Bill Gates släpper källkoden till Altair Basic

Förkovra dig i 157 sidor datorhistoria och Microsofts allra första produkt.

Läs hela artikeln här

Jag hade nog aldrig orkat skriva något av det jag kodar idag i assembler. Vet inte ens om det finns en anledning att göra det.

Det var kul att koda i asm på den tiden, men det är mest romantiserade över en svunnen tid när man var barn och hade all tid i världen, entusiasm i mängder och inget ansvar.

Deras basic tolkar var inte mycket att hänga grannen. Den som fanns i C64 vara fruktsvärd. Dock var den bättre på MSX maskinerna.

ZX Spectrum basic var ljus år bättre än C64, även om C64 hade bättre hårdvara.

Kändes lite knäppt att "double" är den typ man optimerar för, givet logiken måste man kolla carry-flaggan först för att reda ut "är det en double eller något annat".

Men det verkar vara vettigt givet att syntax:en i Altair Basic resulterade i att man i praktiken använde "double" by-default. Just det känns i sig som ett lite märkligt val, men BASIC handlade mer om att vara hyfsat enkelt än snabbt och för de som inte "tänker som en dator" är det i.o.f.s. mer logiskt att tal uppför sig som flyttal.

BTW: Borde ju gå att hyvla bort en instruktion om man bara vill reda ut vilken av de fyra typerna det handlar om. Kanske finns någon extra felhantering man kunde göra genom ovan?

Här ser man ändå ett bra exempel på hur CPU-design förändrats. ISA från 60/70-talen innehöll en den "smarta val", om förväntningen var att primära användaren var en människa som direkt skriver assembler.

Idag är flaggor och andra implicita effekter av instruktioner en rätt sänke. Detta då primära användaren är nu en kompilator och effekter som flaggor skapar globalt synliga sidoeffekter som begränsar möjligheten att köra väldigt många instruktioner per cykel. I.e. flaggor blev en belastning när man började räkna "instruktioner per cykel" istället för "cykler per instruktion".

Fake it till you make it.

Det finns ju något som heter risk/reward inom business

Fanns Simon’s Basic till C64, som var en utökad BASIC-tolk. BASIC-tolkarna som följde med datorerna var oftast ganska usla. Just C64:s BASIC var extremt nedbantad – det fanns inte ens instruktioner för att rita grafik på skärmen, till skillnad från till exempel MSX-maskinerna.

Kanske var det just därför C64 blev så populär: eftersom man var tvungen att använda PEEK och POKE för att få något gjort, kom man nära maskinvaran.

Det fanns ett klassiskt programmeringsexempel i C64-manualen där man kunde rita en ballong-sprite. Den lekte man mycket med och gjorde förbättringar så det åkte i sinus kurva osv.

Skrev många program i GFA Basic till Atarin, där kunde man kompilera programmen och använde inte längre rad nummer.

ORIC-1 var ju en konkurrent till ZX Spectrum – en brittisk budgetdator. Det fanns många kloner av Sinclair-maskinerna; Lambda 8300 var en annan.

Sinclair-maskinerna ZX80 (kanske lite udda), ZX81, ZX Spectrum och Sinclair QL (också rätt udda) lärde en hel generation att programmera.

När Commodore 64 var för dyr för en vanlig statarfamilj i Olof Palmes Sverige, så fanns ZX81 och ZX Spectrum där som prisvärda alternativ.

Spelen – hur fixade man dem?
Man gick till OBS-varuhuset (dåtidens Coop), köpte det spel man ville ha, kopierade det på en dubbel kassettbandspelare, och gick sedan tillbaka och returnerade spelet med förklaringen:
"Morsan sa att jag inte fick köpa det."

Den instruktion jag menade är redundant, lite beroende på vad man vill optimera för, är sista DCR.

Och var med på poängen med RST, tänker nästan direkt "vad är detta i 68k" och RST är rätt mycket TRAP.

Ah, känns långt vettigare om "single" är standard. Men även det lär inte vara speciellt snabbt givet att man får emulera både FP32 och FP64 på en 8080. Hittade en referens som hävdar att heltalsaritmetik var ~10x snabbare jämfört med flyttal (FP32), medan FP32 var 2-3 gånger snabbare jämfört med FP64.

Så ändå lite "varför var flyttal, inte heltal, standard när man kör på 8080". Det måste ha handlat om att för en människa är nog resultaten man får med flyttal mer logiskt jämfört med heltal. Fråga är kanske: undrar hur många program som skrevs i Altair Basic där FP64 var ett krav?

Men som type funktionen fungerar så är det ju en enskild bit, CY, som säger om det är "double eller något annat".
En bit, Z, säger om det är en sträng eller inte.

Att P-biten är inte uppenbart unik, eller det kommer den inte vara då P kommer vara satt om Z är sätt så både strängar och FP32 kommer ha P satt (om FP64 sätter den beror på vilket värde som används, alla >=8 sätter CY rätt).

Att "klura" just på sådana här saker är rätt typiskt för den tidens CPUer, en kunskap som är väldigt passé idag och rent generellt inte speciellt användbar så fort man slutar använda assembler. Ändå kul att ha med sig, varit en hel del positiv utveckling för de som behöver skriva kod under dessa 50 år!

Nu var det länge sedan man höll på med config.sys och autoexec.bat. Men känslan är att detta uttalande (myt eller inte) uppkommit i samband med att man började använda EMS och alltså började utnyttja >640kB minne.

https://en.wikipedia.org/wiki/Expanded_memory

Tror inte det var många program som krävde double, 4K versionen hade vad jag minns bara single, och ingen stränghantering annat än att man kunde göra print "hej" etc. Listningen från artikeln är version 3.0, den jag disassemblerat var 3.2 och skiljer där så det var alltså en rätt sen "optimering". Med tanke på att de enda tillåtna invärdena är 8, 4, 3, 2 så blir det ju så här:

vartyp      invärde     resultat    Cy   P  Z  M
double         8            5        0   0  0  0 
single         4            1        1   1  0  0
string         3            0        1   0  1  0
int            2           ff        1   0  0  1

Suveränt! Bara Windows nästa då

Delar av källkoden är iallafall ute i det fria https://www.sweclockers.com/nyhet/30485-lackt-kallkod-till-wi...

Bra, men jag menar att Microsoft gör hela Windows (11 inkluderad) till FOSS och även helt fri från spionering, spårning och kontrollerande (bland annat "Edge är avinstallerat, installerar i denna uppdatering"). Och om man vill ge dom pengar, sker det via prenumeration av Microsofts tjänster, precis som det är nu... fast noll spårning, spionering och andra liknande äckligheter.

Okej!

Var väl inte riktigt vad man/jag uppfattade det.

Samtidigt så kommer säkert dom önskemålen aldrig att ske, främst för att en del av önskemålen är en del av Windows funktion.

Kanske dax för ett annat OS...

Den tabellen ser ju fullt logisk ut. Men är då inte informationen på Wikipedia fel kring när P-flaggan sätts?
https://en.wikipedia.org/wiki/Intel_8080

Där står det "Parity (P), set if the number of 1 bits in the result is even.", vilket borde betyda att den är satt för 5 (b1001), 0 (b0000) och -1 (b1111_1111). Men inte satt för 1 (b0001), d.v.s. inverterat mot din tabell.

Edit: vilket i.o.f.s. gör din tabell fullt relevant ändå bara man inverterar P-kolumnen. Är då bara kommentaren i koden som är fel. P-flaggan är inte satt om det är en "single", annars är den satt -> så unik!

Oavsett, varför "RST 6" är effektivt är uppenbart!

Var också tvungen att testa lite hur "smart" moderna kompilatorer är med avseende på att använda CPU-flaggor givet att de inte exponeras explicit i C, C++, Rust, etc. Kompilatorer är rejält smarta idag och de kan i stort sätt alltid göra de "smarta tricks" som tidigare krävde att man hackade assembler.

För att ta ett extremt simpelt fall: avgöra om addition av 32-bit unsigned gav overflow

pub fn uadd(a: u32, b: u32) -> (u32, bool) {
    let r = a + b;
    (r, r < a)
}

x86_64

uadd:
        mov     eax, edi
        add     eax, esi   ;; will set C-flag if overflows
        setb    dl         ;; set to 1 if C-flag is set, otherwise set to 0
        ret                ;; first return value in _ax, second in _dx

ARM64 (att använda flaggor är valbart här, instruktioner med "s" suffix sätter dem, Intel kommer "kopiera" detta i kommande APX)

uadd:
        adds    w0, w1, w0 ;; will set C-flag if overflows
        cset    w1, hs     ;; set to 1 if C-flag is set, otherwise set to 0
        ret                ;; first return value in w0, second in w1

Aha Nä, mina och väldigt många andras önskemål (jag är inte direkt ensam om det) lär aldrig hända, men drömma kan man ju.

Om du menar mig, så har jag använt Linux som mitt huvudsystem sen 2016. Dual-boot'ade dock mellan Linux och Windows från 2016 till 2024 (direktlänk till mitt blogginlägg om det), för jag ville spela typ 1 spel som inte funkade helt i Linux. Nu funkar det inte alls på grund av EA.

Dragon 32 börja bli ett dyrt samla objekt och lika så Lamda 8300 . ZX81 är ganska billig fortfarande. Själv har jag bara haft ZX81, ZX Spectrum, C64C, Atari 520 ST, Atari PC1, Atari Portfolio, Amiga 500, Amiga 1200, CBM 8032 ( köptes för en krona på loppis och slängde den när jag flyttade )

Jag får hoppas att du sitter ner när jag skriver detta

Jag började använda linux i mitten av 90-talet, första lnux var Suse som jag installerade från diskett, gick vidare med lite olika linux varianter som ex. RH.
I början så använde jag Gnome som skrivbord, testade lite med KDE men gick tillbaka till Gnome, senare lev jag fast i Enlightenment som var rätt annorlunda mot det mesta i skrivbordsväg. Det föll mig i smak

Ett tag så körde jag helt rent med Xubuntu på en äldre PC som främst användes för surfning och enklare sysslor, samt låne PC om någon som besökte mig behövde använda en PC.

Testade under perioden även lite andra OS som OS2 som då var år före vanliga Windows, samt ett väldigt speciellt OS som var skrivet av ryssar. Det var ett multitaskande dos kompatibelt OS som även hade ett grafiskt användargränssnitt, allt uppbyggt med moduler så bara det man behövde var installerat. Tyvärr så var det rätt behäftat med buggar samt minimalt med dokument, så det gällde att fritt gissa och testa sig fram. Det krävde 286 eller senare...

Slutade med linux runt 2010 eller kanske något tidgare, främst för att jag använde linux mindre och mindre. Mest då den programvara jag använde mest fanns under Windows, samt att jag använde samma programvara på mitt jobb. Ville helt enkelt inte ha en inkompatibilitet om jag behövde göra något på PC'n hemma och skicka till jobbet som ex.
Hade samtidigt en laserskrivare som inte stöddes under linux, även det var till viss del en bidragande orsak till att jag slutade med linux.

Förstår att linux haft en kraftig utveckling sen jag sist använde en distro, tanken finns att testa igen, däremot så har jag ännu inte kommit till skott.