Utvecklare - Hur gjorde ni?

Jag sökte några jobb men kom aldrig längre än till intervjuer. Valde därför att utbilda mig. När jag sedan blev anställd så var väldigt många på min avdelning egenlärda utan utbildning. Kanske 20%. Men det var ju människor med ett stort intresse.

Svårt att säga hur det är i just din stad, dock. Och hur det är nu i dessa specialla tider...

Gick via YH, då den absolut bästa delen med utbildningen är praktiken. Man får nyttig erfarenhet och framförallt kontakter i branchen!

Går självklart att komma in som egenlärd, men då är en ordentlig portfolio viktig.

Jag gick också via YH, två år på distans och deltid. Fick jobb ett år in i utbildningen, fast den inte innehöll praktik. Tyckte att det var ett bra sätt att lära sig, även om nivån inte alltid vad skyhög.

Jag börja jobba 2015-02-01.
Jag är idag 34 år.
Däremot hade väl jag fördelen att (nästan) alla jag känner kodar, och jag skicka runt vad jag gjort på fritiden till alla jag känner.

Men helt klart, jag fick visa vad jag går för på annat sätt än en examen från en trött YH, eller ett trött universitet.

Har sett de nyexade från diverse, och ger inte mycket för dessa utbildningar då många juniorer utan egenintresse är totalt nollade trots examen på att de ska kunna något.

Kommer det in en junior som har lärt sig allt själv är de oftast mer självgående än de som kommer från universitet/YH.
Detta gäller även de seniora, självlärda personer ser nog oftast kodning som något annat än bara ett jobb och tar därför till sig mer av yrket.

TL;DR
Skulle jag vara arbetsgivare skulle jag premiera självlärda över en examen, men då gäller det att man har projekt att visa upp då dessa projekt är din "examen" som självlärd.

PS. Detta är vad jag själv sett, och är på inget sätt någon fakta!

Efter att jag gått klart utbildningen till systemvetare märkte stor skillnad i respons när jag sökte jobb mellan före och efter att jag faktiskt fått ut mitt examensdiplom. Det var lite över 10 år sedan visserligen.

Men det absolut bästa är färsk erfarenhet. Sök alltid jobb när du har ett jobb: om jobbet är tidsbegränsat skadar det inte att börja söka det nästa direkt efter att du börjat på det nya jobbet. Många HR-kräk sorterar bort sökande som är arbetslösa i första urvalet oavsett vad du har för kompetens.

Självlärd till stor del, första datorkontakt cirka 1980, första dator-relaterade jobb 1987 rakt in i OpenVMS, Pascal och Oracle SQL efter en kortare intro-kurs till SQL och SQL*Forms.

Sen har det bara rullat på.

Ack du har så rätt! Det framgick inte i mitt ursprungliga inlägg, men jag anställer hellre en driven utvecklare med gedigen portfölj, än någon som läst samma utbildning som jag själv och inte har kodat något vid sidan av. Jag har sett allt för många CVn med tomt (eller irrelevant) arbetslivserfarenhetsstycke, men med en ståtlig 5-årig utbildning högst upp på sidan. Det är förkastligt, tycker jag, att många företag likställer examen med kompetens.

Men TS frågade om det går att få jobb utan utbildning, idag, och jag tror att svaret är: Ja, men det är mycket lättare att få jobb med en utbildning. Särskilt inom vår bransch tror jag att utbildning lönar sig.

Gick ut gymnasiet 2014, där läste jag en programmeringskurs. Började jobba som systemtekniker i kundtjänst, gick mer och mer över till skriptande/automation och senare en del systemutveckling på samma bolag.

Bytte jobb till en 100% systemutvecklar-tjänst för 2.5 år sen och hade ju då lite erfarenhet och referenser att hänvisa till, samt något mindre hobbyprojekt.

Försöker både hålla igång på fritiden med lite småprojekt då och då, sysadmin/devops/utveckling, samt förkovra mig med några böcker per år. Både för att förfina mina rena utvecklingskunskaper men även för att lära mig lite mer teori kring datastrukturer och algoritmer som jag inte har från högskola.

Skulle säga att så länge man är rätt så självgående och har lätt att lira sig på egen hand är det fortfarande inget problem, gäller bara att ha lite ambition och visa framfötterna. Visst finns det några bolag som säkert inte ens skulle läsa igenom mitt CV pga att jag saknar utbildning men samtidigt vet jag inte om jag heller vill jobba på såna mossiga ställen

Lönemässigt får man ju gå in lite lägre än nån med t.ex. 5 årig utbildning, men har fördubblat min lön sen jag började jobba för 6 år sen och ligger nu i fas eller lite före bekanta som har gått högskola.

Finns ju lite variationer på självlärd.

Jag har en civing utbildning från KTH, fast den är i kemiteknik och inte datateknik. Är ur den aspekten helt självlärd kring datorer och programmering, ursprungstanken var att kombinera programmering (som jag innan universitet redan ansåg mig kunna) med någon annan disciplin.

Insåg nog mer och mer under KTH-tiden att det kanske ändå var programutveckling som var roligast. Tog inte speciellt lång tid att hitta första jobbet, men det lite udda var att jag fick flera negativa svar på ansökningarna till förstajobbet och de var nästan uteslutande från företag där huvuduppgiften för företaget var högst relevant för en kemitekniker och hade själv idén att vore ju perfekt med en datorkunnig kemitekniker där. Uppenbarligen hade de förutfattade meningar om att kemister inte kan programmera...

Fick i slutändan erbjudande bl.a. som spelprogrammerare, där hade jag visat upp egna spelprojekt jag jobbat på, men av lite olika skäl började jag jobba med inbyggda-system. Där jag väl började jobba vill de bara se en sak från skolan: mina betyg i matematik, de ignorerade totalt de poäng jag ändå hade kring programmering. Så någon utbildning är alltid ett stort plus.

TL;DR är nog att utbildning hjälper definitivt vid de första jobben, klart plus om den faktiskt handlar om programmering. Är man självlärd bör man försöka sätta ihop något som visar prov på saker man faktiskt gjort, t.ex. se till att man kan visa upp spel eller andra program man gjort på plats under intervju.

Efter man fått sitt första jobb handlar allt mer om referenser från tidigare arbetsplatser än utbildning.

Lättare är det garanterat, vilket jag även skrev. Om än kanske lite otydligt.
Ang. att det är viktigare med utbildning i denna bransch tror jag det är tvärtom. Det är såpass lätt att visa vad man har för kunskapsnivå som kodare. Och det är bara kunskap de är ute efter, examenspapper är ju bara ett bevis på att du har studieskulder egentligen, skämt å sido, det är ett bevis på att du har läst om saker som är relevant till ditt blivande yrke.

Skillnad är det om man ska söka som sjuksköterska eller liknande, då måste du ha en utbildning annars kommer du inte in oavsett hur kunnig du är.

När man väl fått första jobbet är utbildningen som bortblåst dock, har inte varit med om en enda arbetsgivare som tittar på examen, utan de tittar på vad man jobbat med och hur länge.

MEN självklart är den lättaste vägen in att sätta sig på en YH-utbildning i ett år eller några månader, även om man redan kan det de ska lära ut. Jag skulle dock inte välja en 5-årig ingenjörsutbildning för att bli utvecklare om det inte är så att man vill leva studentlivet ett tag och tycker det är kul.

Håller med här 100%, vilket känns lite sådär.

Över- och felutbildning skulle jag säga. Just festligt att utbildningen blir högaktuell för att få in foten, men sen så är det erfarenhet från tidigare jobb som gäller.

Samtidigt som jag tyvärr tycker att folk sen ”kommer undan” lite för lätt med erfarenhet och ingen egentlig bra grund. Helt enkelt jag stöter på extremt mycket spaghettikodare som glider på att dom fick första jobben och sen flashar med ett överdrivet CV för att ta sig vidare.

Hade önskat nått likt Advokat-/läkarsamfundet fast för it-folk.

Självlärd då jag och en polare började knappa html, css och javascript. Vilket ledde till att vi började med php, mysql och apache. Detta började i högstadiet och fortsatte under gymnasiet. Gick sen data- och systemvetenskap på SU (examen 2007). Lärde mig en del nyttigt där också om saker omkring, t.ex. modellering. Är tämligen säker på att min utbildning var det som gjorde att jag fick min första anställning. Även om jag lekt med lite olika språk i mina unga dagar.

- EDIT -
Kom och tänka på att jag började tidigare än så, fick med delphi 1.0 med någon datortidning. Lekte även med visual basic tre och fyra. Mina föräldrar köpte vår första dator 1993 och jag vet att jag lekte lite med qbasic.

Under universitetstiden gick jag även över till Linux och har alltid kört avskalat och föredragit terminalen. Vilket lett till bra kunskaper för devops.

Jobbade tolv år på min första arbetsplats i telekomsektorn. För ett år sedan gick jag över till konsultbenet och tänkte testa det i en tio år iaf. Trivs väldigt bra och har sjukt mycket bättre förmåner, borde ha bytt för länge sen men trivdes väldigt bra tack vare bra kollegor och väldigt fria tyglar.

Skall väl inte säga att jag är helt egenlärd. Gick IT på gymnasiet där jag läste 3 år i C++, samt webbdesign. därefter diverse java kurser på högskola kombinerat med intresse.

Jag har utvecklat allt under denna sida tillsammans med en grafiker https://maseapps.com(samt alla appar vi länkar till), samt denna sida tillsamans med tillhörande programvara för PC i CPP. http://vagentillkorkort.se

Ovan nämnda tillsamans med mina kurser osv, gav mig jobb.

Är inne på fjärde året på samma företag.

Jag hade suttit en del med HTML/CSS som barn/tonåring och även Flash som var populärt ett tag. Brukade göra hemsidor till familj och släkt. Sedan en del med photoshop och diverse videoredigering i Sony Vegas. Så jag hade ett grundläggande fritidsintresse för att skapa saker med hjälp av IT. Dock hade jag den felaktiga bilden (som många har) av att utvecklare endast var mattegenier och att jag därför aldrig skulle kunna jobba med det. Jag tyckte att matte var roligt i skolan, men jag hade endast läst A+B och var strax över medelmåttig skulle jag säga.

Så under många år så testade jag på andra jobb, men kände alltid att det inte riktigt var det jag ville göra. Däremot blev jag kvar en längre tid inom en bransch då jag fick barn då jag var 25 och behövde tryggheten med inkomst. Men då jag var 29 så fick jag nog. Jag hoppade in på IT-spåret efter att jag hade pratat med bekanta i branschen, som sa att jag skulle testa utveckling. Så jag testade mer renodlad programmering, då med C#, och jag tyckte att det var svinkul!

Valde att söka in på yrkeshögskola istället för högskola, i och med min ålder och att jag hade barn. Högskola hade krävt basår för att läsa upp bl.a. matte som är ett krav på de flesta utbildningarna, hade blivit för lång tid utan en riktig inkomst.
Där läste jag en tvåårig utbildning som hette webbutveckling .NET. Jag tog examen i våras och har jobbat heltid som systemutvecklare på ett produktbolag sen dess.