Veckans lansering av Geforce RTX 3080 har kastat ljus på ett problem jag personligen tampats med i branschen när jag tidigare jobbade som inköpare på en av nordens största komponentåterförsäljare. Det handlar helt enkelt om olika "kreativa" medel för att etablera ett pris på grafikkort.
Det jag syftar på är en kombination av "rekommenderade priser" och "introduktionspriser". Under många år inom återförsäljarledet kämpade jag med dilemmat kring rekommenderade priser, där en grafikkretsmakare skickade ut en pressrelease där de kommunicerar ett rekommenderat pris till media och slutkonsumenter.
När jag tittade på det utbud av produkter som fanns tillgängliga hände det ofta att det inte kunde erbjudas en enda produkt från någon tillverkare som faktiskt kunde möta det rekommenderade priset, utan att man som återförsäljare gick med förlust.
Ibland fanns det någon enstaka produkt som blev undantaget som bekräftade regeln, något obskyrt märke som ingen ändå vill köpa eller som exempelvis var svårtillgängligt i Sverige. Denna problematik pågick i många år och blev successivt värre med tiden.
För cirka åtta år sedan rörde det sig kanske om att de rekommenderade priserna bara var någon enstaka procent "fel", nästa år var det fem eller sex procent, året efter tolv procent. Ursäkten var ofta att man glömt svensk moms eller att växlingskurser hade förändrats men det rang sällan sanningsenligt i mina öron.
Efter ett tag blev det bara en vardag vi fick förhålla oss till. Grafikkretsmakare säger att det ska kosta x kronor, i verkligheten kommer det att kosta y kronor. Fult, men skillnaderna var oftast relativt små.
Sedan en vacker dag ett antal år senare stötte jag på ett helt nytt fenomen. En kretstillverkare gick ut med ett pris i media som man direkt såg var direkt felaktigt, med stor marginal. Pressen och presumtiva köpare var imponerade över prissättningen, jag var mest förbluffad över vad som pågick.
Just den lanseringen visade sig bestå av att en enda återförsäljare i hela Norden hade fått 100 kort som kunde säljas till "rätt" pris. Alla andra, inklusive den utvalda återförsäljaren, skulle sälja produkten betydligt dyrare efter att de sålt sina första 100 kort. Total efterfrågan på korten fick antas vara tusentals om inte tiotusentals, så att 100 stycken såldes billigt var en droppe i havet.
Samma metod användes inte bara i Norden förstås, i andra länder användes samma strategi men i vissa större länder kunde det röra sig om något fler kort eller exempelvis två eller tre till återförsäljare för en region. Det här var en ny strategi som var noga genomtänkt och planerad och utförd med precision.
Nästa lansering hade konkurrenten lagt märkte till denna nya taktik och vips erbjöds "lanseringsrabatt" för några fåtal kort en begränsad period. Produkter rabatterades ned temporärt och begränsat för att nå "rekommenderat pris". Mer oklart var vem som stod för rabatterna.
Inte bara på grund av olika NDA-avtal (Non Disclosure Agreements), det rådde också en genuin förvirring runt vem som egentligen stod för pengarna. Var det partnertillverkare eller kretstillverkarna? Om det verkligen var partnertillverkarnas påhitt kändes det verkligen extremt underligt att de alla hade kommit fram till samma rabattnivå, eller?
Nu med Geforce RTX 3080 verkar vi se ett väldigt liknande scenario. Ut till media och potentiella kunder har ett pris om 7 825 kronor kommunicerats. Den första vågen recensioner, inklusive SweClockers test, utgår från att produkten ska kosta detta och baserar till viss/stor del våra omdömen på det.
Hos återförsäljarna ser det initialt ut som om produkten ska kosta cirka 8 000 kronor. Men sedan kan sprickor i fasaden urskiljas. Rabatterade produkter som "sålt slut" är helt plötsligt "fullbokade" eller försvinner från webbsidor istället för att bara få en "boka"-knapp. Eller i vissa fall görs det till och med väldigt tydligt:
Kontentan utan att kasta anklagelser omkring sig är väl snarast bara att grafikkort i regel aldrig kostar det kretstillverkarna påstår, och så har det varit sedan ett antal år tillbaka. Är du snabbt ute och beställer ett kort precis vid lansering, ofta ett specifikt märke eller kanske via en specifik butik, ja då kan du vara en av de lyckliga som kommer billigt undan.
Men under kortets livslängd kommer det vara dyrare. Säg att kortet lever i två år, att det var billigare en månad i begränsade antal i början av den 24-månadersperioden, blir med tiden irrelevant. Om jag ska försöka avsluta med något positivt är det att denna praxis i min erfarenhet är unik för just grafikkort. Processortillverkare och konsolmakare ägnar sig inte åt dessa "smoke and mirrors"-manövrar, tack och lov.
Å andra sidan verkar ju tilltagen lyckade. Hypen är enorm kring produkterna och deras rekommenderade pris, och hela denna diskussion brukar glömmas bort väldigt kort efter lanseringen. Med andra ord ser det ut som om bolagen kommer att fortsatt komma undan med beteendet.
