Inlägg

Testa att boota upp systemet via en USB-sticka med Linux och kolla prestanda med iperf, siffrorna du får nu verkar löjligt låga.

Även om jag klockar ner en i7-4670T till 800MHz (scaling governor "power-save" i Linux) så rapporterar iperf över 9GBit/s med den förvalda fönsterstorleken och en MTU på 1500.

Kör med "82599EB 10-Gigabit SFI/SFP+ Network Connection" (kodnamn "Niantic", ett 10Gbit/s Ethernet kort över fiberkablar) och Ubuntu 12.04LTS server. Med Infiniband har du lägre latens än vad jag får med 10Gbit/s Ethernet.

Edit: vad det gäller optimeringar har jag ganska precist lekt lite med olika angreppssätt för att skriva program som kan hantera så många transaktioner/s över nätverket som möjligt. En sak jag lärde mig då var att alla former av frekvensskalning på CPUn tenderar minska kapaciteten en hel del då det tar rätt mycket tid för CPUn (med tanke på att du kan ha upp till 14miljoner paket per sekund i båda riktningarna på ett 10Gbit/s NIC).

Du har en i7 3820 (Sandy Bridge), så den tar minst 10µs för att byta frekvens. Vet inte hur man läser ut exakt värde i Windows, men på Linux kan du göra detta

$ cat /sys/devices/system/cpu/cpu0/cpufreq/cpuinfo_transition_latency
10000

På min Haswell maskin ser man att det är 10000ns = 10µs.

Så steg ett är att alltid köra på max-frekvens (max s.k. P-state), den viktigsta strömsparfunktionen är ändå det man kallar C-states som CPUn hoppar mellan när den jobbar och inte har något att göra. Att hoppa mellan C0 (CPU jobbar) och C1 (CPU sover, men väldigt "lätt") tar runt 1µs, enda sättet att aldrig hoppa in i C1 är att aldrig anropa något som kan "blocka", finns sådana system men då åker strömförbrukningen upp rejält och det är definitivt overkill att undvika C1 i ditt fall.

Du bör också ha en fönsterstorlek på 20-100kB, exakt storlek beror lite på latens men den ska ju vara riktigt låg på Infiniband så du ska klara dig med rätt små fönster. Allt för stora fönster kommer leda till att du fyller CPU-cachen med så mycket data att risken är att saker skrivs över innan du ska till och använda det.

Övervakning med det inbyggda verktyget i Windows eller något tredjeparts? Jag har möjlighet att uppgradera till 16 GB på mITX-kortet men då servern bara agerar webserver samt kontrollerar lampor och dylikt via TellStick känns det inte riktigt motiverat.

Vad är det för OS på burkarna? Den ena ser det ju ut att vara Windows på iaf

Det är inte så enkelt att lagringen inte hinner med så när minnesbufferten är full så går det "lite" långsammare?

Edit: såg att "hasenfrasen" skrev ungefär samma sak i den andra tråden.

Prova att stoppa in damsugaren eller hårtorken (ta den som låter mest, de moderna dammsugarna låter ju inget ) i en garderob, och prova om det går.
Alltså jag har tre olika servrar hemma, en 5U, en 2U och en 1U, och allihopa låter OFATTBART mycket. Ett R9 290x låter som en viskning i jämförelse.
Och dessa servrar är gamla nu, så hårdvaran är inte mycket att ha heller. Ineffektiv och det kommer defenitivt att synas på elräkningen!

Dock så kan det ju alltid vara kul att ha att experimentera med, och då har jag valt den med snabbare processor och köpt en billig sata disk till. Det andra som behövs är mus och tagnentbord, dock med PS/2 anslutning. USB brukar inte fungera i BIOS för äldre servrar.

Jag skulle rekommendera att köpa en gammal laptop för ca 1700kr istället. Då slipper du hålla på med mus, tagnentbord och skärm i garderoben, och den kommer att fungera utmärkt som server!

Jag tycker frågan inte handlar om säkerhet alls. Oberoende om du har mjukvaruraid (alt fakeraid) eller riktig hårdvaruraid MÅSTE du ha backup (alt snapshots). Det har ingen betydelse om du har 0, 5 eller 6 (eller 50/60). Frågan är: Måste du ha hög uptime på din server eller måste du ha väldigt hög sekvensiell överföring av stora filer?
På en hemmaserver ser jag knappast behovet av något. Man kan lika gärna dra från backup om disk lägger av. Att sitta och vänta på rebuild (med stora diskar kan det ta evigheter) bara för att servern MÅSTE vara uppe är oftast ointressant hemma.
Hur ofta måste man kopiera jättestora filer väldigt snabbt mellan diskarna? Inte särskilt ofta så vida du inte agerar backup på Youtube typ... Det kan ju ge viss epeen att se stora sekventiella siffror men hur stor nytta har man av det i dagligt jobb? Kopiera senaste Game of Thrones hela tiden mellan diskarna bara för att man kan?

Budgeten är väldigt begränsad.
24/7-drift skulle vara nice ja
Har en hel del gamla prylar så fokus nu i början ligger primärt på backuplösningen.
Kan tänka mig att köpa ny hårdvara för den och nya diskar, men helst inte mer än 10 000 kr.
Med ny hårdvara menar jag då kanske lämpligt SuperMicro MB, nyare Xeon-propp, ECC-ram och disk, resten har jag.

Jag överväger att inte köpa begagnad hårdvara för detta projekt. HP Gen5-servrar tror jag drar en hel del ström...

Min uppfattning är att dataskyddet som raid ger är klart bättre att uppnå med mjukvaruraid i valfritt operativsystem än i en moderkortsraid av enklare typ (fakeraid) då detta ger ett operativssystemsberoende inte drivrutinsberoende + hårdvaruberoende. Även om nyare versioner har mer offload på chipet nu så handlar det troligen fortfarande mycket om att göra beräkningarna i cpu och belägga diskarna med ett specialformat som kan hanteras av ett visst chipset.

Men jag medger att det var länge sen jag använde fakeraid utan jag kör uteslutande mjukvaru eller full hårdvaruraid så jag kan ha missat att fakeraid chipen kan ha blivit såpass mycket bättre att dom är värda att använda. Enda tillfället jag hade använt dom hade varit om jag behövt dela raiden mellan os och inte hade plats för ett riktigt kort.

Läsvärt om dom 3 raidkontrollertyperna jag nämner

Det är primärt för labb. Två fysiska hostar som ska klara endel last samt en backupserver.
Backupservern skulle jag vilja bygga så bra som möjligt från början eftersom jag har tankar på att hosta backuptjänst till släkt och vänner.

Varför inte slänga datan i sjön redan från början. Moderkortsraid på icke serverkort är slöseri med resurser och låser in dig i onödan och ger väldigt lite extra förutom ökad risk att förlora datan om moderkortet går sönder.

Hårddiskar mår inte bra av för kall miljö. Men den servern går ju iofs inte direkt kall...

JHar gjort liknande tidigare men stötte då på patrull med inkompatibilitet med bl.a. nätaggregat och minne.

Undrar vad serven kan dra idel då den bara kommer att användas i labbmiljö. kanske ska jag stänga av den när den inte används.

Om man ska ha en domän med åäö, rekommenderar jag att även köpa den utan åäö, och peka båda mot samma webbplats.
Du kan köpa domän och webbhotell separat, men om du nu ska betala för det kan du lika gärna köpa allt på samma ställe om du hittar något som verkar bra.

Du kanske inte hört talas om buntband? Det är en fantastisk uppfinning

Om inte arbetstiden/arbetskostnaden sätts till noll i kalkylen så kostar fler servrar mer pengar oavsett fysiska eller virtuella,
tänker man inte efter före så riskerar man att bara lägga till ett lager av komplexitet som inte tillför något mer än arbetstid.
Ett mindre företag har inte samma skalfördelar som ett större företag,
att ha en dedikerad IIS för ett intranät på fåmansföretag är oftast bara lyx,
är det den publika siten så kan jag gå med på det utan problem, men inte annars utan bra skäl...

På ett större företag separerar man tjänsterna för där prioriteras upptid mer,
att ta ner hela miljön (om det ligger på en server) för att installera en patch för "whatever" är inte acceptabelt.
ekonomiavdelningen har ingen förståelse för att HRavdelningen behöver patcha sitt system, där av separerar man, gemensamma system klustrar man, en SQL-server med always-on exempelvis så den behöver aldrig tas ner.
Har du ett fåmansföretag kostar det mer i underhåll och drift än att låta 1-10 stackare sitta och vänta, om du behöver göra en akut omstart.
Jobbar man så reaktivt att man behöver göra akut omstarter så ofta är man kanske inte rätt man på rätt tjänst...
Och är det exempelvis ADt som har pajjat spelar det ju ingen roll om du har din IIS uppe för den är ändå med stor sannolikhet AD integrerad och viceversa...
(detsamma gäller IIS<>SQL | SQL<>HR-system, har en del gått ner spelar det ingen roll så man kan lika gäran starta om allt ändå, lite raljerande men du fattar)
Gör du det för upptid så behöver du minst två fysiska servrar och minst två "storage", då både SAN och hypervisors behöver patchas...
Vill du inte sitta med Storage vMotion dagarna i ända är det enda sättet om du inte skall ta ner hela miljön.
blandar du in SAN kräver dom mer och bättre bandbredd då det även är replikerin SAN<>SAN och inte bara trafik mellan host<>SAN vilket ger dyrare switchar.
och hela cirkusen är igång, så min erfarenhet är att hålla allt så kompakt och enkelt som möjligt och sen när det inte är hållbart längre bryta loss tjänsterna en efter en, har man planerat allt rätt, innan, är det inga problem.
Har man allt pekandes till samma server, gärna med ip-nummer, sitter man i skiten, så så länge du vet vad du gör är det enklare med en server.

När jag jobbade som konsult var det alltid mycket enklare när "bosses svets och chark" ringde om problem,
att säga "starta om servern", om den inte svarade alls, än att säga "logga in på vCenter, klicka dig fram till "host and clusters", gå till STHLM-SQL023-1, kör restart, fungerar inte det så är det i IISen problemet ligger öppna då STHLM-WEB-011-1 och..."

Så jag är inte rabiat och tycker att allt skall vara samlat hela tiden men det finns gränser för varje företag hur mycket man kan och bör virtualiesra och hur mycket man skall sprida tjänster. har man dedikerad personal som vet vad dom håller på med så skala ut, ju mer ju bättre, innan dess håll ihop det kommer bara kosta mer i hårdvara och drift.

Jag som trodde det, allt som oftast, var i CAL-licenserna som kostnaden låg i...
Men börjar du sprida ut tjänster på fler servrar, så kommer du fortare fram till punkten då kostnaden för SAN/Nätverk och servrar springer iväg i kostnad.
Samt då även kostnaden för admin verktygen (oavsett ESX eller Hyper-V). Så till en viss gräns på företag är det vettigare att hålla ihop tjänsterna på så få servrar som möjligt. Att köpa in en liten miljö på azure kan ju verka billigt och enkelt, men räkna ihop en ny A1 server för varje tjänst och sen koppla ihop det med en SQL, en webplats och det är ganska dyrt...
Då är inga kostander för backup/överföring/bearbetning etc tagen.

Så jo storlek på företag (och typ av företag) är intressant skulle jag vilja säga, innan jag tvärsäkert säger sprid ut alla tjänster.

// bC