyder det inte att hjärnan verkligen har den kapaciteten. Snarare utför hjärnan tusentals till hundratals miljoner beräkningar per sekund. Vad vi uppfattar medvetet är en helt annan sak. Det närmsta vi kommer är magkänsla och känslor, som blott är resultatet av dylika beräkningar gjorda på hundratals variabler i miljontals steg. Hjärnan är "muliparallell". Varje beräkning är hyffsat långsam, men hjärnan är ju minst sagt "superskalär". Genom att mäta olika centras aktivitet, i vilken ordning aktiviteten sker, etc, kan man få en grovuppskattning av hur många beräkningar som krävs för en specifik uppgift, som att identifiera en bild eller utföra en rörelse. Ofta handlar det om tiotusentals diskreta beräkningar. Dessa utförs ju naturligtvis inte av någon central ALU utan sker autonomt.

Alltså kan vi med fog anta att även de "idiotiska" draget utvärderas av hjärnan (annars skulle vi ju inte veta att de var idiotiska).

Schackspel är ju bara en "axel" på en intelligensskala bland godtyckligt antal andra.

Det du menar med "selektivt" är att inte alla drag räknas till ett och samma djup, dvs antal steg framåt. Well, nästan inga schackprogram torde väl räkna alla drag till samma djup. Så snart ett drag kan avskrivas som dåligt så försöker såväl schackprogram som hjärna hitta andra vägar.

Just när det gäller schack är det ju uppenbart att vårt mentala fokus inte gärna kan växla mer än ett fåtal drag per sekund. Detta betyder inte att inte drag utvärderas utan att vi tänker på det. Tvärt om; ett erkänt fenomen är just att problemlösning sker i bakgrunden helt oassisterat av medvetandet. Det måste vara så, annars skulle vi drunkna i en informationsflod. Det samma gäller våra sinnen. Hjärnan nås i runda tal av 10 Mbit/s av information kontinuerligt, varav i runda tal 9 kommer från ögonen. Själva retinan och nervsystemet omedelbart i dess anslutning gör den första filtreringen (ögats upplösning är i storleksorningen om 100 megapixels svartvitt och 20 i färg) eftersom hjärnan inte kan ta hand om den enorma informationsmängd som skapas av ögonen - eller andra sinnen heller för den delen. Vrångtanken att vi skulle känna till våra egna beräkningar faller på sin egen orimlighet; det skulle innebära ett medvetande med en "upplösning" som är jämförbar med antalet nervceller, alltså skulle medvetandet behöva "finnas" i någon diskret enhet mindre än den enskilda cellen, vilket utmynnar i dumheter.

Skulle hjärnan utföra 2-3 beräkningar per sekund skulle det ta åratal att bara uppdatera ett synintryck. Inte för att datorer på något sätt skulle vara medvetna eller intelligenta i mänsklig mening men, så finner man det ju ändå tämligen logiskt att även en "medveten" dator ej skulle vara medveten om alla sina beräkningar. En dator med "kognitiv förmåga" skulle upplevas som om den utförde just en handfull beräkningar per sekund - ända tills vi "kopplar på debuggern". Skulle vi kunna koppla en hjärna till en debugger, skulle vi se en sjujäkla aktivitet. Vi får nog desvärre vänta på en sådan "EEG-deluxe"-apparat.

Vem har sagt att schack är en bra måttstock? Tja, jag vet inte, men jag tänker säga det nu: Schack är en bra måttstock på hur bra någon eller något är på att spela schack. Saken är ju bara den, att vi uppenbarligen inte behöver något medvetande för att spela schack, och att människan kan så mycket, mycket mer än att bara spela schack.

Vi vet inte riktigt vad vi ska med medvetande till. Gissningsvis handlar det om att kunna ta bra majoritetsbeslut utifrån ett fåtal svar som beror på myriader av variabler och ännu fler beräkningar. Varje liten diskret uppgift tycks kunna lösas utan medvetande.

Vår hjärna i synnerhet och däggdjurshjärnan i allmänhet innehåller massor med "artefakter" från svunna tider. Så har exempelvis ögonen två huvud-"bussar" fram till de kluster av funktioner som bildar syncentrum. Den ena vägen går via thalamus - hjärnans "telefonväxel" eller relästation - till detta centra. Den andra går via hjärnstammen och skickas vidare till syncentrat. Denna senare "omväg" återfinns hos i princip alla djur med ögon och hjärna och är en evolutionärt mycket gammal del. Via hjärnstammen kan lämpliga reflexer triggas beroende på synintryck. Det visar sig att detta äldre sätt att "se", emedan mycket viktigt, sker helt omedvetet. Nämligen, om någon får en skada på den "modernare" vägen - som är medveten - kommer personen i fråga säga sig vara helt blind. Denne kan inte uppfatta föremål, form, färg eller något ö.h.t - utom rörelse! Personen kan säga om något rör sig i synfältet och åt vilket håll, men kommer att förneka att han/hon faktiskt ser föremålet i fråga. Detta kallas för blindsyn och avskrevs till helt nyligen som någon form av psykologiskt triggad förnekelse.

Detta är ett mer än väl tydligt exempel på hur beräkningar hela tiden utförs utan att vi alls behöver koncentrera oss på att assistera det medvetet.

En annan sak som är rätt talande som exemplet vittnar om är att faktiskt är en fråga om beräkning snarare än något "utomnaturligt" fenomen. Nämligen, är dessa beräkningar oftast så enkla att samma resultat utan vidare kan uppnås med en beräknande maskin. Det handlar ofta om rena återkopplade system som PID eller annan cybernetik.

Så, för att fatta mig kort: Det går utmärkt att jämföra datorer med hjärnor, och jämförelsen lyder som följer: Datorer suger. Än så länge.

Edit: Meningsbyggnad...

Måste bara säga att jag blir lika imponerad varje gång man ser MBY inne i en tråd. Han bara MÅSTE ha det längsta svaret i tråden, iof har han ofta väldigt mycket nyttigt att säga men skriva ett svar som för mig skulle vara en hel uppsats känns lite overkill. MBY du är fan nära att bli min idol i allmän kunskap.

Jag tror världen som vi känner har gått under om 20år, efter att alla U länder har gjort revolt mot I länderna och I länderna har svarat med Nukes.

De få levande homosapiens som finns kvar är så strål skadade att de inte kan fortplanta sig.

Den teknik som finns idag är det ingen som kan laga och då kan de heller inte tillverka den tekniska utrustning som behövs för att kunna nyttja tekniken.

Är mäkta imponerad av din kunskap MBY

Rekommenderar forskning och framsteg om man vill vara lite närmare verkligheten.

Supraledare i rumstemperatur kommer göra massor(solceller och batterier)
Holografiska minnen går inte riktigt att föreställa sig.
Konstgjorda ögon(har man kommit ganska lång på)
Stamceller och Syntetisk skapade ersättningade organ
Varm fusion
Nanotekniken(kul och buh) Inget i naturer bryter ex kolnanorör och dom sticker håll på cellkärnan i dammform, batterier med nanorör gör ett laptopbatteri som kan laddas på mindre än 10sek och hålla lika bra som ett vanligt bärbart batteri
Proteinminnen - 1Tb på 1cm^2
Kvantprocessor - såg ett intressant exempel på nätet där forskarna fick svaret INNAN dom slagit på det. Ifs var det bara några logiska grindar men ändå. Tydligen togs energin för beräkningen i ett parallel universum.
Genmodifera människan - ska vi fortfarande köra darwin eller ta vår eget ansvar med våran egen fortsättning(hjärnans totala volym har krypt dom senaste 70000 åren)
Intelligenta maskiner(detta finns om 20år.. men behövs vi då?)
Framtidens 3dskärm - smart lera - http://www.etn.se/index.php?option=com_content&task=view&id=1...
Oled(eller varianter) kläder och väggar - jag vill ha på mig matrix filmen när jag går
Rullbara tidningar som igentligen är en skärm
osv

Dom tre fysiska grejer som jag tror kommer påverka oss mest är lösningen eller bevisen på följande tre
Det som igentligen saknas är en bra beskrivning av gravitationen och hur den överförs
Och en bra förklaring på partikel dualiteten. Där tvista dom lärde om det vi har är verkligen en lösning.
Och sedan min nya favorit... att alpha inte är konstant innenär att under universums ålder så har alpha varit olika och därmed blir ljushastigheten inte konstant(!)

Men frågan är om man vill ha talkie toaster(red dwarf referens)

Länka gärna till en sådan CPU. Extra intressant är att den bara har två sladdar. Får jag förmoda att det är mus och tangenbord? För den behöver ju uppenbarligen ingen energi eftersom man "slipper värme..." också!

Hjärnor alstrar värme i ungefär samma storleksorning som processorer, för övrigt.

Du beskriver minnet rätt bra. Tveksamt dock om det är samma sak som ett "jag". Minnet är mycket riktigt något vi har för att kunna parera kommande situationer, inte för att vi ska sitta och vara sentimentala. Även de allra enklaste av hjärnor är i viss mån plastiska och har minnen. Mer komplicerade hjärnor har måhända en större andel av "minne" jämfört med "hårdkod", men detta säger oss något viktigt: Minne är en [av fler] förutsättningar för jag, men jag är inte en direkt följd av minne. Således beskriver du minnet bättre än jaget. Därmed inte sagt att du är helt fel ute; Även jaget deltar i den ständiga simuleringen, och skulle knappast finnas till om det inte vore för "simuleringen" (en viktig del av detta är de sk. "spegelneuronerna" som tycks göra samma sak om vi gör något, tänker på att göra något eller ser någon annan göra detta något.

När det gäller AI och närliggande filosofi så finns det inte helt oväntat olika "skolor". Enligt en idé kan intelligens, medvetande och jag, byggas upp minimalistiskt med hjälp av enorm datorkraft. Dvs, vi har en simpel former som vi upprepar, t.ex. en cellautomat eller likande, mängder av minne och en tillräckligt snabb dator av valfri arkitektur, och ur detta uppstår något som klarar av t.ex. turingtestet. En annan skola menar att sakernas natur kräver mer hårdkodning och specialiserade funktioner (i hård- eller mjukvara) och även då en god förståelse av hjärnan i sin helhet. Oavsätt vilket spår som är det fruktbara så är datorns "kapacitet" ej tillräcklig ännu kan vi gissa. Vissa specifika komponenter är möjligen redan idag jämförbara. Hjärnans totala minne behöver inte vara överdrivet mycket större än vad som återfinns i en dator (inklusive hårddisken). Men minne allena ger varken intelligens eller medvetande. Minne måste, liksom sensoriska data, tolkas.

Sömn är nog mer en bieffekt av vår biologiska konstruktion än något som är ett måste för intelligens. I princip alla djur med hjärna sover. Drömmer gör även många djur så låga som sködpaddor. Om dröm hörde ihop med IQ borde människor sova mest av alla djur, antagligen flera år per dygn! Edit: När det gäller insekter och andra ryggradslösa djur är sömn en tid av inaktivitet. Vi kan dock inte definiera detta på samma sätt som för däggdjur.

Edit: Tog bort lite dumheter...

Så nej, sömn och dröm är förmodligen inte någon förutsättning för intelligens, utan snarare en bieffekt av den samme när den implementeras i en biokemisk hjärna. Däremot kan vi säkert hitta analogier till drömsömn i liknande system gjorda i kisel eller vad du vill. Gissningsvis behöver en intelligent maskin en garbage collector (programmering, minne) värt namnet, och defragmentering (hårddisk) eller liknande. Dessa kan kanske göras som fristående processer som sker i skymundan och bara äter systemresurser (delfiner med deras mer symmetriska hjärnhalvor), eller behöver en dedikerad tid för att köras off-line (de flesta hjärnor).

Observera att allt detta är blott liknelser!

Det var allt en dystopi! Jag är dock rätt säker på att du har fel, som tur är. Du måste verkligen välja knepiga data för att nå en sådan extrapolering. Och det säger inte lite, med tanke på hur osäker en extrapolering är i vilket fall!

Hatten av! Jag gissar också att lysdioder succesivt ersätter både glöd- och lysrörslampor för vanlig belysning. Detta är ju en utveckling vi redan börjat observera. Men vi kan samtidigt inte göra annat än att se till historien för att veta något om framtiden. Problemet, med förutsägelsen, är att energisnåla lampor funnits såpass länge utan att glödlampan försvunnit. Ja, det fanns en handfull sätt att göra "elektriskt ljus" redan innan glödlampan blev praktiskt användbar, och vissa av dessa metoder använder vi än idag. Det moderna lysröret är väl från 20-talet, om jag minns rätt, och har länge gett mer ljus per wattimme (andra neon/CCFL/blahablah-tekniker är ännu äldre). En anledning till att lysröret inte slagit ut glödlampan helt kan vara att den kräver lite kringelektronik (reaktor, tändare). Det samma gäller lysdioden som vill ha lågspänd likström. Men de viktigaste faktorerna kan ha varit pris och den upplevda kvalitén på ljuset med avseende på spektra och flimmer.

Jag tror dock att lysdioden har en stark fördel jämte lysrörs- och lågenergilampor. Nämligen är det idag mycket billigare och enklare att omvandla ström än tidigare.

De andra förutsägelserna ställer jag mig mer tveksam till. 3D-skärmar kräver 3D-tillämpningar. Även om sådana finns (spel) så är de färre än tillämpningarna som "bara" behöver en vanlig, månne platt, skärm. Det beror helt på hur bra, billig och bakåtkompatibel som denna 3D-skärm kommer att ha. Du får gärna hitta en källa på att de som föds i dag i I-världen kommer att få en medellivslängd på 130 år. Det tror jag inte. Det är en på tok för snabb ökning på aldeles för kort tid. Tänk på att vi också har en biologisk maxlivslängd som vi kanske närmar oss aymptotiskt. Medicinska metoder att förlänga denna kommer säkert, men blir knappast så vanligt så nära i tiden att det ger ett så stort utslag inom nästa generation. Jag orkar inte kommentera antimaterian nu, men jag nästan lovar att den har föga betydelse för den typiska persondatorn om 20 år!

"Allsidighet" är knappast en egenskap som vi (prylar med hjärnor) måste ha monopol på, rent principiellt. Tänk på schweiziska arméknivar!

Intelligens definierad ur IQ är vad IQ-tester mäter, och även om det inte är perfekt så säger det faktiskt något om den logiska och spatiala intelligensen. Givetvis finns bias från kunskaper och allmäntillstånd (trötthet, etc), men vi vet att IQ har en höggradigt ärftlig komponent. Men visst är det luddigt, men problemet är mer luddiga tolkningar med deterministiska undertoner än faktiska problem med IQ-tester (klart att det finns bättre och sämre metoder att skapa ett test också).

Det du menar med högtemperatursupraledare kanske är genombrottet på området under mitten av 1980-talet då man kunde visa att alla supraledare inte passar med BCS-teorin om cooper-par? BCS-teorin ger oss en teoretisk maxtemperatur för berörda supraledare om 40 K eller så. Högtemperatursupraledare kan fungera i temperaturer runt 150 K. Jag vet inte om det finns någon teoretisk maxgräns för dessa, men givet att det tagit ungefär 100 år att nå 150 grader från absoluta nollpunkten, så får vi nog vänta mer än 20 år på de ytterligare 150 grader som krävs, och få in det i praktiska datorkonstruktioner. Observera att det båda funnits, finns och byggs datorer som nyttjar supraledning. Det är inte det vi talar om, utan om fenomenet får någon betydelse för persondatorn inom 20 år. Jag tror inte det.

AI är ett område där det forskas mycket. Articifiella neuronnät forskades det mycket på under den senare hälften av 90-talet, men man märkte att när man satte in dem i sina, ganska specialiserade problem, var det effektivare att använda algoritmer för att utföra arbetet. AI finns det lite mer information om här: http://www.a-i.com/ Där försöker man göra en simulering av människor i form av kommunikation. Något som påbörjades redan i slutet av 40-talet och början på 50-talet av Alan Turing (han som knäckte Enigma-koden bl.a.). Det här projektet påbörjades dock ganska nyligen.

Annars verkar trenden gå mot mer och mer inbyggda (embedded) system. Man har nu "uppfunnit" sätt att trycka ledande material på bl.a. tyg och den (i kläderna) inbyggda datorn är inte alltför långt fram i tiden. Militären är intresserad av sådan teknik och det kan bli något som även svensson använder då man kan slippa ha med sej sin PDA eller mobiltelefon. Det är svårt att se framtiden. Det är betydligt enklare med 5 år, då forskning och utveckling (oftast) har en sådan tidsgräns. http://www.sics.se/~adam/ (Adam Dunkel - mannen som skrev världens minsta fullt kompatibla TCP/IP stack)

Själv hoppas jag på ett elektroniskt kollegieblock (som både visar och tar emot grafik/text m.m.) där man kan rita och skriva och allt lagras digitalt. Sedan skulle man kunna synka med sin server (för datorer i vanlig mening skulle nu vara meningslöst, eller hur?) hemma via sin röststörda mobiltelefon som inte är mycket större än en clip-on-hörselsnäcka. Elektroniskt papper finns redan och kommer att användas i någon mobil applikation inom en snar framtid. Elektroniskt papper är en sorts bildskärm som inte kräver belysning utan liknar papper mer, det ska vara betydligt lättare att läsa från det än en vanlig bildskärm. http://n3p.se/press004.php (Artikel om elektroniskt papper)

Edit: Får ni chansen att läsa en kurs i filosofins grunder/historia så ta den om tycker att det verkar intressant. Så kan ni t.ex. läsa böcker av W. Gibson (Neuromancer, Pattern Recognition), Nick Sagan (Idlewild), Phillip K. Dick (Do androids dream of electric sheep), Asimov (Stiftelsetrilogin). Eller så kan ni kolla på filmerna...

Som sagt. Jag har sagt att det går utmärkt att göra jämförelser mellan datorer och hjärnor. Så jag får stå mitt kast. Därmed inte sagt att alla liknelser är analogier, eller ens avlägset relevanta.

IRQ kan inte gärna jämföras med en reflex. Snarare ska du jämföra själva interrupten med en reflex. Men det finns ändå ett problem: Reflexer exekveras i hjärnstammen och förlängda märgen och utgör inte självklart ett äkta avbrott i storhjärnan. Denna typ av "exakta" liknelser är dömda att misslyckas. Hjärnan är mer parallell än alla kluser sammantaget, och "avbrott" är inte meningsfullt när nervcentrat som utför aktionen bara är till för just det: Reflexen. Däremot, om man inkluderar även det mekaniska, så kan man tala om avbrott. En pågående rörelse kan t.ex. avbrytas av en reflex.

Alkohol som strömsparfunktion är heller ej någon lysande liknelse. För det första är alkohol sällsamt energirikt, ungefär 50% mer än fett. För det andra så blir hjärnan knappast utvilad av alkohol. Sömnen blir lättare. Det man åstadkommer är trötthet snarare än vila.

Slutligen har vi "jag" och OS. Först vill jag bara säga att eftersom liknelserna ej är perfekta, så är ju inte heller kritiken och "andra förslag" perfekt. OS är nog mer den hårdkodade delen av hjärnan, eller informationen som flödar där. Det är inte gott att "bestämma" sig över om vad i hjärnan som är analogt med hårdvara eller med OS. "Jag" är något mycket mer högt liggande dock.

Datorer och hjärnor är helt enkelt för olika för att dylika jämförelser ska kunna göras med framgång. Det är nog bättre att måla likheterna i lite större drag. Hjärnan är datorn i kroppen. Medvetandet är den ständigt pågående simuleringen av omvärden och förmågan att generera sitt egna input. Att däremot mappa OS, BIOS, interrupter och DMA mot hjärnan och att mappa "jag", moral, språk och andra kognitiva funktioner mot datorn blir sällan mer än mycket grovhugget.

Inte nödvändigtvis något "versus" där. De ger varandra intressanta toucher. Kinesiska rummet måste t.ex. klara turingtestet för att det förstnämdas filosofi ens ska bli intressant. Turingtestet är mer handgripligt och rätt lätt att implementera, medan det kinesiska rummet bygger på teknikaliteter som egentligen inte har så stor betydelse eftersom inget språk är en ordbok. Man kan dock hitta en förenkling av kinesiska rummet som är rätt intressant: Ett rum som utför t.ex. de fyra räknesättet. Här kan vi använda tabeller och personen/roboten/etc behöver inte kunna räkna för att leverera korrekta svar (i själva verket används lookup-tabeller i verkliga datorer för t.ex. trigonometri. Tidigare även för addition). Filosofin säger då att intelligensen inte sitter i tabellen. Naturligtvis inte. Ej heller sitter den i mekanismen som slår i tabellen. Eller någon annanstans. Detta är en mycket mer rättvis bild av det kinesiska rummet (som språkliknelse är rummet rent av fördumsfullt). Däremot så räknar ju uppenbart systemet, och hela systemet som sådant kan alltså räkna. Samma sak med hjärnan (eller med datorer för den delen). Även om hjärnan har någon analogi till en ALU så kan ju inte just denna komponent påstås "förstå" vad den gör. Förståelsen ligger utanför komponenten, men kan ligga i hjärnan/apparaten i stort. Varje enkillt centra eller komponent kan förmodligen inte förstå sig själv med "introspektion".

På samma sätt, fast omvänt, behöver turingtestet det kinesiska rummet för att reducera dellösningar och/eller diskvalificera ett alltför förenklat turingtest (vi kan ju t.ex. tänka oss hårdkodning och "fusk"). Fast inget är ju självklart. Om någon lyckas hårdkoda ett system till den milda grad att detta klarar av ett generellt turingtest, tja, då torde vi ju få "uppgradera" synen på lookup-tabeller.

Edit: Något som alla vet, men som måste upprepas är ju att "intelligens" och "medvetande" knappast är något binärt, som alltså antingen finns eller inte finns. Vi kan ju med fog säga att djur och människors intelligens följer en skala från omedveten och stendum till alert, vaken, människa. Ingen ska ju tro att en maskin antingen är omedveten och dum eller smart som en människa.

Vad tror du om kvantdatorerna då? Kommer de revolutionera datortekniken eller blir de i likhet med dagens superdatorer något som enbart används till speciella tillämpningar? Går de alls att bygga?

Teoretiskt sett har de ju en enorm potential att t ex lösa ekvationer med flera obekanta.

Ja, kvantdatorerna kan ju reducera tidskomplexiteten i en beräkning med ett polynom. Kvantdatorer kan vi nog bygga inom sinom tid, men de är knappast någon ersättare till dagens dito. Jag ser "kvantdatorer" som mer en enhet, t.ex. en ALU som möjligen kan nyttjas i ett mer komplett och traditionellt system. Jag tror att 20 år är lite kort för kvantdatorer på skrivbordet.

Men, det är ju inget motsattsförhållande mellan "revolutionera datortekniken" och "superdatorer ... som enbart används till...". Tvärt om; det är främst superdatorerna som revolutionerat datortekniken hitills. En ny teknik, ett nytt koncept, hamnar först i superdatorn. Något år till något kvartssekel senare, hittar tekniken till persondatorn. Om tjugo år kanske vi har gott om "kvantkomponenter" i superdatorer eller som noder i kluster.

Edit: Glöm det där med "reducer med ett polynom". Jag är för trött num återkomer i morgon...

tror vi har långt till AI. Bara för en dator klår en människa i schack har den inte AI. Den bara skummar igenom en massa möjliga drag och hur stor chans den har att vinna genom att välja de om inte jag har fel? En dator är ju bara en räknemaskin. Tror vi har låååångt kvar tills vi nåt det som vissa fruktar med att datorerna ska bli så smarta så dom inte vill vara våra slavar längre då dom inte har nåt medvetande.

För att Blue Gene (hette den va? IBMs maskin) skulle klå Kasparov (hette han va? Mönster?) så krävdes inte bara en snabb maskin som kunde klara av schack på ett bra sätt. Schackprogrammet blev specialanpassat för att spela mot just Kasparov för att kunna slå honom.

Hur tror du människan gör då? Får sina drag från en högre makt? Nej, precis som jag skrev tidigare erfodras det massvis med beräkningar oavsätt hur dessa går till. Dessutom, vad är det vi egentligen är intresserade av? Är det resultetet eller är det hur det fungerar. Resonemanget kanske är att så fort vi känner till hur en beräkning utförs, kan den inte vara intelligent. Knasigt. I sådant fall är ju datorer snanneligen intrelligenta med tanke på hur få det är som känner till hur de fungerar. Människan "skummar..." också "...bara igenom en massa möjliga drag...". Ingen har påstått att alla dessa drag behöver betraktas medvetet. Det är inte för inte som vi har hundra miljarder nervceller i hjärnan. Alla dessa är naturligtvis inte "intelligenta" eller "medvetna". Men någon nytta gör de ju ändå; t.ex. räknar schackdrag.

AI är ej heller mänsklig intelligens. Det handlar om maskinintelligens. Denna kan vara lika komplex som en bananflugas dito, en näbbmus eller en människas. Om dator med mjukvara A slår person B på spel S, så är A intelligentare än B i kontext av spelet. Inte i kontext av "IQ", medmänsklighet eller självreflektion.

Om 20 år finns inte datorn längre, ingenting finns kvar. Jorden har gått under. De tror jag.

Föga troligt. Hur skulle det gå till? Det räcker inte med kärnvapenkrig eller globala miljökatastrofer, med möjligt undantag för en riktigt ordentlig asteroid eller ett aldrig tidigare skådat vulkanutbrott.

Fast låt oss åtminstone låtsas att vi håller oss till topic och försöker beskriva datorn om 20 år. I frågeställningen gäller nästan per definition att vi har datorer om tjugo år. Vilket jag också är övertygad om.

[QUOTE]Ursprungligen inskrivet av MBY
[B]Länka gärna till en sådan CPU. Extra intressant är att den bara har två sladdar. Får jag förmoda att det är mus och tangenbord? För den behöver ju uppenbarligen ingen energi eftersom man "slipper värme..." också!

Hjärnor alstrar värme i ungefär samma storleksorning som processorer, för övrigt.

kladd

men om du menar att hjärnan genererar runt 100-150watt iofs ligger det ju 3 vätske lager o annat gejs då men men.. för annars så har jag för mig att en normald byggdperson vid lätt ansträngning ger ifrån sig ca 70watt

Jag sa att det är samma storleksordning. Alltså skiljer det inte tiopotenser mellan hjärnans och CPUns effektförbrukning. 150 watt konsumerar bara gravt felkonstruerade processorer (netburst). 50 watt eller mindre är en mer rimlig medelförbrukning för en normal CPU. Hjärnan kanske konsumerar ungefär 20 watt i medeltal. Därav samma storleksordning.

Det finns inget magiskt med vätska som kyler. N watt är alltid N watt, och blir så smånimgom N watt värme. Dock kan ju temperaturen skilja mycket, men det är en annan sak. Vätska har i allmänhet hög värmekapacitet och hyffsad (men inte utmärkt) värmeledningsförmåga. Vätska erbjuder alltså en tröghet när det gäller uppvärming/nerkylning. Det absolut viktigaste för kylning är alltid yta och värmepotential. Hjärnan är rätt stor och med hög genomströmmning av blod, och blir normalt inte överhettad (även om det händer). Genomströmmning är ett sätt att upprätthålla en hög värmepotential.

Edit: Det jag menar är att även hjärnor är värmekänsliga. Extremt mycket mer än processorer, faktiskt. Att lägga något i en "glasform med vätska" är alltså ingen garanti för att slippa "värmeproblem".

Världens ''Smartaste dator (vad jag har hört) Är lika smart på att dra slutsatser som hos en två'åring (Människo barn då)