Citat:
Ursprungligen inskrivet av Decepticon
Jag tänker inte sitta och dementera om illustrerad vetenskap har skrivit riktig fakta om AI eller inte, men jag tror mycket väl på att man khar kommit så pass långt... Har vi idag röstprogram och kommunikationsdatorer som kan blåsa linguistprofessorer att låta och knyta samman meningar för att låta mänskliga och dessutom som ovanstående fått blinda att se och döva och höra, och för att inte tala om datorer som känner av och kan identifiera lukter och dessutom lära sig nya lukter, tja.. det finns inte så många mänskliga drag som man inte kan simulera idag... slå samman allt dom tagit fram och jag kan någonstans "veta" att vi fått fram en hybrid som är VIDA överlägsen en liten apa...
...
Men vi _har inte_ kommit så långt. Berätta gärna vilken nummer av Ill.Vet det rör sig om, så ska jag skaffa mig ett ex och bilda mig en egen uppfattning. Ill.Vet sysslar med sensationsjournalism. Det som skiljer Ill.Vet från Aftonbladet är att den första är sensationsinriktad inom ett område där något sådant inte är fruktbart eller kan tolereras. Således är Ill.Vet värre ändå. Vissa artiklar är bra, men den varierande kvalitén gör att tidskriften inte har någon bra konsensus eller leder till en korrekt vetenskaplig världsuppfattning.
Aphjärnan kan ha tiotals miljarder nervceller. Det som kommer närmast nervceller inom AI är en starkt förenklad modell som kallas för ANN, artificiellt neuralt nätverk. Med ett sådant kan man göra anmärkningsvärda ting och på ett enkelt sätt få vissa "intelligenta" beteenden. I typiska tillämpningar använder man tre lager av noder och en handfull celler, upp till några hundra. Fler än så ger inte någon uppenbar "ökning" av intelligens. Upplevd intelligens kan ju åstakommas på andra sätt, men typfallet är ändå att man vill få en viss funktion som är adaptiv och självjusterande. Det kan vara något så enkelt som på ett "intelligent" sätt reglera hydrauliska ventiler.
"Röstprogram", "kommunikationsdatorer" (menar du CM eller slänger du dig bara med termer i onödan?), schackprogram, osv, är alla applikationer med eller utan explicit AI för enskilda funktioner, något där datorn kan briljera på grund av pur snabbhet.
Talsyntes och språkigenkänningen vi har idag är bra, men den är inte lysande och är inte något som per automatik behöver AI, och det är absolut inget som kan blåsa en verbal människa, än mindre "linguistprofessorer" [SIC].
Vad fasen har luktigenkänning med AI att skaffa? Alltså, man måste ju har klart för sig att sensorisk input inte är det samma som någon form av kognitiv process. Klart som fan vi kan konstruera elektronik som reagerar på lukter, ljus, osv. Men det gör inte ett lakmuspapper eller en webbkamera intelligent.
AI går framåt, i små små steg, och en generell regel säger ju att "teknik blir bättre, aldrig sämre". Men att jämföra dagens AI med ett däggdjur är befängt. För att nå en "mindre apas" kognitiva förmågor behövs inte bara en grundforkning utan även teknik på bredd. Sedan "dag 1 med datorer" har man i princip kunnat göra vilket godtyckligt prestandamonster som helst. Det är bara en fråga om pengar och naturresurser. Vi kan i princip fylla jordklotet med hårdvara. Om vi visste till att göra en däggdjurshjärna skulle vi alltså kunna emulera denna, om pengar eller resurser inte vore något problem. Men återigen kommer vi till frågan om applikation. Vad i helsike är det för nytta med en apparat med aplik inlärningsförmåga? Detta kanske kommer som en överraskning, men vi har ju faktiskt apor!
Maskinintelligens har således helt andra, mer ändamålsenliga, användningsområden. Om vi väljer en godtycklig egenskap, t.ex. "inlärningsförmåga", och sätter ett mått på detta i säg megabyte, ja då kan vi ju matcha vad som helst, inklusive apor. Men det har inget med kognition att göra. Precis som en webbkamera inte representerar synkognition, lika lite representerar t.ex. en hårddisk inlärningsförmåga.
Denna "förmåga" kan också definieras över hur många retningar som behövs för att responsen ska bli den man önskar. Tja, hårdkodning är då den abolut effektivaste metoden, mycket bättre än apor.
Det är vanskligt att jämföra atrificiell intelligens med "vanlig" sådan, så vi behöver helt andra prestandamått. När det gäller de antalet kopplingar mellan noder som med lätthet i en liten aphjärna överstiger antalet partiklar i den kända universum, så framstår det som tydligt att våra AI-system inte är i närheten. Därmed inte sagt, jämte exponentiell utveckling, att vi inte kommer dit, eller går förbi. Men fortfarande då, kommer det vara en dålig jämförelse.
Men än en gång, nej, vi har inga system som närmar sig apor och liknande vad kognitiva förmågor beträffar. "Inlärningsförmåga" är en dålig jämförelse som bara betyder något vettigt om systemet kan ge respons som är kontinuerlig med sin kontext, sina verktyg och sin förmåga. En "liten apa" har inte bara en liten hjärna, utan en hel uppsättning med dåligt kartlagda beteenden och en repertoar av responser. BBAI, Behavior Based AI, brukar man använda för att laborera med en parameter, t.ex. ett känslokomplex, och kan inte jämföras med en "hel liten apa". På samma sätt klår en bra schakdator en människa idag. Det betyder inte att den är mer flexibel, eller ens lika flexibel. Ändock är det ju imponerande.
Aplik AI är att med råge klassificera som strong AI. För det första har vi inget som liknar strong AI idag, för det andra så är weak AI (som vi har gott om) oftast betydligt mer ändamålsenligt och effektivt.
Själv "tror" jag också på AIs framtidsutsikter (därmed inte sagt att termen "AI" har sådana), men vi måste ju utgå från hur tekniknivån ser ut idag för att veta något om mogrondagen.
Emedan robotar som t.ex. Kismet är gulliga och intressanta, så är "fysisk AI" som interagerar med omvärlden ännu i sin linda, långt ifrån någon däggdjurshjärna.
Edit: Kismet är en robot för att utforska social interaktion:
http://www.ai.mit.edu/projects/humanoid-robotics-group/kismet...
Citat:
Ursprungligen inskrivet av Decepticon
Och för den sista "knäpp på näsan" Handlade väl tråden just om "spekulationer", och teorier om hur framtiden ser ut? Eller har jag fel?
Om morgondagens teknik ja, inte spekulationer om dagens, yxskaft! Och för den sista "knäpp på näsan", så har jag läst lite mer än "X antal sidor i Illustrerad Vetenskap" om AI. På en "lite" högre nivå.
Citat:
Ursprungligen inskrivet av Exsmex
Asså.. är det fler än jag som tycker att vi ska hållas oss till topic istället så att tråden får vara kvar? Börjar spåra ur nu med massa kritik mot ill.vet osv..
Ush! En tråd med argumentation, i stället för att alla kläcker ur sig saker hit eller dit!
Vidare så skulle inte jag klassa två meningar från två olika personer (innan detta inlägg) som "massa kritik" mot Ill.Vet. Dessutom är ju kritiken befogad.
Vad fasiken är det för mening att spekulera våldsamt om framtiden om man inte ens har det enklaste begrepp om nutiden? Det skulle ju bara bli en off-topic-, "övriga ämen"-tråd utan just en röd tråd, en frågeställning eller ett mål. Jag gör mitt bästa för att hålla tråden på spåret. AI har sin plats, extrapolering sin, vanliga naturvetenskapliga resonemang sin och spekulation sin. Men dagdrömmeri och mer renodlad SciFi har mindre plats.
...
Det finns inga teoretiska hinder för strong AI, eller AI som överglänser människan i godtyckligt område. Men vi måste ha klart för oss att vi inte är där nu, och att det heller ej är självklart att någon strong AI är något att ha. Iaf inte i betydelsen "människolik" (eller aplik). Anledningen är ju att det finns såväl apor som människor redan. Det "vi behöver" eller vill ha är ju i stället ändamålsenlig maskinintelligens. Det är förmodligen ändamålsenligt med en kognitiv apparat, men (själv-)medvetande och känslor. Ingen av dessa egenskaper behöver dock ens likna människans. Maskiner som interagerar med människor kan väl behöva - av rena användbarhetsskäl - en människolik eller människovänlig uppenbarelse. Men i sak är det mycket lite som skiljer detta från hur apparater som handhavas av människor redan idag ter sig. Det har knappar konstruerade för intryckning av människofingrar, etc. Således är en del av dessa saker rent och skärt triviala. Språkigenkänning för mottagandet av rena kommandon, alltså kommando-respons-scheman, är också i sak trivialt, även om det senare kräver snabba datorer. Detta kan godtyckligt klassas som "intelligens" eller inte, beroende på tycke och smak. Maskinintelligens är något annat än däggdjursdito. Det senare är resultatet av omkring 700 miljoner års evolution av nervsystem där ändamålsenliga kognitiva funktioner är de som blomstrat. Det är inte alls sagt att dessa funktioner passar en maskin. Däremot är samma principiella utvecklingsmekanism - evolution - väldigt attraktiv som grund. Men vi behöver hårdvara som matchar beräkningsbehovet, vi behöver modeller som är framgångsrika och vi behöver god förståelse av hjärnan. Vi har en bra grund inom alla tre områderna, men dessa sammantaget matchar ej ännu något som kan beskrivas som "aplikt".
Edit: För att fortsätta lite kring ämnet...
Om man jämför det som sades om AI, säg, 1970 med det som sades 1980, 1990 och 2000 är det slående att man står och stampar i vissa avseenden. Alltid har det talas om att inom en snar framtid kommer vi ha applikation X. Detta faller ofta. Det beror på en serie faktorer. Den första är det tekniska eller grundforskningsnivån. Den förstår vi alla, så vi behöver inte gå in på det. Den andra faktorn är precis det jag har skrivit om tidigare, och som Jerka^ uppmärksammade; Applikation X var inget att ha, alternativt löste vi problemet bättre med Applikation Y. AI har en del tillämpningsområden, faktiskt, men de är oftast i skymundan. Det är ju inte direkt så att vi har hushållsrobotar, där nästa modell är lite mer mänsklig/intelligent än den föregående. Detta beror inte prompt på att vi inte skulle kunna ha det så, om vi verkligen ville. Det beror mer på saker som ekonomi, framtidstro och vad vi faktiskt vill ha. Den tredje faktorn omnämns som AI-effekten och handlar i sak om att när AI implementeras så slutar man kalla det för AI. Ämnet, AI, har haft dåligt genomslag inom de mer praktiska ingenjörsämnena och varje enkild lösning är ju egentligen inget annat än "ren teknik". "AI" är snarare en etikett man sätter på (eller snarare inte sätter på) en applikation som får sin ändamålsenliga funktion genom smart tillämpande av statistik, ANN eller andra verktyg som i sig, naket, inte kallas för just AI. AI är ju när allt kommer omkring inte någon egen teknik eller diciplin som "fasta tillståndets fysik", "elektronik" eller "geometri", utan endast en tillämpning. Teknik blir bättre, och därigenom bättre växelverkande med människor (och annan teknik). Sedan, vad vi kallar det, är inte så viktigt. Tekniken är dock inte i närheten av någon apa, ännu.