Inlägg

Har inte läst så mycket i tråden ännu, så det jag skriver har antagligen kommit upp flera gånger innan.

Börjar med en klysha - om jag kan gå ner i vikt kan vem som helst!

Min livssituation är väldigt speciell dock. Jag har MS och är handikappad efter en bilolycka för ca 10 år sedan. Skadade ryggen, inkl nerverna i ländryggen, riktigt illa.

Jag lever med mycket smärta, så mina möjligheter att träna är väldigt begränsade när det vissa dagar är svårt att ens komma upp ur sängen som jämförelse.

Med det sagt så har min oförmåga att träna spelat stor roll i att vikten gick stadigt uppåt över åren efter min olycka.

Mitt mål har varit att hitta en hållbar livsstil - inte "bara" gå ner i vikt, även om det varit den största motivationen. Min primära lösning har således varit att fokusera på mitt kalori-intag.

Här kommer även mitt första tips - börja med något litet att förändra och förändra bara en sak i taget. Själv bytte jag ut all vanlig läsk mot deras zero/light motsvarighet som mitt första steg. Inte det roligaste i början, men man vänjer sig.

Att hitta bra maträtter etc för att sänka sitt kalori-intag är lätt att hitta. Men min första tanke var att jag inte visste hur mycket kalorier jag förbrukar per dygn.
Det jag var säker på var att det är mycket mindre än genomsnittet för en man i min ålder (35-36) eftersom jag är sängliggande större delen av dygnet, varje dag.

Så sakta började jag minska på godis, snacks, fika och storleken på mina portioner tills jag låg still i vikt.

Det tog ett par månader, men jag har valt att ta det lite långsamt för att öka chansen till att det fungerar i längden.

Efter ca 2-3 månader använde jag en kaloriräknare för att uppskatta vad mitt kaloriintag behövde vara för att ligga still i vikt - ca 1400-1500 per dygn.

Ska tilläggas att ett problem för mig har varit att jag vissa dagar ätit för mycket följt direkt av dagar jag knappt ätit någonting alls och då satt kroppen i svältläge.

Mycket medeciner per dag, smärta och krämpor på det, så har det oftare än inte, varit svårt att få ner någon mat överhuvudtaget.
Det ojämna mängden kalorier har också bidragit till att jag inte gått ner i vikt trots att jag tänkt "men va fan, jag äter ju knappt något!" och det I sig själv är också ett problem!

Så för mig har måltidsersättning, dvs proteinpulver med lågt kalorivärde, fungerat super. Jag satte som mål att få i mig ca 5-10g protein per kilo kroppsvikt per dygn. Att behålla muskelmassa har tidigare varit ett stort problem och jag ville vara säker på att jag inte slet ner mina muskler när jag väl låg på ett kaloriunderskott.

Jag har kommit in i en jämn nivå med kalorier per dygn, nästan uteslutande protein. Jag satte upp ett mål på 50% kalorier in jämfört med min förbrukning. Så jag ligger på ca 600-800 kcal per dygn.

Det är en låg siffra, men som sagt, speciellt läge och något som varje person behöver anpassa utifrån just sina egna förutsättningar.

Återigen samma tips dock. Trappa ner kalori-intaget över veckor eller t.o.m månader. Det blir lättare att förändra sin livsstil om man låter bli att shocka sin kropp! Låt det ta tid att skapa nya rutiner. Mycket bättre att det tar tid och funkar i längden, än att man gör stora förändringar direkt men bara klarar att hålla det i någon vecka!

Jag tog tag i min vikt i slutet av november 2020. Jag hade då nått upp i 95,6kg på mina 176cm.

Det var första gången på månader som jag hade vägt mig och jag minns att jag tydligt tänkte att "Shit! Fortsätter det så här så kommer jag passera 100kg på nolltid!".

Ingen höjdare för en trasig rygg att bära på all den vikten. Särskilt när jag inte längre har speciellt mycket muskelmassa kvar att prata om och har svårt att röra mig pga nervskador redan som det är.

Jag satte upp en regel för mig själv när det kom till att väga mig - max varannan vecka, men som minst var tredje.

Jag gör det jag kan för att träna och eftersom muskler väger mer än fett så kan vågen ge en missvisande bild kring sin viktnedgång ibland. Detta är ännu sannare för den person som t.ex gymmar och lyfter vikter som en del av sin viktnedgång.

Fokusera istället på hur dina kläder sitter! Det har för mig betytt lika mycket som siffrorna på vågen.

Jag har på ca 18 månader gått ner strax under 20kg och gått från XL (på tröjor och liknande plagg) ner till M. Varje kilo ner har gjort livet lättare (no pun intended!) och har ökat min rörelseförmåga.

Jag har ingen exakt siffra på vågen som jag strävar emot. Jag ser och känner att jag säkert har 10kg fett kvar på kroppen att bli av med och sen är det tillbaka till steg ett - sakta börja öka mitt kalori intag för att kunna ligga stadigt i vikt över tid.

Nu mer är sötsaker helt oätligt. Det är helt enkelt inte gott för fem öre när man vant sig vid att inte äta det.

Jag är dock inte 100% strikt med vad jag äter. Det måste få vara okej att käka en bulle till kaffet ibland.
Kalas är också tillfällen då jag äter det jag känner för utan att tänka på den dagens kalorier.
Det skadar inte i det långa loppet.

Här kommer mitt tidigare mål fram tydligt - jag ville inte "bara" gå ner i vikt. Jag ville hitta en hälsosam livsstil som ska fungera för mig i längden.
Tvärtom är det just de tillfällen som gör att jag klarat av att vara strikt alla andra dagar!

Jag hoppas min historia kan hjälpa. Det går absolut att gå ner i vikt. Men målet bör vara större än så - att hitta en sund, och friskare, livsstil som kan fungera för dig i det långa loppet!

Med vänlig hälsning, Tobbe.

P.s ursäkta mina stavfel - har fått svårt att läsa pga min MS.