Inlägg

Var det inte någon incident i Finland härom året? USA hade satt upp en finsk medborgare på sin sanktionslista för inblandning i något mellan Ryssland och Ukraina och sedan kunde inte personen ha finskt bankkonto eftersom bankerna var rädda för strul med USA. Jag tror till och med att någon finsk domstol gav bankerna rätt.

Det låter farligt att låta bankerna hindra en person att ha bankkonto. Ska t.ex. Kina kunna sätta upp Falun Gong på en sanktionslista för att på så vis hindra Falun Gong från att ha bankkonton i hela världen? Det enda rätta är att det är staten och inte bankerna som bedömer sådant. Bankkonto klarar man sig ju inte utan.

Blir OCR-numret fel kan det bli en massa strul, så man ska förstås försöka se till att numret blir rätt. Här är två domar från högsta domstolen.

NJA 2011 s. 739: Ett företag skulle betala in 182 882 kr till Skatteverket. Fel OCR-nummer ledde till att pengarna betalades in på ett annat företags skattekonto. En stor del av beloppet utmättes av Kronofogden för att betala det andra företagets skatteskuld och endast 52 486 kr återstod. Företaget som felaktigt fått pengarna insatta på sitt skattekonto befann sig vid tiden för skatteinbetalningen i rekonstruktion och förklarades senare i konkurs. Här var det Skatteverkets problem att OCR-numret var fel.

NJA 2016 s. 1074: En privatperson skulle betala in 115 000 kr till sitt skattekonto, men fel OCR-nummer ledde till att pengarna hamnade på en annan privatpersons skattekonto. Därefter utmättes pengarna av Kronofogden för att betala den andra privatpersonens skulder (ej skulder till Skatteverket utan till andra). Här var det privatpersonens problem att OCR-numret var fel.

Jag skulle betala för det som kommit fram.

Elementet låter det som att du redan betalat på en annan faktura.

Räkna ut hur stor del av fakturan som avser termostaten och hur stor del som avser ventilen och betala in den del som avser termostaten. Om ventilen sedan skulle dyka upp betalar du in resten av beloppet.

När jag senast betalade räkningar genom att posta kuvert (vilket kan ha varit för 20 år sedan) skulle banken se till att räkningarna betalades samma dag som kuvertet kom fram till banken. Banken sket i om det stod något sista betaldatum på räkningen. För övrigt kan man ibland ha legitima skäl till att man behöver betala en räkning i förskott. Man kanske vill betala för kreditkortet i förväg så att man återställer kreditgränsen och man kanske vill betala räkningen på hemförsäkringen i förväg så att man kan få bevis på att man är försäkrad under en resa till vissa länder (kan krävas för att få visum).

Om man postat kuvertet med räkningarna men räkningarna inte betalats kan kuvertet ha försvunnit i postgången och då måste man posta ett nytt kuvert. Det är dock inte helt oproblematiskt att posta ett nytt kuvert för man har ju inte kvar inbetalningskorten och måste därför fixa fram nya (med OCR-nummer som man kanske inte känner till). Dessutom kan ju det ursprungliga kuvertet dyka upp igen någon gång i framtiden och då betalas räkningarna en extra gång vilket kanske inte är så bra.

Moms från första kronan gäller i hela EU sedan 1 juli i år, så det gäller även i Finland.

Det var en intervju med svenske generalkonsuln i Mariehamn i en av de åländska tidningarna någon gång i september. Åland står utanför EU:s momssamarbete vilket betyder att det blir moms från första kronan vid leverans även om det skickas från ett EU-land (förutom från övriga Finland där säljaren kan välja att betala in den åländska momsen istället). Generalkonsuln klagade på att det även var moms från första kronan på tidskrifter. Om tidskriften skickades från ett EU-land räckte det att man lämnade in en tulldeklaration om året (för helårsprenumeration) men om tidskriften skickades från ett land utanför EU måste den förtullas nummer för nummer. Han prenumererade på någon veckotidning som skickades från Schweiz som är utanför EU, så generalkonsuln fick lämna in en tulldeklaration för varje nummer, alltså en tulldeklaration i veckan, och detta tog en massa tid.

cd /home/namn/pythonproject/
python3 script.py

cd /home/namn/
python3 pythonproject/script.py

Egentligen bör man nog be skriptet att leta rätt på var Python-skriptet ligger och sedan ange sökvägen relativt denna plats. Hela programmet med skript och ljudfiler och allt kan ju flyttas till något annat ställe på hårddisken (så fullständig sökväg kanske inte funkar) och man kan inte lita på att skriptet ligger i arbetskatalogen.

Ett skript kan t.ex. startas på följande sätt:

1. python3 skript.py
2. python3 < skript.py
3. python3 ../skript.py
4. chmod u+x skript.py; ./skript.py
5. chmod u+x skript.py; export PATH=$PATH:$PWD; cd /någonstans; skript.py
6. python3 x:skript.py
7. import skript
8. execfile("skript.py")
9. exec(open("skript.py").read())

I fall 2 och 9 är det nog omöjligt för skriptet att finna rätt katalog.
Fall 3 är Linux-syntax. Ändra / till \ om du använder Windows.
Fall 4 och 5 funkar bara i Linux.
Fall 6 funkar bara i Windows. Det finns en separat arbetskatalog på varje enhet och x:skript.py är tänkt att betyda att du ska leta efter skriptet i arbetskatalogen på enhet X medan kommandotolken kanske står i arbetskatalogen på enhet Y.
Fall 8 tror jag bara funkar i Python 2.x, inte 3.x.

I mitt fall hade jag turen att priset gick ner igen, så jag löste det genom att lägga en ny beställning. Är prisskillnaden över 500 kr kan man väl gå via Allmänna reklamationsnämnden för att lösa det där med täckningsköp.

Vad menar du? Vissa kort ger fördelar som poäng, återbäring och kuponger. Betalar du med ett annat kort får du inte detta. Om du köper något för 50.000 kronor med ett kort får du en massa poäng som hjälper en bit på vägen om du ska ta flyget från Stockholm till Århus eller Alta. Köper du saken med ett annat kort får du inte dessa poäng. Du går även miste om poängen om dina 50.000 kronor betalas tillbaka till kortet som ger bonuspoängen. Det säger säg väl självt att folk försöker missbruka detta så att man betalar med kortet som ger poängen och får tillbaka pengarna i kontanter eller till ett annat kort. Detta förutsätter förstås att det är en stor summa pengar, t.ex. 50.000 kronor. Är det en liten summa, t.ex. 100 kronor, är det inte värt besväret att försöka missbruka det.

För övrigt säljer inte SAS biljetter för en krona utan för några slantar plus några poäng och det är inte gratis att få tag på poängen utan kostnaden är inbakad i andra saker, t.ex. flygbiljetter och kortköp.

Förslag 1: Senarelägg julklapparna. Jesus fick inte sina julklappar förren på trettondagen. Då får containerfartygen två veckor till på sig att komma fram.

Förslag 2: 1753 införde Sverige den gregorianska kalendern. Upphäv det beslutet. Då får containerfartygen ytterligare två veckor till på sig.

Förslag 3: Ställ in julklapparna i år (åtminstone för barnen). Då får containerfartygen ett helt år till på sig att komma fram.

Årets julklapp blir förstås containerfartyget så att folk kan frakta sitt eget skräp från Kina.

Om man får inbetalningskort från utlandet är det extra viktigt att man ser till att man skriver in rätt OCR-nummer. Svenska banker kollar kontrollsiffran i svenska OCR-nummer och de kollar förmodligen att längden är rätt också. Däremot kollar förmodligen inte svenska banker att finska OCR-nummer är rätt. Finska banker kollar förmodligen finska OCR-nummer men förmodligen inte svenska OCR-nummer.

Vad gör företagen om det görs insättningar med fel OCR-nummer?

Paygoo Prepaid MasterCard® Gift är väl helt anonymt om man köper det för kontanter? Det står att det som mest kan innehålla 1500 kr, men det borde räcka för att betala för ett webbhotell i ett år (om man inte ska ha något jättedyrt) och sedan kan man köpa ett nytt kort när det är dags att förnya.

Med andra ord ska man inte betala tillbaka transaktioner på 50.000 kr på annat sätt än till det ursprungliga kortet. Är det bara en hundring du handlat för blir det dock inte så många poäng så då är det kanske inte lika noga.

Jag ser egentligen bara en situation där man ska få tillbaka 50.000 kr på ett annat sätt än till det ursprungliga kortet och det är om säljaren vägrar att betala tillbaka och man får driva in det via kronofogden. Sådana situationer är nog rätt så ovanliga och de kan i många fall lösas på enklare sätt genom kortreklamation.

Gissar att det berör .eu och alla EU-ländernas nationella toppdomännamn (.se, .de, .fr m.fl.), kanske med utvidgning till EES (.no, .is, .li, .bv, .sj). Övriga toppdomännamn (.com, .uk m.fl.) påverkas nog på sin höjd om du registrerar domännamnet genom ett företag i ett EU-land.

Om det i avtalet stod att du skulle få ett exemplar med Microsoft-garanti låter det som ett fel på varan om du fick ett exemplar utan Microsot-garanti. Då får du be dem avhjälpa felet (vilket kanske betyder att de blir motpart i garantiärenden istället för Microsoft). Om du fick tillbaka färre originalkartonger än du skickade in på reparation är eventuellt även detta ett fel på varan, men det ger kanske bara prisavdrag. Reporna låter som ett fel på varan om det inte var repor på exemplaret du skickade in.

Juridiskt sett behöver du nog bara bestrida ärendet om det går till kronofogden och då bestrider du till kronofogden. Om du vill bestrida till Hojab eller Svea ekonomi kan du väl slå upp dem på allabolag.se och skicka ett brev till huvudkontoret om du inte hittar något annat.

Var det inte ett fall från Södermanlands län (?) härom året där kommunen satt upp en skylt om områdesparkering och sedan en vanlig P-skylt med några tilläggstavlor och klockslag? Vill minnas att det var någon som parkerat vid den vanliga P-skylten utanför angivna klockslag och fick böter. Kommunen menade att områdesparkeringsskylten gällde utanför klockslagen medan bilägaren ansåg att det var gratis att stå där utanför klockslagen. Hovrätten gick på bilägarens linje. Jag har försökt söka efter det jag läste i någon tidning en gång i tiden men kan inte hitta det. Jag kan ha tagit fel på några detaljer.

Det där gör man förstås bara om man ser den första skylten med bilden av P-skivan. Om man helt missat den första skylten och bara ser den andra skylten tar man inte fram P-skivan.

Om det är fel på en kontroll som använts i åtta månader tycker jag att det är rimligt att omleverans kan innebära att man får en ny kontroll som använts i åtta månader. Det är inte meningen att omleveransen ska medföra en kvalitetsförbättring.

Var det inte någon dom i EU-domstolen för några år sedan där någon stackars handlare tvingades betala tillbaka hela köpesumman trots att varan var helt förstörd? Jag tror att felet var att handlaren hade missat att nämna det där med prisavdrag i köpeavtalet.

Idén här är att en skurk kommer med ett stulet kort och köper en vara. Sedan lämnas varan tillbaka på öppet köp, men nu vill skurken ha tillbaka pengarna i kontanter eller till ett annat kort som tillhör skurken. Slutligen anmäler kortinnehavaren till det stulna kortet att kortet var stulet och nu tvingas butiken betala tillbaka pengarna till det stulna kortet. Således har butiken betalat tillbaka pengarna två gånger, dels till skurken och dels till det stulna kortet. Det är detta man undviker genom att envisas med att endast betala tillbaka till samma kort.