Skrivet av xxargs:
Det är sant att ibland får vara snabb när en HD börja visa problem - men ddrescue och envist körande kan ändå få fram förvånansvärt mycket data, men man skall alltid betrakta situationen när man försöker rädda datat är att man har ett enda försök på sig.
<klipp>
Att HDD inte har en 'förbrukningsmätare' på samma sätt som SSD är att det tekniskt sett inte har någon begränsning på mängden skriven data utan det är något av allt runt om som ger upp innan det är skrivproblem.
En (lite lång) anekdot från häromdagen och verkligheten, eftersom du nämnde ddrescue:
För många år sedan (1997) rasade min Amiga-hårddisk (scsi-Quantum 120LPS), den hade trilskats ett tag och jag hade undvikit att använda de yttre spåren av den. Jag hade raderat en partition med fonter och skit för att börja förbereda arkivering och överföring till disketter. Men, sedan rasade hårddisken (extern) på riktigt, i golvet, och då var det inte kul.
120MByte data, det viktigaste (kod, egen musik, texter, etc) hade jag på disketter, men hårddisken kändes igen av kontrollern typ 1 gång av 20-30, rasslade som om det låg smågrus bland skivorna, och lät som fan, jag hade ca 8 partitioner på den i 2-3 olika filformat, och ingen annan dator just då heller.
Lade hårddisken i en byrålåda, använde Amigan med disketter + bootbar RAM-disk, tills jag ca år 2000 köpte en PC. Försökte med hårddisken i en bättre kontroller, men min hårddisk hade inte RDB (Amigans 'MBR') pga tysk ful-kontroller jag hade (Multi-Evolution) så enda sättet att komma åt hårddisken var att boota 20-30 gånger (från diskett) innan hårddisken hittades och sedan kopiera till PC-disketter (720kb) för att föra över till PC och bränna ut på CD. Jag tror jag räddade det mesta, men flera partitioner fick jag inte kontakt med. Ofta kraschade datorn hipp som happ.
Lade den trasiga hårddisken i en byrålåda igen.
Hoppa fram 20 år. Nu går jag igenom mina Amigagrejor medan jag vabbar med sjuka barn.
Fram med en PC med PCI-platser, i med ett Adaptec SCSI-kort, boota linux. Hårddisken hittas även nu en gång på 10-20 kanske. Svetten pärlas, hårddisken låter som fan, kör en snabb DD som går igenom hela hårddisken, 120Mbyte. 4Mbyte corrupted data.
Gör Gnu ddrescue. Den lyckas på första försöket (som ju tar en stund) få fram allt utom ca 250kbyte corrupted data. Sedan kör jag en gång till med lite "värre" inställningar och på dessa 120Mbyte blev till slut bara 27kbyte oläsligt.
Att läsa image-filen i Linux gick inte, det fanns ju inget standard RDB-block och partition table. Min Amiga-scsi-kontroller skrev data från partition 1 där RDB brukar ligga (block 0-1) så det gick inte att lägga till ett RDB utan att sabba åtminstone första partitionen, och dessutom min kontrollers ostandard-bootblock som innehåller partition tables.
Enter Win-UAE. Laddade hem ROM för min multievolutioncontroller, satte upp WinUAE ungefär som min Amiga, och lyckades boota från min ddrescue-image. För att göra en lång historia kortare fick jag därefter, via en mountlist jag sparat på datorn 1997, ut en lista på partitioner, med block, cylindrar, filsystem, hela faderullan, och lyckades mounta alla partitioner en och en och kopiera över data. Tror det var ca 2 filer på hela hårddisken som var trasiga.
Ett, för mig, totalt osannolikt fantastiskt resultat. Tack ddrescue! Kul att kunna se sina gamla grejer igen, men jag ska fortsätta den här historien i en annan tråd nån gång.
Nu ligger grejerna på en IDE-SSD i min Amiga 1200T. (Den SSDn säger sig ha 10 år data retention (MLC), MTBF på 3.6 miljoner, "Additional security is provided by advanced power-shield technology, which prevents data loss in the event of a sudden power failure", men jag litar inte helt på just det)
Skrivet av mrqaffe:
Man ska också migrera datan i takt med teknikutvecklingen så att det finns rimligt enkelt tillgänglig hårdvara som kan läsa den, redan idag är det ju svårt att använda ide diskar och har man tex zipdiskar är det ju verkligen "retro" så man behöver följa med med hårdvaruformaten så det funkar i praktiken.
Man bör också tänka på filformat och filsystem för allt MS har gjort är bland det sämsta och mest riskabla som finns om man förväntar sig att det ska fungera i framtiden.
Apple har ju också gjort sina grejer genom åren. Typexemplet här, som är aktuellt i nutid, är att MacOS 10.15 Catalina dödade support för Apples gamla filsystem HFS. (Inte HFS+). Har man "backupskivor" eller liknande, som man brände på CD och valde HFS som filsystem istället för något mer standard (inte helt ovanligt bland Macägare) möts man numera av att CDn är oläslig om man försöker läsa den. Men det är fysiskt inget fel på den, man måste bara hitta en dator som kan läsa HFS. Risken är väl att man slänger skivan i vredesmod eller besvikelse efter att ha raggat upp en extern läsare till sin moderna Mac. Jag hoppas att Apple ger ett bättre felmeddelande numera, men fan tro't.
En av mina PC-datorer har IDE, SATA, SCSI-kort, diskettstation, 2 optiska enheter DVD/Blu-ray, firewirekort, och kör både Windows 10 (med osignerade drivers för scsi-kortet) och Linux. Funderar på att dra in en äldre Windows också, och tänker ha kvar den datorn så länge den fungerar just då den "klarar allt". Skulle gärna ha en 5.25"-diskettstation också, även om behovet är svagt för egen del.