SVT Play har ishockey-VM i 50 fps – ibland

Men nu pratar jag om SVT Play. Den används i datorer och på mobila enheter. Där kan man spela upp strömmar som nog är dussintals gånger så "tunga" som SVT:s...

Jag pratar också om play. Du vet att det ska funka på chromecast etc

Är det fel på ljudet?

Fast den spelar väl bara upp bild som kommer från den enhet som strömmar? Den har väl ingen direktavkodning?

Hur som helst behöver ju inte en tjänst ha maxnivån satt efter de sämsta tänkbara enheterna som kan anslutas, utan i stället erbjuda flera kvalitetsalternativ.

Fast den spelar väl bara upp bild som kommer från den enhet som strömmar? Den har väl ingen direktavkodning?

Hur som helst behöver ju inte en tjänst ha maxnivån satt efter de sämsta tänkbara enheterna som kan anslutas, utan i stället erbjuda flera kvalitetsalternativ.

Det där är verkligen inte så självklart som ditt inlägg ger intryck av. Jag tycker att skillnaden mellan 25 och 50 fps är mycket påtaglig för de flesta typer av innehåll. Mängden av innehållstyper där jag tycker att tittarupplevelsen blir avsevärt sämre med 25 fps innehåller t ex nyhetssändningar, debattprogram, frågesporter, musikuppträdanden och naturligtvis de flesta sportsändningar.

Utöver den direkta positiva effekten på själva flytet har bildfrekvensen i mina ögon (bokstavligen, hehe) stor betydelse för den känsla av närvaro, äkthet och direktsändning som all (direktsänd) icke-fiktion bör sträva efter att skapa hos tittaren.

Om du menar jämfört med SVT:s SD-sändningar är det naturligtvis stor skillnad till Plays fördel, och SVT:s HD-sändningar via andra medier än det marksända nätet har jag mycket begränsad erfarenhet av.

Det beror väl på vilken bitrate man har från början, så att säga. Svårt att uttala sig i absoluta termer om vad som är viktigast, tycker jag. Man får nog nöja sig med att konstatera att min ideala balans mellan spatial och temporal upplösning är viktad mer åt den sistnämnda än din, relativt sett.

Vad menar du? (Helt genuin och seriös fråga.)

Det är många som tycker att film- och TV-material i hög framerate ser ut som en latinamerikansk telenovela, p.g.a. att man är van vid rörelseoskärpa och judder. För mig funkar det fint för sport och naturfilmer, men annars ser det bara billigt ut.

Hej igen! Det fanns inget kort svar som jag kunde stå för, och jag hade inte tid att skriva ett långt just då, men nu ska jag försöka besvara din fråga. Kontexten var att du citerade mitt svar till detta inlägg, vars poäng var ungefär att högre bandbredd bör nyttjas till bättre kvalitet på varje bildruta snarare än fler bildrutor per sekund. Diskussionen handlade alltså om temporal vs spatial upplösning under bandbreddsbegränsning.

Som jag uppfattar det behöver din fråga inte nödvändigtvis läsas i nämnda kontext, utan kan lika gärna ha ställts i förbifarten då du förstod att jag uppskattar hög bildfrekvens i allmänhet. För det fall du faktiskt hade tidigare inlägg i åtanke ska jag dock klargöra att jag inte syftade på vilken bildfrekvens som används i produktion, utan bara i distribution. Det vill säga, jag menade förenklat att innehåll som producerats i 50 fps gärna också ska tillgängliggöras i 50 fps med "lägre" bitrate, "hellre" än 25 fps med "högre" bitrate (vilket, som citattecknen ska antyda, såklart inte är ett binärt val).

Med det sagt ska jag försöka adressera din fråga om "såpoperaeffekten i film- och tv-material" – här följer en lista över åsikter jag har:

• "RöReLsEfÖrBäTtRiNg" som artificiellt interpolerar fram bildrutor är olidlig, oavsett om originalinnehållet är producerat i 24, 25, 30, 50 eller 60 fps. Jag tål inte artefakterna och jag vill se innehållet som det är tänkt att ses.

• Nästan all sport – t ex fotboll, ishockey och Counter‑Strike – kräver hög bildfrekvens för att gå att se på överhuvudtaget.

• Nyheter, underhållningsprogram och liknande måste produceras och distribueras i hög bildfrekvens för att känslan av autenticitet, närvaro och/eller direktsändning ska förmedlas till tittaren på ett bra sätt.

• TV-serier och filmer får gärna produceras i 24 fps. Jag har traditionellt varit väldigt positiv till HFR (48 fps) i film, men har egentligen för lite erfarenhet av det (sett The Hobbit-trilogin en gång på bio) för att kunna uttala mig särskilt bestämt.

Det är inte helt tydligt för mig vad du syftar på här (särskilt "TV-material"). Jag har aldrig hört någon uttrycka något negativt om hög framerate i någon icke-fiktiv typ av innehåll, utan bara i film och TV-serier.

Inte heller har jag hört talas om någon som är så van vid judder att avsaknad därav stör vederbörande, men då gäller det att vi är överens om vad judder betyder till att börja med. Jag har för mig att det är en strikt negativ artefakt som uppstår till exempel när 24p-innehåll spelas upp i 60 Hz – inte när bildfrekvensen är låg, utan när den är "fel". Så tolkar jag också Rtings artikel om saken.

Det vore intressant om du ville förtydliga om sport och naturfilmer bara är två exempel på typer av innehåll (jämte t ex nyheter och musikuppträdanden) där du trivs med hög bildfrekvens, eller om det är de enda. Vad tycker du till exempel om Aktuellt eller Melodifestivalen i 50 fps?