Stulen Gigabyte-data publiceras på webben

Kan publicerandet av infon just nu tänkas ha något att göra med Gigabytes ifrågasättbara beteende kring nätaggen?

Nja, ingen vill nog stjäla ritningarna på dem

En information jag vill se ifrån detta är vad gigabyte begär för pris på sina grafikkort till åf samt vad Gigabyte får ge för ingående gpu ofrån AMD eller Nvidia

Sannolikt inte mer än att det är en bra timing för de som utövar utpressning mot Gigabyte att det redan stormar kring dem.

Jag ser att ni nu publicerar information som stulits från Gigabyte. Jag förstår att det är ganska normalt inom journalistiken, och Sweclockers inte är någon stor aktör här. Men vad jag är intresserad över är hur ert (@Sweclockers, @UndaC) etiska/publicistiska resonemang är kring att publicera stulen information, även om den är publicerad på ändra ställen. Blir inte detta någon form av digitalt häleri? I vilket/vilka läge/lägen är det ok att publicera denna typ av information, när är det inte ok?

Detta är inte för att döma, utan för att förstå etiska resonemang. Jag är också med på att det kan finnas mycket information i just det här materialet som kan vara av intresse för Sweclockers läsekrets.

Detta kanske är värt en egen tråd?

En helt klart intressant frågeställning, det här följer jag med intresse. (Jag är inte heller intresserad av att döma, bara av de olika synsätt som jag kan tänka mig finns kring frågan)

Jag blev faktiskt också lite paff att Swecklockers publicerar den FAKTISKA informationen som stulits. Att nyheten ska skrivas är självklar men att sedan publicera det som stulits...Njae...skeptisk.? Skulle man publicera en kort snutt från en film som stulits av en hackergrupp innan release?

Det är en bra frågeställning, men hur skiljer stulna uppgifter från läckor? Det skrivs väldigt ofta om läckor som avslöjar känsliga uppgifter om kommande produkter. De borde väl hanteras likadant isåfall?

Märkligt att det är så stor skillnad om en person snor data ifrån ett företag mot att ett företag snor data ifrån en privatperson.

Det ingår ju till stor del i det journalistiska arbetet att skriva om den information man kommer över. (Oftast) oavsett hur man kommit över den.

Inte för att jag jämför verkshöjd nu på något sätt men alla de stora journalistiska bedrifterna genom tiderna består ju i alla fall delvis av information som man kommit över när man inte skulle ha gjort det. Det här är kanske en något annorlunda situation då informationen stulits på grund av monetära anledningar snarare än journalistiska. Men det i sig behöver inte vara ett hinder från att skriva om ämnet - hur informationen kommit ut påverkar ju inte informationen i sig.

Men det är absolut en gråzon att navigera. Därav är det svårt att ge ett svar som stämmer in på alla situationer. Det blir helt enkelt en individuell bedömning.

Exempelvis finns det ju praktikaliteter att ta hänsyn till där spridningen av materialet är en faktor. Om informationen får sån spridning att den blir allmän kunskap finns det ingen poäng för enskilda medier att låtsas som om det inte existerar.

Och materialets innehåll förstås, är det något som kan allvarligt skada enskilda individer (ibland även företag) så måste ju allmänhetens intresse för innehållet vägas mot det.

Inte ett 100% uttömmande svar på något sätt. Ska vi föra en längre diskussion om det är det som du säger bäst att skapa en egen tråd om ämnet.

Jag tycker det är fel att publicera material som används för utpressning. Enda gången jag tycker det är okej är när företag eller privatpersoner gör saker som inte är okej bakom stängda dörrar. Dvs visselblåsare som läcker för allas bästa och inte för att tjäna pengar.

Tack för svaret UndaC, alltid intressant med tankar kring detta.

Det är ganska stor skillnad på rykten (läkt information) som någon tycks veta, till stulna dokumenten som publicerats.
Personligen tycker jag det är mycket oansvarigt att publicera information och data/papper som man redan VET är stulna.

Vart drar vi då skillnaden mellan stulen mjukvara, böcker, filmar och liknande? I min värld är stöld - stöld, och även mycket värre publicering av företagshemligheter. Hälaren är inte mycket bättre än stjälaren (gammalt Norrbagge ordspråk, vet inte om jag översatt det till Svenska på ett sätt som verkar till att förstå), är det så - får ni höra av er :).

Men med det resonemanget är visselblåsare också tjuvar, och därmed bör inte nyhetssidor publicera dokument från visselblåsare. För visselblåsare har just stulit information för att den ska släppas till allmänheten, eller hur?

I min mening är det inte en nyhetskanals jobb att avgöra om det är "etiskt" eller "moraliskt korrekt" att publicera, speciellt inte när det kommer till företag och "affärshemligheter" eller regeringsstyren. Utan en publicerande entitets syfte är att tillhandahålla opartiska publikationer av allmänt intresse, vare sig den informationen är given till dem, eller överkommen på annan väg.

Så länge informationen är tillhandahållen för läsaren i sin helhet och utan inflikande eller "tyckande" från publikationen eller anekdotiska inslag från skribenten i fråga, då ser jag absolut inga problem med att släppa även stulen information fritt — Det är en stor del av tryckfriheten och allmänbildning!

Så om du hade ritningar på din nästa stora uppfinning på din hårddisk, och någon tog sig in olagligt, stal dokumenterna och publicerade dem i sin helhet, då skulle du inte ha någon bekymmer eller problemen med att allt ditt arbete publicerats fritt bara för att någon har stulit detta och publicerat detta nånstans?

Jag är allt för tryckfriheten, det är så vi får fram korruption i dagsljuset, men detta är icke offentligt publicerat material - och hör absolut inte under tryckfrihet, men det är bara min åsikt.

Alltså det är en otroligt fin linje att gå det där kan jag tycka, för vart drar man egentligen gränsen?

Jag tänker spontant på Snowden-läckorna (som jag anser hade ovärdeligt stort allmänintresse):
Det var otroliga mängder med information om avlyssning, statshemligheter och diverse verktyg som läckte ut tack vare Snowden. Information som permanent kan ha (och troligen har) skadat USA och deras underrättelsetjänst NSA. Denna läcka skulle jag anse ur ditt perspektiv vara mer destruktiv än om någon stal en ritning på nästa fräna flygande skateboard, men likväl anser jag att läckan var bra ur ett allmänbildningsperspektiv — Inte bara för den civila populationen, utan även för politik och relationer mellan länder å dess ledaree (Tysklands premiärminister var ju inte speciellt glad att bli aktivt spionerad på av sina allierade).

Börjar man stoppa dessa typer av publikationer, då blir det istället allmänfarligt. För vem avgör vad som är bra eller dåligt att publicera — Du? Jag? Skribenten eller redaktionen? Politiker eller regeringsväsen?

Att börja blanda in moral och etik i publikation av dokumentation blir en väldigt "slippery slope" för censur, för då är inte informationen saklig/opartisk längre. Och det tar inte lång tid innan man når höjderna av det man kan se i exempelvis Thailand, Kina eller Cuba där att skriva "fel sak" kan leda till lång fängelsestraff eller "försvinnanden". Med ovan exempel i åtanke löper jag hellre risken att bli av med min uppfinning och chansen att 'bli rik', än att löpa eventuell risk för ett liv i dystopi.

Sedan (för att dra ett klischigt kort) kanske man inte behöver publicera extremt känsliga ämnen i sin helhet. Ett klart exempel här är snuff- och pedofili-bilder, utan här räcker det kanske med att skriftligt skriva nyheten och på sin höjd tillhandahålla delvis censurerade bilder. Men även här ställer jag mig personligen tveksam mer än att blurra ut ansikten på potentiella offer, då det åter igen blir en form av censur att inte publicera i sin helhet.

Ritningarna måste ju ha ett värde som avskräckande exempel!
Håller man själv på att ta fram en produkt och den visar sig ha alltför stora likheter med Gigabytes dåliga PSU kanske man behöver tänka till lite extra innan de går i massproduktion...

Det som visselblåsare brukar "läcka" är information om oegentligheter och/eller rena lagbrott. Inte normalt förekommande intern information om kommande produkter.
Alltså, i mina ögon, en stor skillnad.

En annan grej är att den här typen av utpressning inte fungerar utan spridning av media.

Det lämnar en bitter smak i munnen efter att ha tuggat i sig den här artikeln samt chafredaktörens beklämmande försvar. Länkar hade varit ok, men inte publicerandet av uppenbart stulna uppgifter (erkänns i artkeln att dessa är "från angriparnas webplats"). Det borde vara en hederskodex bland etablerade branschaktörer att inte publicera dylikt material, detta eftersom det är att gå brottslingarnas ärende. Att vissa aktörer publicerar är inget försvar, det rättfärdigar inte det egna handlandet. Men i dagens verklighet med utbredd rättsröta så är det inget som förvånar. Frågan är nu vad som kan komma att ske i det fall att det endast är ett fåtal aktörer som valt att publicera de stulna uppgifterna, kan dessa då möjligen bli svartlistade av de företag vars uppgifter blivit avslöjade?

Ingen redaktion eller nyhetskanal värt sitt namn bör rädsla över att bli svartlistade från företag. Företagen ska vika sig för nyhetspublikationer, inte tvärtom.

Exempel på detta är Jaystwocents som inte tar mot AMD-samples efter VEGA-fiaskot, eller kanske mer ökända Hardware Unboxed som blivit svartlistad av flera företag genom åren för att vägra följa direktiv eller "sälja ut". Deras kanaler lever och frodas fortfarande, de fortsätter att täcka nyheter från företagen som svartlistat dem och gör det med bibehållen integritet och ärlighet.

Om Gigabyte skulle hota med att svartlista Sweclockers om de inte plockar ner informationen, eller stoppar dem från framtida publicering - Då hoppas jag att redaktionen väljer att avbryta samarbeten och bara slutar recensera deras produkter rakt upp å ner, alternativt erhåller produkter genom andra partners eller köper in produkterna själv bara.