Teodicéproblemet, vad tror ni?

Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Feb 2013

Teodicéproblemet, vad tror ni?

Hej.

Fråga: Nu har jag suttit på religionslektionerna och försökt komma på ett vettigt svar på teodicéproblemet. Varför finns det ondska och lidande i världen när Gud är så allsmäktig? Jag vill inte höra något om att Gud skapade världen till människorna att hushålla med. Nu menar jag ur den synvinkeln att Gud finns.Jag vill gärna veta vad andra tycker.

"Jag tror för att skapa balans i värden" är faktiskt inte ens säker på mitt eget svar.

Ps: Förlåt om min fråga verkar vara otrevlig men om jag inte skriver den så kommer ingen att förstå vad jag menar.

Tack i förhand

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
~
Registrerad
Jul 2001

Det brukar väl så vitt jag minns oftast bemötas med nonsens som att "Guds vägar äro outgrundliga", "det är en prövning" eller helt enkelt "människans fria vilja", lite beroende på hur frågan är formulerad.
Personligen tolkar jag det som att det finns tre möjligheter:
1) "Gud" finns inte och således är frågan felformulerad, vilket är för mig det alternativ som faller naturligt;
2) "Gud" finns men har gett sig in på nästa projekt, en ny mänsklighet annorstädes, men en allsmäktig och god gudomlighet borde kunnat och skulle ha löst problemet på ett eller annat vis när människorna löpte amok;
3) "Gud" finns men är verkligen inte god. Det har förvisso stöd lite här och var, inte minst i gamla testamentet, men då renderar det en felaktig formulering (vilken implicerar att "Gud" är god och borde göra något åt saken) av problemet.

Sedan finns det en hel del andra möjligheter, men jag tycker de flesta låter som efterkonstruktioner när man hittat hål i hittepåt. Men jag är varken allsmäktig, alltgenom god eller allvetande, så hur skulle jag kunna följa "Guds" tankegångar i frågan?

Fedora, i3wm, Ansible, Vim, git, LaTeX - allt som behövs för att göra mig nöjd.

Trädvy Permalänk
Forumledare
Registrerad
Okt 2002
Skrivet av TsExi:

"Jag tror för att skapa balans i värden" är faktiskt inte ens säker på mitt eget svar.

Att låta alla ha det "jämnbra" ger ju också en balans, utan extremer där vissa skulle ha det väldigt väl förspänt genom livet och andra svälta och dö i krig och sjukdomar som de inte kan påverka. För den delen, varför skulle "balans" vara något att eftersträva? Varför inte snarare sträva efter att alla skulle få det så bra som möjligt, och låta balansen hamna där den hamnar? En av premisserna i teodicéproblemet är ju att guden ska vara allsmäktig, så vad skulle kunna begränsa?

För att prata om ett teodicéproblem så måste man förutsätta en existens av en gud, vilket i sig är minst sagt snårigt inom logiken. "Problemet" uppstår just i att försöka hitta hur de tre "axiom" man inför i systemet kan vara sanna samtidigt: att man har haft tänkare som i tusentals år försökt hitta ett sätt att få axiomen att inte motsäga varandra utan att egentligen lyckas skönjar om att de kanske inte utgör den mest lämpade basen för resonemang. Det betyder inte att man inte får "tro" (i religiös betydelse) på det ena eller det andra, men dessa tankar kanske inte lämpar sig för att behandlas med de verktyg som används inom logik — att fråga sig varför man skulle vilja blanda dessa ämnen är i mina ögon en intressant fråga.

Pratar man just om det kristna teodicéproblemet så får man problem i att låta alla delar av bibeln vara "godkända källor", då den inte alltid är konsekvent i sin egen framställan av guden i fråga (vilka delar/översättningar som ens utgör "bibeln" är i sig inte entydigt definierat). Framställs ens gud som entydigt "allsmäktig" överallt i bibeln? Som god? Mot sina följare, eller mot alla? Det blir som ett matematikproblem där "+" definierats på olika sätt beroende på om man läst kapitel 1 eller kapitel 2 i matteboken — diskutera kan man alltid göra, men man ska inte förvänta sig att kunna nå ett vettigt svar utifrån logikens ramar.

Nu med kortare användarnamn, men fortfarande bedövande långa inlägg.

Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Feb 2013
Skrivet av Crazy Ferret:

Det brukar väl så vitt jag minns oftast bemötas med nonsens som att "Guds vägar äro outgrundliga", "det är en prövning" eller helt enkelt "människans fria vilja", lite beroende på hur frågan är formulerad.
Personligen tolkar jag det som att det finns tre möjligheter:
1) "Gud" finns inte och således är frågan felformulerad, vilket är för mig det alternativ som faller naturligt;
2) "Gud" finns men har gett sig in på nästa projekt, en ny mänsklighet annorstädes, men en allsmäktig och god gudomlighet borde kunnat och skulle ha löst problemet på ett eller annat vis när människorna löpte amok;
3) "Gud" finns men är verkligen inte god. Det har förvisso stöd lite här och var, inte minst i gamla testamentet, men då renderar det en felaktig formulering (vilken implicerar att "Gud" är god och borde göra något åt saken) av problemet.

Sedan finns det en hel del andra möjligheter, men jag tycker de flesta låter som efterkonstruktioner när man hittat hål i hittepåt. Men jag är varken allsmäktig, alltgenom god eller allvetande, så hur skulle jag kunna följa "Guds" tankegångar i frågan?

Man tackar för svaret

Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Feb 2013
Skrivet av phz:

Att låta alla ha det "jämnbra" ger ju också en balans, utan extremer där vissa skulle ha det väldigt väl förspänt genom livet och andra svälta och dö i krig och sjukdomar som de inte kan påverka. För den delen, varför skulle "balans" vara något att eftersträva? Varför inte snarare sträva efter att alla skulle få det så bra som möjligt, och låta balansen hamna där den hamnar? En av premisserna i teodicéproblemet är ju att guden ska vara allsmäktig, så vad skulle kunna begränsa?

För att prata om ett teodicéproblem så måste man förutsätta en existens av en gud, vilket i sig är minst sagt snårigt inom logiken. "Problemet" uppstår just i att försöka hitta hur de tre "axiom" man inför i systemet kan vara sanna samtidigt: att man har haft tänkare som i tusentals år försökt hitta ett sätt att få axiomen att inte motsäga varandra utan att egentligen lyckas skönjar om att de kanske inte utgör den mest lämpade basen för resonemang. Det betyder inte att man inte får "tro" (i religiös betydelse) på det ena eller det andra, men dessa tankar kanske inte lämpar sig för att behandlas med de verktyg som används inom logik — att fråga sig varför man skulle vilja blanda dessa ämnen är i mina ögon en intressant fråga.

Pratar man just om det kristna teodicéproblemet så får man problem i att låta alla delar av bibeln vara "godkända källor", då den inte alltid är konsekvent i sin egen framställan av guden i fråga (vilka delar/översättningar som ens utgör "bibeln" är i sig inte entydigt definierat). Framställs ens gud som entydigt "allsmäktig" överallt i bibeln? Som god? Mot sina följare, eller mot alla? Det blir som ett matematikproblem där "+" definierats på olika sätt beroende på om man läst kapitel 1 eller kapitel 2 i matteboken — diskutera kan man alltid göra, men man ska inte förvänta sig att kunna nå ett vettigt svar utifrån logikens ramar.

Man tackar och bugar för svaret, intressant att läsa

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Lund
Registrerad
Maj 2008

phz ger en bra beskrivning av varför det är så svårt att greppa teodicéproblemet och det kan delas upp i ännu mer grundläggande bitar. Går det definiera vad som är ont och gott? Kan godhet existera utan ondska? Den som vill kan dra det hur långt som helst ...

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Luleå
Registrerad
Apr 2007

Värt att tänka på är även att när teodicéproblemet började utformas så var världen långt mer enkel och mindre mystisk. Vi hade konceptuella odelbara atomer, troll höll sig i skogen och sjukdomar var mer eller mindre eteriskt.
I dessa tider så var innebörden av allsmäktig något mycket mer begränsat och mindre mystiskt. Att vara fullfjädrat god var heller inte ett lika stort problem då vi visste mindre om vår egen och andra arters psykologi och ursprung, samt än mindre om kvantmekaniska fenomens inverkan på makrovärlden.

Skulle man fråga Descartes huruvida gud i sin godhet styrde hans tankar kring problemet så skulle Descartes inte fundera på huruvida hans kemiska sammansättning orsakar några tankevurpor eller om en apa skulle tänka likadant bara den förstod konceptet gud.
Skulle man fråga Heidegger så skulle han förmodligen resonera kring huruvida ras hade betydelse för ens resonerande.
Skulle man fråga Searle så skulle han invända mot användandet av orden gud, god, allsmäktig och själva uppställningen av frågan, eller att det ens är en fråga i huvud taget.

It's not that you don't comprehend what's laid out before you, or that you're unable to process. It's all about what you're to live up to, your position, an identity created by the expectations of your affiliation.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Fjugesta
Registrerad
Aug 2005

1, gud,oden,zeus,muhammed,buddha,osv,osv,osv,osv,osv,osv,osv är inget som finns heller någonsin har funnits.
Dessa fantasi figurer uppfanns av "företagsamma" personer som sen använde sig av dessa figurer för att förtrycka,utöva makt,styra alla hjärntvättade idioter till att "följa" dom i blindo.

2, Är det nåt som har spritt ondska och lidande i världen så är det just religon som har stått bakom i stort sett alla krig/etc i historien.

Så svaret på din fråga "Varför finns det ondska och lidande i världen när Gud är så allsmäktig?" är då.
Ondska,lidande finns för att det är maktgalna idioter som haft/har makten i dom flesta religoner,kyrkor,sekter som finns/funnits och Gud finns inte!

Den ABSOLUT viktigaste delen i en dator är NÄTDELEN varför spara 200-300:- och ta en chans på att dina nya dator delar för x antal tusen ska hålla?????????
Den hemliga polisens anfader, Armand Jean du Plessis de Richelieu a.k.a. Cardinal-Duc de Richelieu, sa en gång så här om sitt arbete... "Ge mig sex rader skrivna av den hederligaste man som finns och jag ska hitta en förevändning i dem att hänga honom."

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Ålesund
Registrerad
Jun 2002

Ponera att det finns en gud, vad skulle han då ha för syfte med ondska.. hmmm, om det inte fanns något av ondo så skulle det inte spela någon roll vad man gjorde. Alla handlingar hade haft goda resultat. Lidande behövs för att differentiera goda och onda gärningar. Och vi vet att gud tycker om goda gärningar. Dvs "fri vilja" argumentet mer eller mindre. Fast då måste man ju köpa att Gud ska kräva en motprestation för att man ska få komma in i himmelen. Annars vad för syfte är livet på jorden annars. Varför inte direkt till himmelen? Vad gud ska ha alla dessa goda gärningar (och böner) till vet jag inte men det är ju tydligen viktigt...

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Jönköping
Registrerad
Feb 2011

Själv är jag ateist, men har garanterat läst bibeln fler gånger än de flesta som konfirmerat sig.

Om utgångspunkten är att gud finns, inget snack, så borde det vara så att han gett upp.

Varför? Av (minst) två anledningar. Ser man till gamla testamentet (som erkänns som en helig skrift även i det nya), så lackar gud ur titt som tätt och blir arg och svartsjuk på folk för ganska larviga grejer, och vi (mänskligheten) har garanterat gjort värre saker sedan gamla testamentet skrevs, så han har väl sneat till och gett upp för gått.

Och anledning nummer två: Den "nyaste" skriften i nya testamentet är från 200-talet.. Vi har alltså inte fått någon "officiell" vägledning på sisådär 1 800 år. OM det vore så att han ville hjälpa oss så hade han säkerligen petat in några nya rader någonstans, men de som är kristna idag förväntas leva efter de värderingar som rödde i mesopotamien för 2000 år sedan.. Så alltså, han har gett upp, bryr sig inte.

Första inlägget i en tråd är sällan relevant när tid har förflutit. Vänligen svara på mitt senaste inlägg i tråden, inte det första, annars blir det kass. http://ozzed.net Min egenkomponerade 8-bit musik. Gillar du musiken från gamla klassiska NES eller Gameboy och liknande är det värt ett besök. :) Jag finns också på Spotify, Bandcamp, Jamendo, Youtube, och du kan även följa mig på Twitter och Facebook.