Citat:
Ursprungligen inskrivet av bud_bundy
Rätt enligt vem, moralisk rätt baserat på din moral?
Om ett rättväsende säger att en person har rätt att få pengar så fort någon exempelvis säger "najs", "najks" etc, så har personen rätt att få pengar för detta hur idiotisk det må vara. Likaså ditt exempel, om nu rättsväsendet säger att rättighetsinnehavaren har rätt för betalt varje gång.
Att säga att personen inte har rätt att få pengar för detta, då kommer genast frågan vilka regler följer man angående rätt & fel? Bibeln, ens egna moraliska eller inga alls ?
*edit*
Min poäng var att det är en moralfråga, där folk bryter mot lagen eftersom de inte tycker de begår något större moralisk fel.
Lag, rätt och moral är tre olika ting. Att det är fel att någon får pengar för vad han säger för smörja, enligt ditt exempel, beror ju på att det strider mot den allmänna rättsuppfattningen och således kan sägas vara en sammanvägd moral eller metamoral (inga lustigheter om att man minsann behöver en gallup för att veta att folk i gemen inte tycker det är ok att få pengar för att säga "najs", tack).
Att dra in Bibeln vore ju att än mer snurra till denna fråga. Kan folk inte tänka själva? Anledningen till att jag varnar för att dra in moral ö.h.t. beror inte på att det inte skulle kunna vara moralfrågor, utan att de som ropar om moral är de som är minst insatta i ämnet och tror sådana dumheter som att kopiering är stöld, lag är alltid rätt och lag är alltid moraliskt. Detta är, förutom att det är fel och rent ut sagt puckat, också potentiellt farligt. Mycket farligt. Att alltid göra rätt för sig enligt lag kan bli obehagligt om det kombineras med legala ordrar. Det är faktiskt inte självklart, inte ens i en demokrati, att man kan vara god så länge man följer lagen. Det blir också fånigt relativt när det ska vara "omoraliskt" med vissa typer av kopiering, men inte andra. Varför är "nödvändiga" typer av kopiering (från sekundär- till primärminne t.ex.), backup, etc, inte omoraliskt? Varför är det inte omoraliskt att visa en film i ett slutet sällskap på 100 personer men det är omoraliskt att göra filmen tillgänglig för fyra personer 'offentligt'? Eftersom det hela tiden går att hitta ad-hoc-situationer där något inte med självklarhet är moraliskt eller omoraliskt är det bäst att ta det jäkla försiktigt med moraliskt pekpinnar. Att säga det är inte det samma som att förneka att moral skulle vara inblandat. Men lag implicerar aldrig automatiskt moral. Att piratkopiering är olaglig säger inget utan vidare om det är omoraliskt eller inte. Problematiserar man ser man ju det inte är så enkelt, olika typer av (pirat)-kopiering finns. Och ju mer vi tittar på typerna desto mindre och mindre konsekvent och allmängiltig blir lagen och även moraliska pekpinnar.
Och ja, folk bryter mot lagen just eftersom de inte tycker de begår något större moraliskt fel. Men det kan mycket väl vara så att de också inte begår något moraliskt fel ö.h.t. Det kan tänkas att piratkopiering är en moraliskt riktig handling och att leecha är omoraliskt och att inte tillgängliggöra "upphovsrättsskyddat" material i sin ägo är omoraliskt. Slutsatsen blir, återigen, att det är vettigare att titta på vinnare och förlorare än att hänga upp sig på moraliska standarder.
Edit: När jag, i tidigare inlägg, säger rätt hit och rätt dit, sätt in ett "automatiskt", om det inte redan finnes, så ser du att det inte främst är jag som vill återge exakt vad jag tycker utan vill visa att det tamigfan inte är självklart. Ta nu i stället bort alla "automatiskt" och se hur jag luftar just min privata moraluppfattning. Ja, då har vi i stället ett klart bevis på det förra: Vad som är moraliskt eller ej är inte självklart.
Citat:
Ursprungligen inskrivet av bud_bundy
Det är en förbaskat skillnad, då den som säger att de har som de räcker generaliserar och enbart tänker på de få rika.
Medans att säga att folk förlorar på piratkopiering inte påstår att alla gör det, utan att det finns upphovsrättsinnehavare som gör det.
*edit* Tog bort text som sa samma sak.
Det må vara en skillnad, men det spelar ju ingen roll eftersom båda argumenten är argumentativt fel (klart att det är skillnad, det är ju olika typer av argument). Båda är vidare visst generalisering. Den första är generalisering av upphovsmakare och den andre är generalisering av olika typer av kopiering. Det är inte samma sak att bryta sig in och göra en kopia på från en icke lanserad master som att kopiera denna kopia över ett P2P-nätverk (ni som gillar dumma analogier med stöld: Tänk på stöld versus häleri. Båda är brott, men olika typer av brott - analogin är ju felaktig eftersom häleri inte är möjligt utan stöld medan piratkopiering är fullt möjlig helt utan datastöld). Detta, att det är skillnad på olika typer av kopiering, har stöd i både lag, rätt och antagligen moral.
Edit: En viktig sak i sammanhanget också att två fel inte automatiskt blir rätt. Bara för att företag använder en gammal och felaktig affärsmodell för att sälja nya ting, gör inte piratkopiering rätt. Man kan argumentera för att det minskar det moraliskt tvivelaktiga i vad piratkopieraren gör, men detta är sam sagt en ytterligare komplikation varvid det bästa är att sluta med moraliska pekpinnar. Vinnare och förlorare, vett och ovett och rena rimligheter och parsimoni och pragmatism är bättre. Det är tämligen opragmatiskt att inte tillskansa sig multimedia och program på det för informationstypen och mediet självklara sättet: Kopiering, vilket är en av grunderna i datatekniken. Den som försöker sko sig på detta och anpassar sin affärsmodell för detta gör precis rätt. Den som med lagstiftning försöker förhindra detta blir förloraren i långa loppet om denne inte kan få totalkontroll över tekniken. Detta kräver diktatur.