Regeringen: "Myndigheter kan placera trojaner i steget innan kryptering"

Va? Den så kallade Ipred-lagen är inte oavsiktlig, och det finns ingen lag som kräver att operatörerna sparar uppgifter för att lämna ut i civilrättsliga mål. Eftersom det handlar om civilrätt handlar det inte heller om brott överhuvudtaget. Upphovsmän kan inte begära ut uppgifter operatörerna sparar i brottsbekämpande syfte med hjälp av bestämmelserna Ipred införde. EU-direktiven betyder t.o.m. att Sverige inte kan införa lagar som skulle åstadkomma detta. Sköter sig operatörerna finns det inga uppgifter för advokatbyråer att missbruka eller handla oetiskt eller oschysst med. Sköter sig operatörerna så har de mindre uppgifter de själv kan handla oetiskt med.

När det gäller upphovsrätt i brottsbekämpande syfte så kan inte verktygen som de som skickar kravbrev använder användas, och de har i Sverige inte ens använts för att tilldela några civilrättsliga sanktioner. Lagen har alltså inte ens använts för sitt syfte, men samtidigt finns det ingen lag som tvingar operatörerna att spara på uppgifter de får lämna ut och inte heller har den haft någon avskräckande effekt på piratkopiering vilket snarare betyder att upphovsrättsindustrin inte kommer få några mer civilrättsliga verktyg i framtiden.

Sarkasmen var endast en liten del av mitt inlägg, och avsåg endast att bemöta ditt argumentationsfel. Det var inte menat som något personligt, utan bara för att påvisa hur den typen av argument inte är hållbara. Däremot bör givetvis myndigheters uppdrag och vilka medel (inte minst tvångsmedel och/eller våldsanvändning - då dessa är förhållandevis inskränkande på individers frihet) de använder för att genomföra dessa kontinuerligt utvärderas. Av sådana som är kapabla att göra mer djupgående och konkreta analyser än bara ytliga sådana baserade på ex. ovan nämnda argumentationsfel.

Förvisso kanske ingen kan förvänta sig att alla ska ha en juristexamen och/eller kandidatexamen i statistik och/eller kriminologi, men det känns inte orimligt att bemöta ohållbara argument heller. Har du genomfört en grundlig studie på vilka effekter specifika tvångsmedel har, och fått den publicerad (och den genomgått en peer review), så väl kort- som långsiktigt läser jag den mer än gärna!

Hittade efter lite kort letande en studie som inte styrker din bild av hur hemliga tvångsmedel ökar rättsosäkerheten - men det kan säkert finnas fler studier gjorda på det som jag inte grävt fram.
Se här.

Amen. En myndighet blir inte bättre än dess personal. https://www.expressen.se/kronikorer/liza-marklund/liza-marklu... Lixom, vi är ju alla olika - med brister och felaktiga beslut ibland - eller mestadels.

När buset vet om risken att bli digitalt övervakad, burner phones är ju ingen nyhet. T.ex. tjyvar delar på en pool av stulna bilar, varför inte mobiler och datorer. Datorer delas ju inte heller sällan av familj och bekanta.

Punktmarkering av bus har ju funkat rätt bra tidigare - men drar mycket personal - enklare att sitta på kontor och följa blippen på skärmen och fånga de minst förslagna.

Tråkigt att du känner så, min utbildning är dock definitivt inte tillräcklig för att göra sådana studier, och jag vill inte få det att verka som att jag personligen sitter inne med svaren. (Tror inte det är så många som kommer läsa eller värdera en avhandling skriven av en vars högsta utbildning är gymnasial, med blandade småkurser efteråt.) Sarkasmen var riktad mot konceptet och uttalandet att vi inte kan offra någon subjektiv "frihet" för att få säkerhet/trygghet. (Och att vi då inte förtjänar någotdera.) Den klyschan stämmer inte riktigt överens med hur så gott som samtliga samhällen i världen är uppbyggda.

Däremot ville jag poängtera vikten av att låta sådana som har en relevant utbildning och insikt faktiskt gräva i sådant som kräver det. Vi kan diskutera de upplevda resultaten eller våra känslor kring något (vill inte få det att verka som dessa är felaktiga eller totalt oviktiga, men det är skillnad på upplevda och faktiska resultat), men de överensstämmer inte nödvändigtvis med hur en sammantagen bild av verkligheten, tillämpningarna och situationerna ser ut.

Det tråkiga (imo) är att en del samhällssystem är så komplexa att det i praktiken kräver ganska rejäl akademisk (eller väldigt långtgående praktisk) erfarenhet för att kunna analysera dem.

Det kan väl vara så att övriga riktade spaningsverktyg för brottsmisstänkta faktiskt ger resultat.
Men att det har uppstått en frizon där polisen inte kan utreda brottslighet när det kommer till enheter med krypterade kommunikationskanaler.
Ett verktyg för att komma åt denna frizon är väl vad det här verktyget är till för.
Eller ja, det är ju just så det är.
Och det förklarar hur riktade spaningsverktyg fungerar men att det ändå finns behov av komplement som är anpassade för dagens situation.

Den här frågan tål väl att delas upp tänker jag.
Fråga 1:
Används polisens riktade spaningsinsatser mot brottsmissänkta i för stor utststräckning just nu?
Nu var inte frågan ställd till mig, men jag ser inte några tydliga indikationer på att denna del är oproportionerligt stor. Tvärt om är det väl en ytterst begränsad del av övervakningen.
Fråga 2:
Används massövervakning baserat på statliga lagar av ej brottsmisstänka i för stor utsträckning i dagsläget?
Ja det kan nog vara så ja.
Fråga 3:
Används massövervakning från privat sektor i för stor utsträckning idag?
Yes!

Alltså oron över att den totala mängden övervakning är stor idag förstår jag. Men den består ju av så många olika delar. Allt är inte samma.

Jag förespråkar kritiskt logiskt tänkande och saklighet. Inte påhittade argument, avledningar och halmgubbar med mera, eller att komma på värsta tänkbara konspirationsteori man kan tänka sig och sen attackera de som försöker argumentera och diskutera sakligt. Lagen är redan här, det intressanta bör då vara vad den faktiskt betyder.

Det är ingen fråga, det är en halmdocka eller rävsax. Används bara för att leda bort från sakfrågan.

Lagen är inte lag ännu - än så länge är det bara ett förslag. Men den kommer troligen att bli lag, såvida inte Lagrådet (som just fått den på remiss) har alltför kraftiga invändningar.

Nej, men partierna har redan bestämt sig och de röstberättigade har redan röstat in dem. Andra remissinstanser har redan yttrat sig utan större invändningar. Vi kan därför anta att lagen kommer ligga till åtminstone 28 februari 2025. Finns ingen anledning att tro att nästa vända som ska in i riksdagen prioriterar att riva upp lagen (när de blir invalda 2022) och jag har hur som helst inte uttryckt något stöd eller motstånd. Lagförslaget betyder dock knappast att de försöker nöta ut motstånd mot massövervakning för att senare införa just massövervakning. Integritetsfrågorna har inte glömts bort och kommer knappast nötas bort av ett tvångsmedel som har en liten målgrupp och inte kommer samla data på hög som de får göra vad de vill med.

Vad har detta med mina inlägg att göra?

Det är inte hemlig dataavläsning som påverkar hela styrelseskicket eller rättsväsendet i helhet, du har inte skrivit något som stödjer din tes där. Nej, det är inte omöjligt att utvärdera lagen – det är bara att ställa inskränkningarna mot nyttan av resultatet.

Funkar inte domstolarna, JK, JO, riksdagens konstitutionsutskott och våra allmänna val så har vi större problem än att Polisen och Säpo har en handfull med personer som kan installera spionprogramvara.

Jag har reservationer för själva konceptet. Det är helt enkelt för nära 1984 och funkar säkert väl så länge vårat nuvarande status quo, i form av lagar och civilrätt, består. Oavsett om man inte har fuffens för sig är det alltså alltid någon som tittar. Och vi ska alltså lita på att våra innersta hemligheter kommer förbli sådana, för all framtid, utan godtycklig tolkning.

Jag har ofantlig skepsis för att det är svenska staten som ska sköta detta. Lägsta budgivare köps in, ett par backdoor-alternativ skapas, och vips har man svenska folket under lupp.

Ingen tillit. Ingen sympati. Dömt att skapa ofantliga problem för oss i slutändan, till förmån för lite statistik kvällstidningarna kan visa. Regeringen har tyvärr tappat mitt förtroende sen tidigare, och detta gör varken från eller till, men lutar mot från.

Sådan information hamnar i den s.k. "slasken" (sidomaterial) där polis och åklagare bestämmer vad som kan lämnas ut. Intressant läsning @ https://www.magasinetparagraf.se/nyheter/kronikor/112519-nar-... som förmodligen förklarar varför denna möjliga lagändring diskuteras just nu. Ett aktuellt ärende där det offentliga försökt skyla sina stolleprov och misstag @ https://www.jk.se/beslut-och-yttranden/2019/04/5724-18-41/ Finns det uppgifter i slasken om andra brott är det fritt fram att använda den informationen, dvs trålning.

Jo tack. Snowden känner jag mycket väl till.

Då kommer en följdfgråga.
Känner du till att det snowden avslöjade handlade om ett system för massövervakning?

Alltså inte ett riktat spaningsverktyg som kräver godkännande från domstol för att få användas.

Det polisen ska få tillgång till här är ett riktat spaningsverktyg som bara får användas mot misstänkta kriminella som kräver godkännande från domstol vid varje enskilt tillfälle för att få användas.

Det är alltså inte ett ett verktyg för massövervakning. Det är kanske lätt att blanda ihop det, men viktigt att förstå skillnaden.

Hoppas jag varit tydlig nog med skillnaden här.

För mer insyn i vad snowdens avslöjande handlade om rekommenderar jag att se exempelvis:
Snowden på netflix
och/eller
Citizenfour - dokumentären

Förslaget ser ut som följande när det gäller detta.

När det handlar om andra än den tillståndet gäller handlar det nog om tilläggsinformation. Överskottsinformation gällande den som tillståndet gäller kan användas. Använder de t.ex. mikrofonen och hör dig berätta om andra brott får informationen bara användas om det gäller ett brott föreskrivet minst tre års fängelse. Sånt som inte rör den som tillståndet gäller sparas inte på.

Är sensmoralen att massövervakning kan missbrukas så missar det väl också poängen.
Det handlar ju fortfarande inte om masövervakning av ej misstänkta.

Men visst. När man sett snowdendokumentären så kan man känna av en hel del misstro till den amerikanska underrättelsetjänsten.
Vilket inte är samma sak som den svenska polisen.
Alltså jag förstår känslan. Men den rädslan verkar leda till en del irrationella idéer.

Det handlar om att kunna hålla isär saker och inte blanda ihop dem.

Medan sensmoralen i det stora hela är att kritiker i denna tråd verkar blanda ihop massövervakning (Snowden) med riktad spaning vilket är mot väldigt specifika individer. Vet inte hur många gånger folk påpekat detta i denna tråd men folk bara ignorerar dem.