Vad har ni i lön?

Beror väl på vad man prioriterar i livet. Att ha massor av pengar är ju inget självändamål, och trivs man och tycker att man klarar sig på lönen så är det ju ingen mening att byta "bara för att"

Sedan så kan ju jag som suttit med en del vid rekryteringar säga att det inte uppskattas av oss att man bytt jobb titt som tätt. Det säger att man saknar förmåga att vara lojal mot företaget och endast har lojalitet till sin egen plånbok, och sådanna är inget att ha direkt, utan när vi söker nytt folk så är det efter någon som skall kunna bli del av teamet och vara produkten trogen i många år. Det kostar satan att ha hög personalomsättning, så att folk byter jobb ofta är defintivt en varningsflagga.

Sen, visst, det är nog inte alla som tänker som vi gör utan det finns företag som har folk på ren konsultbasis och då är det ju strunt samma om man byter jobb väldigt ofta.

Nyfiken, vad är minimumtiden en anställd ska ha befunnit sig hos en arbetsgivare för att du inte ska uppfatta den som illojal?

Två år.

Visst ser det inte bra ut om en person byter arbetsplats som en annan byter däck på bilen. Men som tidigare nämndes, så är detta ju främst en situation som arbetsgivarna själva försätter sig i när de stenhårt håller på att löneökningarna inte ska avvika från de sedvanliga 0,5-2% som blivit gängse standard (och mer eller mindre är en justering för inflationen och således inte en reallöneökning), oavsett hur väl den anställde presterat och hur mycket mer ansvar denna tar. Lägg därtill att det kan komma nyanställda, med mindre kompetens, erfarenhet och ansvar, som tjänar mer än vad du själv gör (som du dessutom kanske blir ålagd att agera mentor åt), av den enkla anledningen att företag är benägna att betala för en nyanställd, men inte att ge rejäla höjningar för de befintliga (hur välförtjänta de än må vara).

Ett inte helt ovanligt scenario är ju att den anställde erbjuds 1% i löneökning, känner sig missnöjd, får ett jobberbjudande från en annan arbetsgivare som betyder 10-15% i löneökning. Den nuvarande arbetsgivaren väljer att inte kontra, den anställda byter jobb. Den ursprungliga arbetsgivaren tar nu in en ny anställd för att fylla den tomma platsen, men nu är de ändå tvungna att erbjuda 10-15% högre ersättning för att ens kunna landa en ny person. Så summan av kardemumman blir att man får samma lönekostnad, men man byter den erfarna och välfungerande medarbetaren mot en färsk som dels har en viss uppstartssträcka (på allt från någon månad till år innan den kan prestera på samma nivå som den tidigare) och dels så finns det osäkerhet kring hur den nya personen presterar/passar in på arbetsplatsen. Allt för att man har två olika "pottar" med en policy som förhindrar för stora löneökningar för befintlig personal.

Sedan kan man ha mage att kalla arbetstagarna för illojala bara för att man själv inte visar samma uppskattning som andra arbetsgivare är beredda att göra...

Visst ser det inte bra ut om en person byter arbetsplats som en annan byter däck på bilen. Men som tidigare nämndes, så är detta ju främst en situation som arbetsgivarna själva försätter sig i när de stenhårt håller på att löneökningarna inte ska avvika från de sedvanliga 0,5-2% som blivit gängse standard (och mer eller mindre är en justering för inflationen och således inte en reallöneökning), oavsett hur väl den anställde presterat och hur mycket mer ansvar denna tar. Lägg därtill att det kan komma nyanställda, med mindre kompetens, erfarenhet och ansvar, som tjänar mer än vad du själv gör (som du dessutom kanske blir ålagd att agera mentor åt), av den enkla anledningen att företag är benägna att betala för en nyanställd, men inte att ge rejäla höjningar för de befintliga (hur välförtjänta de än må vara).

Ett inte helt ovanligt scenario är ju att den anställde erbjuds 1% i löneökning, känner sig missnöjd, får ett jobberbjudande från en annan arbetsgivare som betyder 10-15% i löneökning. Den nuvarande arbetsgivaren väljer att inte kontra, den anställda byter jobb. Den ursprungliga arbetsgivaren tar nu in en ny anställd för att fylla den tomma platsen, men nu är de ändå tvungna att erbjuda 10-15% högre ersättning för att ens kunna landa en ny person. Så summan av kardemumman blir att man får samma lönekostnad, men man byter den erfarna och välfungerande medarbetaren mot en färsk som dels har en viss uppstartssträcka (på allt från någon månad till år innan den kan prestera på samma nivå som den tidigare) och dels så finns det osäkerhet kring hur den nya personen presterar/passar in på arbetsplatsen. Allt för att man har två olika "pottar" med en policy som förhindrar för stora löneökningar för befintlig personal.

Sedan kan man ha mage att kalla arbetstagarna för illojala bara för att man själv inte visar samma uppskattning som andra arbetsgivare är beredda att göra...

@huttala och @Blomman90 drar det till sin spets.

En observation jag gjort på min arbetsplats är att det finns personer som anser sig vara extremt värdefulla och viktiga när de i själva verket inte alls lyckas särskilt väl med att leverera och göra det jobb de borde. Jag tror att det faktum, att anställda känner sig underbetalda, i förvånansvärt många fall är ett resultat av en uppblåst självbild där man överskattar sin egen prestation. Så länge man genuint tror på sin egen version så har man förstås goda förutsättningar att skaffa ett nytt jobb och landa ett schysst avtal.

Unionen säger 34-44000 kr för en nätverkstekniker, men de specifierar inte år av erfarenhet för högre lön, men 34000kr är inte omöjligt. Jag vet att en systemutvecklare kan börja med 24-28000kr nyexaminerad och det är en utbildning du kan göra på några månader hos t.ex. Lexicon.

https://www.unionen.se/rad-och-stod/om-lon/marknadsloner/natv...

Drar vad till sin spets? Förstår inte riktigt vad du menar är draget till sin spets.

Den observation jag gjort är att många tekniskt lagda anställda ofta gör ett väldigt bra jobb men blir utnyttjade av sin arbetsgivare då de inte vet vad de är värda/vågar stå upp för sig själva. Därför tycker jag det är viktigt att poängtera att man ska stå på sig och absolut inte gå i banorna att arbetsgivaren gör dig en tjänst som anställer dig. Det är du som gör dem en tjänst som jobbar där, du drar ju trots allt in mer pengar än du kostar, annars hade du inte varit kvar där.

Och med tanke på att vi sitter på Sweclockers, där jag misstänker att de flesta är tekniskt lagda så anser jag att det är viktigt att pusha fram värdet i ens arbete. Det finns ingen anledning att vara "snäll" mot sin arbetsgivare när det gäller pengar, gillar man sin arbetsplats ska man alltid ställa upp om man kan, göra det där lilla "extra". Men det finns inte en chans att arbetsgivaren skulle komma till dig och säga "Bra jobbat Anon. Du drar in betydligt mycket mer pengar än du har betalt för, här får du mellanskillnaden på din prestationsökning i lön!".

Med det sagt så tycker jag absolut inte man ska vara en pretentiös diva som tror att man står över alla andra. Värre personligheter får man ju leta efter.

Lära sig att leva på lite pengar är de bästa jag gjort, har inte jobbat heltid på över 3 år och varit ledig senaste 14 månaderna och levt på ca 10 tusen i månaden utan problem, nu hoppar jag på ett sommarjobb och får 28 tusen i månaden, känns som att vinna på lotto, kommer ha mer en 15 tusen över varje månad som jag inte vet vad jag ska göra med, känns kul men jag har nog tänk vara ledig över vintern så jag kommer nog spara pengarna, de som blir över räcker till drygt 6 månader ledighet, typ till nästa sommar då jag kommer jobba igen, ledighet är de viktigaste för mig, man blir less på att jobba till slut, finns så mycket roligt man kan göra om man inte jobbar, man har ju noll fritid, typ 3-4 timmar på kvällen sen är om från början igen.