Skrivet av JesperT:
Trots att jag inte är vänster (utan mer mitten/pragmatisk/föränderlig) så håller jag faktiskt med dig i stort här.
Ja, det är därför just den här frågan upprör mig så mycket.
Jag är pragmatisk och tror i första hand på demokrati.
Men just det här är en fråga där jag tror att dom förändringar som skett ligger så otroligt långt ifrån vad en överväldigande majoritet av svenska folket faktiskt vill.
Skrivet av JesperT:
Jag kan med stor säkerhet lova att en stor majoritet av de borgerliga väljarna inte heller vill att det ska vara på det sättet.
Jo, jag har pratat med ett flertal borgerliga väljare, den absolut vanligaste inställningen jag har stött på är helt enkelt okunskap över hur illa det faktiskt är.
Det är argument om att det visserligen är ganska många människor som hamnar i kläm men att det kommer att reda ut sig för dom så småning om. Deras process blir lite krångligare och det är synd men att den typen av åtstramning behövs för att komma tillrätta med fuskare och andra som helt enkelt inte vill jobba trots att dom kan.
Man tar det Svenska sociala skyddsnätet för givet, det är en så stor del av vår egen självbild och vårat samhälle att man inte tror på att det är så nedbrutet som det är.
Dom extremfall man läser om i tidningarna ibland är bara toppen av toppen på ett isberg. Och det är inte ett temporärt problem som kommer reda ut sig, det är den tolkningen som många drivande i Alliansen vill ha. Läs Reinfeldts "Det sovande folket", lyssna på deras argument, bara det faktum att dom tar upp familj och vänner som stöd får sociologer att gapa häpet.
När man studerar det svenska samhället och vårat sociala skyddsnät så jämför man med andra kulturer och samhällen, t.ex. Turkiet och liknande. Deras samhälle bygger på familjen, där finns det inget statligt skyddsnät på det sättet vi tänker oss. Det är självklart att det är familjen som går in och stöttar om någon i familjen inte kan jobba osv. Den synen på familjen osv går igenom i hela samhället.
I Sverige så ser vi individen som fristående från familjen på ett helt annat sätt och vi har ett socialt skyddsnät som är till för att skydda individer.
När representanter från regeringen pratar om att familjen ska gå in och stötta sjuka och handikappade så visar dom att dom inte tror på den här typen av individuella skyddsnät.
Nu babblar jag bara på för att jag blir engagerad, poängen jag egentligen ville komma fram till är att dom flesta borgerliga väljare jag har pratat med kring detta som sagt inte accepterar hur illa det faktiskt är.
Och hur illa är det? Grupper av psykologer osv har skrivit om flertalet självmord som direkt resultat av dom åtstramade reglerna. Hur dom stöter på människor varje dag som hamnar i allt djupare depressioner pga dessa åtstramningar.
Men tron på det svenska skyddsnätet är en stor del av vår folksjäl. Många har svårt att acceptera att det inte längre skulle finnas där.
http://en.wikipedia.org/wiki/Just-world_hypothesis känns väldigt relevant.
Skrivet av JesperT:
Så frågan är varför de inte gör något åt detta. De vinner inte direkt några röster på det.
Vad behöver dom fler röster till? Dom styr landet, vann valet 2010 enkelt och Sossarna är inte direkt ett hot.
Varför ska dom göra någonting åt detta?
Det ligger ideologiskt helt i linje med vad många styrande tycker.
Skrivet av JesperT:
Nu kanske de där hemska fallen med cancersjuka som tvingas söka jobb får väldigt mycket uppmärksamhet och i realiteten inte är så många, vad vet jag, men bara att de förekommer visar på något systemfel här.
Det kommer alltid finnas personer som liksom kommer i kläm och hamnar emellan. Jag tycker det är lite orättvist att kalla det systemfel bara för att det förekommer exempel.
Problemet är att det är tiotusentals personer som är i den här sitsen. Minst.
Är det rimligt att en person som är över 60 år med allvarliga ryggproblem och har arbetat hela sitt liv ska tvingas ut på arbetsmarknaden och konkurrera med arbetslösa ungdomar?
Vad är poängen med det?
Det finns eventuellt deltidsjobb som med anpassningar och fria arbetstider hade varit genomförbara för den här personen. Det innebär smärta och obehag, men det är genomförbart.
Med dom riktlinjer som finns idag så har den här personen ingen rätt till ersättning utan ska ut på arbetsmarknaden.
Är det rimligt?
Detta handlar inte om att systemfel, detta handlar om ideologi.
Jag är som sagt långt åt vänster, för mig är frågan busenkel. Vi har hög ungdomsarbetslöshet. Gamlingar med fysiska problem som inte vill arbeta tycker jag vi kan ta och förtidspensionera utan att blinka för att lämna plats på arbetsmarknaden åt ungdomar istället.
Sen tycker jag det är viktigt att påpeka att många utav dom här sjuka och handikappade personerna inte syns i statistiken.
Dom bedöms av försäkringskassan som för friska för att få ersättning men dom känner själva att dom är för sjuka för att arbeta så dom är på inget sätt inskrivna i arbetsförmedlingen eller liknande.
Den gruppen har växt enormt dom senaste åren.
Skrivet av JesperT:
En annan sak jag stör mig på här är också hur försäkringskassan skiter i expertutlåtanden från läkare och tror sig veta bättre själva. Läkerens utlåtande borde gå före alla "utlåtanden" från jurister, småpåvar på försäkringskassan osv. Det borde tom skrivas in i lagen att det ska vara så.
Problemet är riktlinjerna och mot vilka jobb bedömningen görs.
Stephen Hawking kan röra en liten muskel i ena kinden, i övrigt är han i princip förlamad. Han kan arbeta.
Så, ja, vad är problemet? Kan du tänka dig något värre handikapp eller sjukdom som är mer begränsande?
Bedömningen görs inte på något vis gentemot jobb som finns i praktiken.
Dessutom så görs bedömningen inte bara gentemot hur det ser ut nu utan gentemot hur försäkringskassan bedömer att det eventuellt kan komma att utvecklas.
Därför är läkarintyg osv ganska ovidkommande för vilket beslut försäkringskassan tar.
Skrivet av JesperT:
Under det långa socialdemokratiska styret tror jag att det slentrianmässiga utnyttjandet av sjukskrivningar och förtidspensioneringar var rätt stort.
Det var stora summor som läckte ur systemet och misstänkt många som blev förtidspensionerade och sjukskrivna på den tiden. Det verkade ha blivit lite slentrian i det hela, ungefär som det nästan verkar ha blivit slentrian att inte bevilja sådant idag, även när det är befogat.
Det ligger kanske lite mer sanning i det än vad jag upplever det som. Men dels så när man tittar på siffrorna från då till idag som inkluderar folk som hamnat helt utanför systemet osv så är det inte alls så många som många verkar tro. Men det förra systemet hade många brister, man heltidspensionerade folk som både kunde och ville deltidsarbeta osv.
Men det jag ser som den egentliga skillnaden i praktiken för dom allra flesta är attityden.
Förut när man ansökte om hjälp från försäkringskassan så fick man liksom någon som "åh, hej, hur kan vi hjälpa dig? visst, inga problem. Här, här får du ersättning. Ta hand om dig och krya på dig."
Idag är det: "Du behöver hjälp? Bevisa det." "Läkarintyg som säger att du ej är arbetsför. Vi håller inte med om läkarens bedömning." "Du har genomgått arbetsförmågebedömning och har specialistintyg. Vi anser att det finns alternativ kvar för dig att utforska." "Ännu mera intyg. Nej."
"Du vill ha argument säger du? Det får vi tyvärr inte ge dig. Detta är vår bedömning. Om du inte är nöjd får du överklaga eller ansöka igen." "Nej, vi kan inte tala om för dig varför vi har gjort bedömningen att du kan arbeta trots att alla dina intyg säger att du inte kan det. Vi får inte uttala oss om vår bedömningsprocess."
Jag skiter ärligt talat i om det är många som glider igenom och får ersättning utan att förtjäna det när alternativet är att bli bemött på det viset.
Folk som har blivit sjuka och handikappade och redan fått sina liv förstörda i viss mån blir bemötta på det viset.
Jag kan inte tro att svenskar faktiskt skulle acceptera detta en sekund till om dom visste just hur illa det faktiskt är i så många fall.
Skrivet av JesperT:
Varför ska det vara så svårt för politiker att försöka släppa ideologin lite och resonera lite mer rationellt?
Om man har moralen och världssynen som Ayn Rand har så är det helt rationellt att dessa sjuka och handikappade inte får någon ersättning.
Om man dessutom vinner val på det, vad är det som inte är rationellt?
Skrivet av JesperT:
Är det så totalt omöjligt att skapa ett system med hårda kontroller på att skattemedel inte slösas på folk som inte bör ha bidrag, samtidigt som sjuka faktiskt får bidrag ?
Jag vill fortsatt påstå att det inte är hårda kontroller som behövs utan en mer resursstark rehabiliteringsvänlig och uppmuntrande attityd.
Så att man kan komma i arbete mer även med svårigheter och problem.
Fuskarna har sina läkarintyg som är väldigt välformulerade, och du säger själv att läkarintygen är det man ska gå efter. Hårdare kontroller drabbar inte fuskarna.
Fuskarna måste man ta itu med på annat sätt.