Samlingstråd om HDD
Samlingstråd för HDD för hårdvara från och med 2009.
OBS. Denna tråd är tänkt att vara en del av det klistrade innehållet för lagringsdelen på forumet.
Flera personer på detta forum har bidragit till innehållet i denna post.
Redigerat av moderator och postens ursprungliga skapare.
Ny sammanställning genomförd av: CrAcKman
Information insamlad av MÅNGA användare i forumet!
---------------
# Innehål:

Bakgrund & Fysisk uppbyggnad
Magnetiska hårddiskar
-Magnetiska hårddiskar är byggda såhär:
-Fördröjning
-Överföringshastighet
Solid State hårddiskar
Interface
-Internt:
-PATA
-SATA
-Externt:
-USB, USB2 samt USB3
HDD i BIOS
-Normal användning
-AHCI/IDE
-Användning med RAID
Innan operativsystem
-Filsystem
-Filstorlek
-Partitionsstorlek
Med operativsystem
-Grundkunskaper om kompabilitet.
-Drivrutiner
-Drivrutiner och mjukvara för RAID
RAID
-Vad är raid
-Raid0
-Raid1
-Raid5
-Raid10
FAQ – enklare frågor. Se post 2.
-Q: Nu har jag installerat min nya disk men den syns inte i "Den här datorn". Vad ska jag göra?
-Q: Nu har jag installerat min nya disk och formaterat den, varför saknas det en massa plats?
-Q: Ser du inte mer än 128 GB?
-Q: Spelar mängden cacheminne på hårddisken mycket roll för prestandan?
-Q: 7200RPM eller 10000RPM?
-Q: Vad gör defragmentering egentligen?
-Q: Vilken Strip Size ska jag använda på min RAID volym?
-Q: Mitt mobo har SATA RAID kontroller - kan jag köra EN disk på den?
-Q: Hur mycket effekt drar en disk?
-Q: Hur mycket värme tål en disk?
-Q: Kan man lägga disken på sidan eller uppochner?
-Q: Min partition fick plötsligt filsystemet RAW! Vad kan jag göra?
-Q: Är din enhet långsam (~3MB/s) eller belastas processorn mycket?
-Q: Funkar en SATA2-disk på en SATA-controller?
-Q: Jag vill veta hur snabba olika HDDs är! Var kan jag se det?
-Q: Min externa hdd stänger av sig själv efter ett tag i windows. Vad ska jag göra för att förhindra detta?
-Q: Min externa USB disk är mycket sölig. Under 10MB/s. Vad ska jag göra?
-Q: Kopiera OS från gammal HDD till en ny. Hur kan man göra?
-Q: Jag har en krachad (extern) disk. Vad kan jag göra?
-Q: Vad gör jag om jag har en fråga om HDD som inte besvaras här?
Övrigt
---------------
Bakgrund

Bakgrunden till tråden finns i denna tråd:
Även stora delar av faktan kommer från den tråden.
Lagring idag är i en stor förändring med tanke på SSDs som börjar komma in på marknaden.
Denna text kommer handla om det som kan vara bra att veta om magnetiska hårddiskar.FAQ Frågorna kommer listas i turårdning och kommer sedan komma i samma ordning med respektive svar.
---------------
Magnetiska hårddiskar

Hårddiskarna är i formatet 1,8"/2,5"/3,5".
1,8" används i mycket små datorer och mediaspelare. Kontakten är "MicroSata"
2,5" används i vanliga bärbara datorer. Kontakten är vanlig standard "SATA".
3,5" används i stationära datorer. Kontakten är vanlig standard "SATA".Vanliga hårddiskar har ett metallskal med små hål. Hålen är täckta, vilket gör dem dammtäta. Det finns även en öppning, som är försedd med ett membranfilter, för att det inte skall uppstå tryckskillnad. Vanliga hårddiskar är gjorda för att fungera upp till c:a 3km. Det finns specialhårddiskar för högre höjder och de är hermetiskt förslutna och deras skal är tjockare för att inte deformeras av tryckskillnaden.
I disken finns skivor enn eller flera stycken på varandra. Det är på dessa data lagras.
en skiva kan läsas på båda sidor och är indelad i olika sektorer. Mer om på vilket sätt data lagras på skivorna kan Google hjälpa till med att besvara.
Förutom skivorna i disken finns en motor som roterar skivorna precis som i en CD-spelare.
För att kunna läsa och skriva till skivorna finns en läs-/skriv-arm som förflyttar sig mellan de olika sektorerna på diskan.
För att styra motorn samt armen och kunna kommunicera med resten av datorn finns ett kretskort med styrkretsar.Då vi behöver läsa sektor 2345 och 954392 så behöver både skivans rotationsvinkel och läsarmens vinkel ändras mellan de olika sektorerna.
För att göra detta roterar skivan runt samtidigt som läsarmen förflyttar sig till rätt spår på skivan. Det är ungeför som ett koordinatplan där man har x-led och y-led.
Det tar tid att förflytta sig mellan data på disken.
Tiden det tar att gå mellan olika delar på en disk är åtkomsttiden.
Först skall läsarmen fås i rätt position (söktid) och därpå vänta på att rätt sektor kommer under läshuvudet (latens). Först då har vi kommit till den data vi söker.En vanlig 2,5" hdd har en rotationshastighet på 4200, 5400 och i vissa fall 7200 varv per minut (RPM).
En vanlig 3,5" hdd har en rotationshastighet på ~5000-10000 RPM. Till och med i vissa fall 15000 RPM.Detta medför att åtkomsttiden minskas då det tar mindre tid för skivan att rotera till rätt läge.
Med denna kunskap kan man konstatera att en sk "WD Raptor/VelociRaptor" som har 10k RPM är kvickare än en vanlig på 7200 RPM.Åtkomsttiden påverkas även av det inbyggda cacheminnet som hårddiskar har. Cacheminnet används som en buffer när data ska läsas/skrivas till/från disken. Den fysiska åtkomsttiden finns ju där. För att inte låta operativsystemet vänta hela tiden mellan läsningar/skrivningar på grund av den fysiska fördröjningen så mellanlagras data på cacheminnet.
Cacheminnet är dessutom mycket snabbare än den magnetiska lagringtekniken på disken i sig.När man gör mätningar så kan man se något som kallas för "burst rate" och då använder disken cacheminnet för att snabbt skicka en mindre mänd data till operativet. Hastigheten begränsas direkt av interfacet mellan datorn och hårddisken.
Överföringshastigheten man kan få på en disk varierar på grund av lite olika saker.
Läser man av hela diskens yta från början till slut så kommer hastigheten variera.
Början av en disk blir läst från skivornas ytterkant. Fysiskt så kan man lagra mycket mer på ett varv på skivans yttersta spår än om man läser ett varv innerst på skivan. Det betyder att det går snabbare att läsa data ytterst (början) och det dalar sakta ner mot slutet av diskens yta.
En annan sak som påverkar hastigheten är antalet skivor som sitter i disken samt hur tätt man lagrar data/skiva.
Ju mer man kan pressa in på ett spår destå mer data läses även på ett varv.
---------------
Solid State hårddiskar

Angående Solid State hårddiskar kan du läsa om i denna tråd.
Det är en informationstråd samt FAQ.
---------------
Interface

Pata även kallat IDE i folkmun. Detta är den äldre varianten som används för olika lagringsenheter som tex HDD, FDD, CD/DVD/BR spelare med mera.
PATA är ett gränssnitt mellan datorns moderkort och enheterna. Data skickas parralellt på många ledare. Den nyaste varianten av PATA (ide) sladd har dubbla mängden ledare, där de ena i ett par är till för att minimera störningar som kan uppkomma.
Hastigheten på PATA är lite olika men idag är 100MB/s den vanligaste varianten. Det är även bakåtkompatibelt med söligare hastighet. Det finns olika typer av överföringmetoder. de snabbare kallas DMA lägen.
Kabeln har totalt 3 kontakter där den ena går till moderkortet. Den i mitten kallas "slave". Den i andra änden kallas "master". Man kan koppla 2st enheter på samma ide-kabel.
Mer om PATA kan hittas i gamla tråden. Se bakgrund.
SATA är det nyare gränssnittet som tagit över efter PATA. Data skickas seriellt på mycket färre ledare.
Hastigheten på interfacet är i dagsläget
SATA1 (sata150) sata 1,5Gbits = ~150 MB/s.
SATA2 (sata300) sata 3Gbits = ~300 MB/s.
SATA3? (sata600) sata 6Gbits = ~600 MB/s.
Hastigheterna ovan begränsas även av att det används en typ av kodning kallad 8B/10B.
8bit kodas som 10bit på kabeln.USB är en förkortning av Universal serial bus och är ett externt gränssnitt till enheter.
Gränssnittet kan strömförsörja mindre enheter med hjälp av kabeln. några av dem är bland annat 2,5tums diskar, enklare dvdbrännar, usbminnen samt 3g/4g-dongles. USB3 levererar mer ström och kan driva mer strömkrävande enheter, vilket är bra då man slipper ha en extra strömadapter till vägguttaget.USB1 samt 2 är i dagsläget mycket utbrett i många elektriska prylar men börjar för vissa tillämpningar nå gränserna vad gäller hastighet.
Idag är den nyare varianten USB3 relativt ny. Den bjuder på gasigheter över 5Gbits på datahastigheten, vilket är att jämföra med gränssnittet usb2 som bara har 280Mbit över kabeln.Nu till lite nyttig information för de som inte vet nämnvärt om USB.
USB1 samt USB2 har samma typ av kablar.
USB3 har fler ledare i kontakterna. Det gör att USB3 sladd (som har fler ledare än usb1/usb2 sladden har) måste användas för kunna använda enheter i usb3 hastighet.
För att kunna dra nytta av USB3 måste alla enheter inkl sladden ha usb3. Dvs. datorns usbkontakt, sladden samt enheten måste alla vara usb3 enheter.En av enheterna som kommer dra nytta av USB3 standarden är externa hårddiskar.
---------------
HDD i BIOS

BIOS är ett mjukvarusystem som har till uppgift att göra det möjligt för användaren att modifiera parametrar som klockfrekvens, integrerade kretsar och lista inkopplade enheter m.m.
För att datorn ska fungera bra så bör man uppdatera BIOS till den senaste versionen.Vid uppstart av en dator så utför BIOS det som kallas "POST" (Power On Self Test).
Det är en test som kollar bland annat anslutna enheter som grafikkort, minne, CPU med mera. Efter kontrollen är genomförd kan man på lite olika sätt ta sig in i BIOS.
några av det vanligaste metoderna är att trycka ner tex "del", "f1" eller "f2". För att få reda på mer vad som gäller din dator så kika i manualen för datorn/moderkortet.Väl inne i bios listas alla hårddiskar och integrerade funktioner som LAN, ljud, med mera.
BIOS görs av flera olika tillverkare och anpassas även vidare till respektive moderkort för att återspegla de funktioner som moderkortet har.Kopplar du in dina hårddiskar så som man ska. Signalkabeln och strömtillförsel så har moderkort mycket olika layout av var kontakterna sitter för tex SATA.
Vissa moderkort har flera styrkretsar för SATA. tex så kan sydbryggan, vilket är ett styrchipp, ha en integrerad SATAkontroller för säg 6st SATA-portar. Då finns det 6st portar på moderkortet som denna krets tar hand om.
En del moderkort har även en extra SATA-kontroller med ett par portar. För den kretsen återfinns även kontakter för på moderkortet och de benämns ofta med andra nummer. På så vis kan man se skillnaden mellan portar från ena respektive andra kretsen.Det är oftast bäst att använda sig av de portar som sköts av sydbryggan.
När en eller flera hårddiskar är kopplade i datorn så kan man väl inne i BIOS se dem listade.
Går man in i "bootorder" eller "disk bootorder" så kan man välja i vilken ordning diskarna ska ligga. listan används av operativsystemet för att se vilka diskar som finns i datorn.
har man tex en SSD och en magnetisk disk så vill man oftast läga operativsysttemet på den snabbare SSD disken. I detta fall väljer man i disk boot ordningen att SSDn ska vara etta och dan andra disken vara tvåa i ordningen.Det finns även en annan "boot order" lista. I denn andra listan kan man välja om tex CD/DVD ska läsas före tex HDD eller USBdiskar.
Den listan kommer man ofta åt genom att trycka på "F8" vid uppstart (boot) av datorn.Inne i BIOS kan man även välja hur SATA-kontrollern ska arbeta. Det finns ofta ett val där man kan välja mellan IDE, AHCI samt RAID.
IDE är det vanligast förekommande. Det är även denna som gäller om man inte kan göra något val om detta i sitt eget BIOS.
AHCI är en förbättrad variant som tillför lite olika funktioner till gränssnittet.
en funktion är NCQ (Native Command Queueing). Det är en funkton som köar läsningar/skrivningar till disken för att optimera hårddiskens läsarms rörelse. så att den inte behöver röra sig lika mycket.
En anna funktin är "hot Swap" som gör det möjligt att ta ut en hårddisk under drift. Dock sålänge det inte är den som operativsystemet körs ifrån.I Bios kan man ställa om SATA-kontrollern till läget RAID. i detta läge kommer man vid upstart (boot) att se en till informationsruta där man kan trycka på en tangentbordsknapp för att göra inställningar, precis som i BIOS men specefikt för RAID funktionalitet.
Hur man konfigurerar själva raidlägena kan man se i manualen för moderkortet.
Vanliga typer av raidlägen återfinns längre ner i denna text.
---------------
Innan operativsystem

En hårddisk som är nyinköppt saknar data. Precis som ett rumm saknar bokhyllor.
För att kunna ställa bokhyllor i ett rum behöver vi veta var de står. i datorsammanhang är en bokhylla en partition. Det finns en partitionstabell och partitioner kan vara aktiva eller inte samtidigt som de kan vara primära eller sekundära.
Att en partition är aktiv/boot betyder att den ska innehålla ett operativsystem som ska kunna startas.
En primär partition behövs för att läga operativsystem på.När man har en struktur av partitioner så behöver vi ett system för att veta var filer ligger i partitionen. precis som vi behöver ett register över var böcker står någonstans i en bokhylla. Det kallas i datorsammanhang för filsystem.
Det finns många olika filsystem. här är några exempel
EXT3, EXT4 - Linux
NTFS - Windows, Linux med emulering(?)
FAT32 - Windows, Mac, ps3, xbox med mera.
exFAT - Windows 7. Ganska nytt filsystem, vilket medför dålig kompabilitet i nuläget.De som listas här är de vanligaste i hemdatorer. NTFS filsystemet skapas i samband med partitioneringen då man installerar tex Windows xp/vista/7.
EXT3 eller EXT4 skapas tex när man gör samma sak vid installation av tex Linusdistrubitionen Ubuntu.
Fat32 används som standard på externa hårddiskar med tex USB. Den enkla anledningen är att detta filsystem är mest kompatibelt met olika plattformar.Olika filsystem har olika begränsningar.
FAT32 har tex en begränsning i maximal filstorlek på 4GiB per fil. Det går därmed inte lagra en kopia av en hel DVDskiva direkt på en FAT32 formaterad disk. Flyttar man större filer än så till en FAT32 formaterad partition kommer windows föra över en del till dess att den säger ifrån med följande kommentar: "Måldisken är full" eller liknande. Även om det är mycket mer ledigt utrymme än vad filen är på totalt.
En läsning är att, om man använder windows, konvertera filsystemet från FAT32-->NTFS.NTFS har inte den begränsningen vid så låg filstorlek, vilket gör att det inte blir några problem att lagra mycket stora filer på disken.
FAT32/NTFS har en maximal partitionsstorlek på 2TB.
Med t.ex. raidvolymer och diskar över 2TB bör man läsa om GPT. Det är en annan variant av partitionstabell som ger stöd för stärre storlekar per partition än 2TB. Det kräver dock att operativsystemet som ska läsa en GPT partitionerad disk måste ha stöd för det.
Det går inte att starta OS från en GPT då BIOS måste kunna läsa från en MBR för att veta var OS/bootloader ligger någonstans.
[Kan vara felaktigt så reserverar mig för fel ang GPT]Mer om partitionsstorlekar i samband med operativsystem kan läsas i dan gamla tråden.
---------------
Med operativsystem

Vid installation av operativsystem på en dator sker flera olika saker på disken.
Ställ först in BIOS så att rätt hårddisk dit operativsystemet ska installeras på ligger som FÖRSTA bootdisk (i listan med hårddiskarnas bootordning). Sen så kan man starta installationsproceduren av operativsystemet.
När man väljer hårddisk man ska installera OS på så kan man skapa/tabort partitioner och formatera med rätt filsystem för operativsystemet.
Här väljer man den första disken och skapar en partiiton med lämplig storlek och låter installationsprocessen formatera denna partition med det filsystem som OS stöder.För att få användning av de övriga utrymmet på disken skapar man en till partition på resterande utrymme. den andra partitionen kommer automatiskt att kännas igen av operativsystemet när det installeras på första partitionen.
Det som sker under installationen i samband med partitioneringen och man valt var OS ska ligga på disken är följande.
>Partitionstabellen uppdateras med ny informatin.
>En del precis på diskens första användbara dataområde kallat MBR (Master Boot Reckord) skrivs om med ny information. Det är denna del av disken som blir läst först om man valt att starta datorn från disken. I MBR står det vilket operativsystem som kan startas och i vilken partition det ligger i med mera.När man startar upp dator när installationen är klar så kan man gå in i någon partitionshanterare och formatera och ändra där med om man så vill.
När man installerar en ganska ny dator så behöver man oftast ingen speciell drivrutin för SATA-kontrollern. Det finns oftast med en som fungerar på installationsskivan för operativsystemet.
Om det skulle behövas en drivrutin så kan man välja att ladda in den under installationens första del. Innan man partitionerar diskar.
Mer om det senare i texten eller så står det nog i den gamla tråden.När man har SATA-kontrollern inställd på RAID kommer man först behöva konfigurera vilken typ av raid man ska använda sig av. när man skapat en raidvolym så ses den volymen av operativsystemet som om det vore en egen fysisk hårddisk i datorn.
Det går ju även göra en mjukvaruraid. Mer om det senare eller så står det nog i den gamla tråden.När man väl installerar operativsystemet behöver man oftast ladda in en drivrutin för SATA-kontrollerns raidläge. När man laddat drivrutinen så kan man partitionera upp raidvolymen för att sedan installera operativsystemet på.
---------------
RAID

RAID är ett system för att använda flera hårddiskar för att skapa en gemensam volym, precis som en vanlig hårddisk. En raidvolym ses av operativsystemet som om det vore en vanlig oformaterad hårddisk.
På en raidvolym skapar man partitioner osv precis som vanligt. Man kan även köra operativsystemet från en sådan.RAID (Redundant Array of Inexpensive (ibland "Independent") Disks).
Tanken är att skapa en eller flera "pooler" med lagringsutrymme från flera fyskiska hårddiskar.
Med RAID kan man få antingen feltolerans (det kan gå sönder en, eller flera, disk/ar utan att informationen försvinner/blir skadad), och/eller så kan man få snabbare diskaccess än med bara en disk (eller flera fristående hårddiskar).Pålitlighet
- kan ge återskapning av data i realtid utan förlorad data access
- Ökar systemets upptid och nätverkstillgänglighet
- Skyddar mot dataförluster
Prestanda
- Flera diskar som arbetar parallellt ökar systemets prestanda.Följer oftast med i operativsystemet (exempelvis i Windows, Netware och Linux). Alla RAID funktioner utförs av datorn egna processor, vilket kan påverka prestandan på datorn.
- Lågt pris.
- Behövs ingen speciell hårdvara. En diskkontroller vilken som helst fungerar.Processor-intensiva RAID funktioner belaster inte datorns processor, istället sköts de av hårdvaruRAID-kortets egen processor. Speciellt bra är detta vid exempelvis återskapning av checksummor vid en kraschad disk.
- Man får datasäkerheten och prestadafördelarna av RAID
- Mer kraftfulla kommandon för att administrera RAIDen. Ökat prestanda i jämförelse mot mjukvaru RAID.Ansluts till servern med hjälp av en vanligt hårddiskkontroller (Läs: SCSI). RAID-funktionen sköts helt och hållet av den externa lådan och den RAID-processorn som finns i lådan.
- Spelar ingen roll vilket OS man använder.
- Det går att bygga lagringssytem med otroligt mycket lagringskapacitet mer fantastisk feltolerans.Striped. Med RAID 0 skrivs data till minst 2 diskar och raid systemet delar upp datan på de antal hårdiskar du har. (har du 2 diskar skriver datorn 50% på den ena och 50% på den andra, har du 3 diskar skriver det 33/33/33 o.s.v)
Om en disk krashar så har du en hårddisk med halva filer på, vilket gör den helt värdelös.
Det går nästan dubbelt så snabbt att skriva och läsa ifrån diskarna
Mirror. Raid 1 är speglig av diskar och kör du med minimiantalet diskar vilket är 2 så betyder det att du har exakt samma data lagrat på båda diskarna. Detta gör att det tar lika lång tid (om inte något längre) som normalt när du ska skriva till hårddiskarna än om det skulle ha varit endast 1 hårddisk du skrev till
Eftersom det är endast spegling så försvinner alltid 50% av ditt totala hårddiskutrymme. Ex du har 2 st 120 gb diskar som du kör på Raid 1. Du kan max lagra 120 gb data på dessa 2.
Om den ena disken pajar så har du en exakt kopia av informationen.
3st diskar eller fler. En disk används för paritetsinformation.
Går en disk sönder kan man byta ut denna och återskapa säkerheten igen.
4st diskar. en raid0 över 2st separata raid1 volymer. Eller var det tvärt om ? Båda varianterna finns. ena heter Raid1+0 den andra heter Raid0+1.
Precis som i Raid 1 så försvinner hälften av de fysiska diskarnas gemensamma utrymme när du speglar en eller flera diskar.
eftersom du speglar diskarna så är det enkelt att ta fram datan vid disk krash. Dessutom så går det 50% (beroende på hur många diskar du har) snabbare att skriva till diskarna totalt sätt jämfört om du skulle endast ha en disk.
Att jämföra raid 5 med raid1+0 är lite svårt.
Ska man läsa data ofta är raid1+0 bättre än raid5. Raid5 är lite snabbare vid skrivning överlag.
Denna jämförelse kräver dock en del googlande för att fastställa. Ta detta stycke med en nypa salt.
---------------
FAQ – enklare frågor

Se nästa post i tråden.
---------------
Övrigt

För att förbättra informationen på denna sida så lägg gärna inlägg med en fråga tillsammans med ett svar som bäst besvarar frågan så kan någon trevlig moderator kopiera och klistra in den här!
Direkta felaktigheter i denna information bör ni påpeka så snabbt ni ser dem.
---------------