Inlägg

Det sydkoreanska rättsväsendet tittar förmodligen bara på vad Google har gjort i Sydkorea. Om Google sysslat med konkurrenshämmande metoder i andra länder är detta en fråga för rättsväsendet i respektive land. 1,5 miljarder kronor kanske är rätt så mycket om man endast ser till den sydkoreanska marknaden.

Tolkar jag det rätt att det är butiken som är avsändare och verkstaden som är mottagare? I så fall är det kanske inte så smart att säga att du som varken är avsändare eller mottagare ska reklamera det till Postnord. Du vet kanske inte ens vad det var för kolli-id.

Vad konstiga ARN är i så fall. Det normala är att man rekommenderas att inte betala om man anser att räkningen är felaktig. Om butiken skulle gå till Kronofogden är det bara att bestrida. Då kan inte Kronofogden göra någonting. Butiken informeras av fogden att du bestridit räkningen och så får butiken välja om det ska skickas vidare till tingsrätten eller ej.

Det där låter som ett standardsvar och det betyder nog att du fått tillbaka pengarna direkt utan att banken kollat om det var korrekt att ge tillbaka pengarna till dig.

Det är förstås enklare för dig att inte hämta ut något. Annars får du krångla med att försöka returnera det på något sätt. Hämtas det inte ut går det automatiskt i retur.

Om de väljer att hämta ut brevet, skulle jag vänta i några veckor från det att brevet hämtats ut innan det anmäls till ARN. Jag hoppas att du tänkte på att skriva hur lång tid de skulle ha på sig. Om de väljer att låta brevet i retur skulle jag nog vänta åtminstone tills brevet kommer i retur i fall att något skulle ha registrerats fel i spårningen och brevet i själva verket faktiskt levererats.

Är det inte så att varorna körs till Postnords terminal i Segeltorp och så kan de bara leverera samma dag till de orter som får paket från Segeltorpsterminalen? Eventuellt med undantag för Gotland då eftersom det kan vara svårt att snabbt få dit gods.

Tänk på att det ofta är otydligt vad som är kommersiellt och inte kommersiellt, så det är lätt att man stoppar fel saker. Om man säljer en CD-skiva med programmet är det nog kommersiellt, men är det kommersiellt om någon bokföringsnisse använder programmet internt på kontoret? Är det kommersiellt om en välgörenhetsorganisation använder programmet vid insamling av pengar till nödställda?

Det är jättevanligt att produkter som kostar pengar innehåller GPL-licensierad programvara som en av komponenterna. Köper du en Android-telefon får du med Linux-kärnan och det kan ofta finnas en del Linux-saker i en router. Om ett företag försöker sälja ett spel från 1980- eller 1990-talet kan det följa med ett exemplar av Dosbox för att man lättare ska kunna köra programmet på moderna datorer.

Är det verkligen brist på containrar som är problemet? Är inte problemet att det är fullt på båtarna? Jag såg något i tidningen härom veckan om företag som fick skicka med tåg istället för båt för att det inte fanns plats på båtarna och tågen använder samma sorts containrar, så felet kan inte ha varit brist på container. Båtarna kan förstås ta mycket mer gods än ett tåg.

Mina ytpostförsändelser från Japan har tagit jättelång tid i år. Låda 1, postad i slutet av februari, tog 4½ månad. Låda 2, postad i slutet av april, tog 3½ månad. Låda 3, postad i mitten av augusti, har förstås inte kommit fram ännu, men det hade jag inte väntat mig heller. Hoppas den kommer före jul. På låda 2 satt det en lapp som angav vilken båt den gick med den första delen av sträckan. Den båten avgick från hamnen i Kawasaki en dryg månad efter att lådan kom till japanska postens utrikesterminal i Kawasaki, så lådan satt alltså fast på samma plats i över en månad utan att röra sig ur fläcken. Jag tänkte inte på om det satt någon liknande lapp på låda 1. Förr om åren tog det vanligtvis 2-3 månader för denna typ av försändelser och platsbrist på båtarna skulle kunna vara förklaringen till varför det tar extra tid.

Hur ska man kunna få skydd mot väder och vind utan spik? Vad ska då hålla ihop tak, väggar och golv?

Om du menar typ CC-BY-NC-SA så lämpar sig inte den licensen för mjukvara.

Mjukvarulicenser som GNU General Public License bygger på att man ska kunna göra nya program som baseras på det gamla och att det nya programmet ska vara fritt att använda under samma premisser som det gamla programmet, vilket bland annat innebär att folk ska kunna göra ändringar i programmet. För att ett program ska gå att ändra kräver det dock att man kommer åt källkoden, inte bara en kompilerad binärfil. GNU GPL säger därför att man måste göra källkoden tillgänglig.

Creative Commons-licenserna är avsedda för andra typer av material som text och bilder. Det är ofta oklart vad som skulle vara källkoden till ett fotografi, så det är oklart hur man uppfyller ett licensvillkor som säger att man måste lämna ut fotografiets källkod. Därför innehåller inte Creative Commons-licenserna något krav på att lämna ut källkoden. Det gör i sin tur dock att man bör undvika att använda Creative Commons-licenserna för mjukvara.

Ett förbud mot att ta betalt för koden verkar väldigt klumpigt. Vissa typer av kommerciell användning går ut på att någon köper en licens till ett program som installeras på en dator. Andra typer av kommerciell användning går ut på att man driver en fabrik eller en webbsida eller något med hjälp av programmet, men att det är något annat än just programmet som man säljer. Det låter som att ditt förbud endast skulle slå mot den första typen av användande men inte mot den andra typen.

Observera att Tomteboda postterminal är nedlagd. Sitter det inte fortfarande ett stort anslag på väggen om att fastighetsägaren letar efter en ny hyresgäst?

Brev till Stockholm går via Årsta postterminal (södra Stockholm) eller Rosersbergs postterminal (norra Stockholm). Paket till Stockholm går via Segeltorps postterminal (södra Stockholm) eller Veddesta postterminal (norra Stockholm).

Varför har folk så bråttom? Jag väljer ofta ytpost från Japan. Det tar flera månader men är billigt.

Det troliga är att Amazon skickar paketet till en eller flera av Postnords terminaler och så begränsas samma dag-leveranserna till de postnummer som hanteras av dessa terminaler, eventuellt bara vissa av terminalernas postnummer. En annan sak man ska tänka på är att varan inte alltid finns i lagret i Eskilstuna utan på något annat ställe i Europa och då går det förstås inte att leverera till Sverige samma dag utan att betala tiotusen eller något sådant för frakten.

Det där händer hela tiden. Det är meningen att containrarna ska sitta fast, men någon slarvar och så är det några av dem som trillar i plurret.

Men om du är utomlands i månader har du väl en utländsk adress som du kan uppge?

Var det inte så att avtalet med Televerket sade att kunden bara lånade telefonen av Televerket och att den skulle lämnas tillbaka om abonnemanget sades upp så att Televerket kunde låna ut den till en annan kund istället? Vad menar du med att inte lämna tillbaka Televerkets egendom efter uppsägningen?

Du får väl be säljaren om instruktioner om vart du ska returnera varan och så förvarar du varan åt säljaren tills säljaren hör av sig. Det kan inte vara meningen att man ska lägga ner jättemycket tid på att jaga en säljare som inte behagar tala om hur eller vart du ska returnera varan. Om säljaren inte vill ha tillbaka varan är det väl säljarens ensak.

Är du säker? Jag trodde att Sveriges vanligaste brott skulle vara något som sällan anmäls, som t.ex. brott mot trafikförordningen. Bilar kör för fort hela tiden utan att någon lämnar in en polisanmälan och polisen och fartkamerorna tar bara en bråkdel.

Om du betalar med kreditkort kan du välja att klaga till banken istället. Enligt konsumentkreditlagen är banken skyldig att ersätta dig om något går snett, förutsätt att säljaren är ett företag. Banken kommer förstås att försöka skicka vidare kostnaden för att ersätta dig till Elgiganten eller CDON, men huruvuda banken lyckas är inte ditt problem.

Pengarna går från kortföretaget → CDON → AB Oseriösa säljaren. AB Oseriösa säljaren gör något fel och är därför skyldig att ersätta dig. Du går då till kortföretaget, som måste ersätta dig på samma premisser som AB Oseriösa säljaren men med skillnaden att kortföretaget inte behöver betala mer än det du betalade till kortföretaget. Kortföretaget skickar sedan en räkning till CDON och CDON skickar en räkning till AB Oseriösa säljaren, men det spelar ingen roll för dig om CDON eller AB Oseriösa säljaren betalar dessa räkningar; banken måste fortfarande ersätta dig.

Jag tänker mig problem i den här stilen: Telefonen har Telefon-OS 5.0. Telefonens tillverkare måste erbjuda uppdateringar i fem år till, men upptäcker att tillverkaren av Telefon-OS tänker sluta med uppdateringar till version 5.0 om ett år. Telefonens hårdvara tillåter inte uppgradering till Telefon-OS 6.0. Under det kvarvarande året pytsar tillverkaren av Telefon-OS ut tio säkerhetsuppdateringar till Telefon-OS 5.0. Tillverkaren av telefonen löser detta genom att spara uppdateringarna på hög. Genom att portionera ut en av de tio uppdateringarna i halvåret, räcker uppdateringarna till för att det ska komma uppdateringar under hela femårsperioden. Det är dock inga nya uppdateringar som användarna får; den sista uppdateringen, som användarna får efter fem år, är då redan fyra år gammal.

Vad menas med att leverera säkerhetsuppdateringar? Om det upptäcks ett säkerhetshål i veckan till en viss modell, uppfyller tillverkaren i så fall EU:s regler om tillverkaren åtgärdar ett fel i halvåret i fem eller sju års tid? Vem avgör vad som är ett säkerhetshål och hur stor andel av dem som ska åtgärdas och hur snabbt hålen ska åtgärdas?

Visst. Om du får din identitet stulen spärras bara kreditupplysningar om du ber om att få kreditupplysningar spärrade. Således är det frivilligt. Skatteverket säger att man bör spärra, inte att man måste spärra.

Han fick ju sin identitet kapad. Du kan spärra i fem år om du kan bevisa att du gjort en polisanmälan.