Det är ett bra argument. Att det ska gå att exempelvis visselblåsa (eller nå annat) utan att det ska rapporteras in till statlig verksamhet. Yes.
Själv kan jag väl tycka att just den här typen av kontroll kan göras ändå.
Problemet är just att när det gäller end-to-end kryptering (som Nikka kallar helsträckskryptering i artikeln) så måste man antingen bryta krypteringen eller inte göra det. Det finns inget mellanting. Matematiskt går det inte att bryta krypteringen om den är korrekt implementerad. Men eftersom Signal och de andra apparna faktiskt avkrypterar meddelandena efter att de har tagits emot (annars skulle de inte gå att läsa och chatappen skulle inte bli någon storsäljare) kan en app vid sidan om, låt oss kalla den ChatIntercept (eller ChatControl för den delen), läsa meddelandet från Signal efter att det har avkrypterats. Vidare kan man förbjuda telefoner inom EU som *inte* har denna ChatIntercept app installerad. Men som sagt kommer detta omöjliggöra säkra kommunikationer mellan exempelvis källor och journalister, mellan läkare och patienter, mellan anställda på ett företag, mellan jurister och deras klienter, offentliga upphandlingar skulle inte kunna hämta in anbud på ett säkert sätt osv. Företag inom EU skulle få en stor nackdel eftersom de skulle ha sämre möjligheter att skydda sina företagshemligheter än företag utanför EU. Det här är den viktigaste punkten för EU lyssnar faktiskt på vad storföretagen har att säga. Om någon kan stoppa Chat Control 2.0 så är det storföretagen som verkar inom EU.