När kommer man börja tala om picometer?

Permalänk
Medlem

När kommer man börja tala om picometer?

Mer och mer avancerade tillverkningsprocesser möjliggör ständigt krympande kretsar. Vi börjar nu närma oss ett läge där tillverkningen ligger på ensiffriga nanometer. Vid det laget känns det som att krympningarna kan komma att behöva anges i hundratals picometer istället för nanometer. Min fråga till er är således:

När tror ni att detta kommer inträffa?

P.S. Kategorivalet känns inte optimalt, men jag hittade ingen övergripande hårdvarukategori. D.S.

Permalänk
Entusiast

Det lär dröja ett tag eftersom man inte kan komma så lågt med kisel. Kvanteffekter tar över och gör transistorerna oanvändbara vid så små storlekar. Har för mig att den praktiska gränsen ligger på runt 10 nm. Nästa steg blir andra typer av transistorer. Det pratas ju om att bygga transistorer av fåtalet atomer. Fast inte ens då är det troligt att vi går över till pikometer eftersom radien på även mindre atomer ligger i storleksordningen 100 pm. Antigen stannar vi kvar på nanometer eller så går vi över till ångström istället. Eller så skiter vi helt i att mäta storleken i nanometer för att det inte spelar någon roll sen. Redan idag är väl det ett lite halvluddigt koncept.

Visa signatur

Q9450, HD4850, 8 GB DDR2 800 MHz, 3x750 GB, Antec 300, Dell 2408WFP, U2410, Qnap TS-419p+ 4x2 TB Samsung F4, Asus UL30A-QX056V, Logitech Z-680, Sennheiser HD380pro, M-Audio FastTrack Pro, Ibanez sa160qm, Ibanez TB 15R, Zoom 505II, Ibanez GSR 200, Ibanez SW 35, Cort AC-15, Squier SD-3 BBL, Yamaha PSR 270, Røde NT1-A, Nikon D200, Nikkor 18-70/3,5-4,5, 70-300VR, 50/1,8, 28/2,8, Tamron 17-50/2,8, 90/2,8, Sigma 30/1,4, SB-800, SB-25, SB-24

Permalänk
Medlem

Intressant! Tack!

Permalänk
Medlem
Skrivet av Fevolas:

Mer och mer avancerade tillverkningsprocesser möjliggör ständigt krympande kretsar. Vi börjar nu närma oss ett läge där tillverkningen ligger på ensiffriga nanometer. Vid det laget känns det som att krympningarna kan komma att behöva anges i hundratals picometer istället för nanometer. Min fråga till er är således:

När tror ni att detta kommer inträffa?

P.S. Kategorivalet känns inte optimalt, men jag hittade ingen övergripande hårdvarukategori. D.S.

Det är faktiskt några forskare som har skapat en transistor som bara består av en atom! Ganska fascinerande
Här är länken till artikeln http://www.forbes.com/sites/alexknapp/2012/02/20/scientists-create-a-one-atom-transistor/

Permalänk
Entusiast
Skrivet av JellyCow:

Det är faktiskt några forskare som har skapat en transistor som bara består av en atom! Ganska fascinerande
Här är länken till artikeln http://www.forbes.com/sites/alexknapp/2012/02/20/scientists-create-a-one-atom-transistor/

Fast det där är ju en definitionsfråga om det kan klassas som en atom eller inte eftersom du fortfarande behöver mycket runt omkring. Var drar man gränsen för en transistor liksom? Den hade ju inte varit en transistor utan benen som leder fram till den.

Det är inte heller första gången man bygger transistorer av en atom. Här är en artikel från 2002 om ett par forskare som gjort samma sak.
http://www.news.cornell.edu/releases/June02/McEuen.transistor...

Visa signatur

Q9450, HD4850, 8 GB DDR2 800 MHz, 3x750 GB, Antec 300, Dell 2408WFP, U2410, Qnap TS-419p+ 4x2 TB Samsung F4, Asus UL30A-QX056V, Logitech Z-680, Sennheiser HD380pro, M-Audio FastTrack Pro, Ibanez sa160qm, Ibanez TB 15R, Zoom 505II, Ibanez GSR 200, Ibanez SW 35, Cort AC-15, Squier SD-3 BBL, Yamaha PSR 270, Røde NT1-A, Nikon D200, Nikkor 18-70/3,5-4,5, 70-300VR, 50/1,8, 28/2,8, Tamron 17-50/2,8, 90/2,8, Sigma 30/1,4, SB-800, SB-25, SB-24

Permalänk
Medlem
Skrivet av Zotamedu:

Fast det där är ju en definitionsfråga om det kan klassas som en atom eller inte eftersom du fortfarande behöver mycket runt omkring. Var drar man gränsen för en transistor liksom? Den hade ju inte varit en transistor utan benen som leder fram till den.

Det är inte heller första gången man bygger transistorer av en atom. Här är en artikel från 2002 om ett par forskare som gjort samma sak.
http://www.news.cornell.edu/releases/June02/McEuen.transistor...

Okej, jag är inte så jätteinsatt utan det var bara en artikel som jag såg för någon vecka sen

Permalänk
Medlem

Så fort vi lämnar atomer, detta klumpiga material, så kommer vi att börja tala om helt andra saker än längd och bredd. E-penis kommer att mätas i energipotentialdelta, sannolikhetsisolering och spindimensioner.

EDIT: För er som är inne på ämnet så kan jag säga att jag bara hittade på allting

Visa signatur

It's not that you don't comprehend what's laid out before you, or that you're unable to process. It's all about what you're to live up to, your position, an identity created by the expectations of your affiliation.

Permalänk
Medlem

Inom mikroelektroniken använder man ofta den totalt överflödiga enheten Ångström (1 Å = 0.1 nm). Picometer har jag inte sett användas annat än inom partikelfysiken, men visst, kommer vi ner dit, då bör den nog hitta sitt användningsområde.

Jag har svårt att tro att vi någonsin kommer kunna bygga någonting utan atomer. De är elektriskt neutrala, de är någorlunda stabila, de kan fås att sitta ihop och de har många olika egenskaper beroende på atomslag - kort sagt är de de perfekta byggstenarna. Alla andra sorters partiklar lider av saker som elektrisk laddning (elektroner och joner), att de färdas förbannat snabbt (fotoner), att de interagerar för svagt (neutriner), eller att de sönderfaller för fort (mer exotiska partiklar). Och så länge vi bygger med atomer så kommer picometern förmodligen vara den minsta meningsfulla enheten för ingenjörer, om än inte för forskare.

Visa signatur

Är det inte Fingal Olsson som sitter där borta?

Permalänk
Entusiast
Skrivet av Jerka^:

Inom mikroelektroniken använder man ofta den totalt överflödiga enheten Ångström (1 Å = 0.1 nm). Picometer har jag inte sett användas annat än inom partikelfysiken, men visst, kommer vi ner dit, då bör den nog hitta sitt användningsområde.

Jag har svårt att tro att vi någonsin kommer kunna bygga någonting utan atomer. De är elektriskt neutrala, de är någorlunda stabila, de kan fås att sitta ihop och de har många olika egenskaper beroende på atomslag - kort sagt är de de perfekta byggstenarna. Alla andra sorters partiklar lider av saker som elektrisk laddning (elektroner och joner), att de färdas förbannat snabbt (fotoner), att de interagerar för svagt (neutriner), eller att de sönderfaller för fort (mer exotiska partiklar). Och så länge vi bygger med atomer så kommer picometern förmodligen vara den minsta meningsfulla enheten för ingenjörer, om än inte för forskare.

Det är inte bara inom mikroelektronik som ångström är populärt. Används även flitigt av kemister och fysiker har jag märkt. Antagligen för att det ger lagom stora tal. Ungefär som att bar ofta används för att mäta tryck i tekniska sammanhang. Färre tiopotenser att bråka med.

Visa signatur

Q9450, HD4850, 8 GB DDR2 800 MHz, 3x750 GB, Antec 300, Dell 2408WFP, U2410, Qnap TS-419p+ 4x2 TB Samsung F4, Asus UL30A-QX056V, Logitech Z-680, Sennheiser HD380pro, M-Audio FastTrack Pro, Ibanez sa160qm, Ibanez TB 15R, Zoom 505II, Ibanez GSR 200, Ibanez SW 35, Cort AC-15, Squier SD-3 BBL, Yamaha PSR 270, Røde NT1-A, Nikon D200, Nikkor 18-70/3,5-4,5, 70-300VR, 50/1,8, 28/2,8, Tamron 17-50/2,8, 90/2,8, Sigma 30/1,4, SB-800, SB-25, SB-24

Permalänk
Medlem
Skrivet av Zotamedu:

Det är inte bara inom mikroelektronik som ångström är populärt. Används även flitigt av kemister och fysiker har jag märkt. Antagligen för att det ger lagom stora tal. Ungefär som att bar ofta används för att mäta tryck i tekniska sammanhang. Färre tiopotenser att bråka med.

Jag förstår ändå inte vitsen. Varför är 500 Å enklare att förstå än 50 nm?

Själva idén med prefixsystemet är ju att man alltid ska ha en siffra mellan 1 och 1000. Mindre än 1 så går man ner ett prefix i skalan, högre än 1000 går man upp ett. Enkelt och bekvämt.

Idiotin blir total när steghöjdsmätaren på jobbet spottar ur sig steghöjder mätta i - håll i er nu - kiloångström! Man baxnar. 35 kÅ är alltså 3,5 µm. Som gjort för att misstolkas.

Visa signatur

Är det inte Fingal Olsson som sitter där borta?

Permalänk
Entusiast
Skrivet av Jerka^:

Jag förstår ändå inte vitsen. Varför är 500 Å enklare att förstå än 50 nm?

Själva idén med prefixsystemet är ju att man alltid ska ha en siffra mellan 1 och 1000. Mindre än 1 så går man ner ett prefix i skalan, högre än 1000 går man upp ett. Enkelt och bekvämt.

Idiotin blir total när steghöjdsmätaren på jobbet spottar ur sig steghöjder mätta i - håll i er nu - kiloångström! Man baxnar. 35 kÅ är alltså 3,5 µm. Som gjort för att misstolkas.

Vill minnas att det är historiska skäl. Ångström var striktare definierat än meter ett bra tag så då var det bättre att använda ångström för små saker som atomer, bindningslängd och så vidare. Nu är det väl utdöende men inom naturvetenskapen är saker och ting väldigt seglivade eftersom så mycket ny forskning bygger på gammal forskning där ångström användes.

Ett annat exempel är ju bar som är vanligt att använda tillsammans med pascal. Här tror jag det är för att slippa använda prefix eftersom man i tekniska sammanhang brukar hålla sig inom området några tiondels eller hundradels bar upp till ett antal hundra bar. Då slipper man bråka med kPa och MPa.

Så länge enheterna är definierade som tiopotenser av SI-enheter gör det mig inte så mycket. Det är först när idioti som Torr dyker upp som jag blir ledsen.

Visa signatur

Q9450, HD4850, 8 GB DDR2 800 MHz, 3x750 GB, Antec 300, Dell 2408WFP, U2410, Qnap TS-419p+ 4x2 TB Samsung F4, Asus UL30A-QX056V, Logitech Z-680, Sennheiser HD380pro, M-Audio FastTrack Pro, Ibanez sa160qm, Ibanez TB 15R, Zoom 505II, Ibanez GSR 200, Ibanez SW 35, Cort AC-15, Squier SD-3 BBL, Yamaha PSR 270, Røde NT1-A, Nikon D200, Nikkor 18-70/3,5-4,5, 70-300VR, 50/1,8, 28/2,8, Tamron 17-50/2,8, 90/2,8, Sigma 30/1,4, SB-800, SB-25, SB-24