Tips på Gymnasieskolor! Utbildningar

Med tanke på alla dina tidigare trådar så sikta på natur så du sedan kan taxen högre utbildning. Vill minnas att det fanns någon inriktning som hette matte-data på natur när jag gick gymnasiet, kanske kunde vara något?

Håller helt med.
Det enda jag verkligen haft nytta av från gymnasietiden är just matte och språk (framförallt svenska (språkliga delen) och engelska).
Samma svar kommer du nog få från de flesta.

Det är lätt att tro att det är i gymnasiet man väljer yrke och specialiserar sig, men i själva verket är det oftast bara en transportsträcka till de högskolestudier som krävs för snart sagt alla yrken.
Endast om man ska sats på något klassiskt arbetaryrke som målare, snickare, bilmeckare eller vad det nu kan vara så kanske man inte behöver högskolestudier (även om jag inte skulle bli förvånad om det snart krävdes även då..).

I mitt fall var det nog snarare samhällskunskap och historia jag hade mest nytta av. De var en hyfsat bra förberedelse för skrivarbetet som slår till med full kraft på universitetsnivå, med introduktioner till källkritik, metod och dylikt. Större delen av det akademiska skrivandet hänger ju faktiskt inte på det rent språkliga och grammatiska, utan på kritiskt tänkande och utförlighet, vilket samhällskunskapen är bra för. Vilka ämnen som är bra att inkludera i transportsträckan beror i hög utsträckning på vilket ämne man tänkt läsa vidare inom på universitetet, kan jag tänka mig. Med det sagt är ju avsaknad av vissa ämnen på gymnasienivå knappast något som omkullkastar högskolestudierna, så länge man uppfyller behörighetskraven.

Jag tror att det kan bli svårt för dig att få arbete som systemutvecklare utan en eftergymnasial utbildning.

De kunskaper du får på gymnasiet är väldigt generella och övergripande. Tänk på att en normal gymnasiekurs (100 poäng) pågår i 100 timmar. Det är två och en halv vecka på universitetet. Efter en termins högskolestudier har du sannolikt sprungit cirklar kring allt du fick lära dig på gymnasienivån i ditt studieämne. Gymnasieskolan skall inte bara förbereda dig för ett yrke eller vidare utbildning, den skall också forma dig som samhällsmedborgare och ge dig en väl avrundad allmänbildning - det får följder för möjligheterna till specialisering. Detta gäller oavsett vilket program du väljer att läsa, eftersom alla program dras med samma grundkrav på detta område (vilket gäller i ännu högre grad nu efter gymnasiereformen 2011). Du kan påverka var tyngdpunkten på dina studier inom gymnasiet skall ligga, men du kan inte lägga alla dina bildliga ägg i samma korg på det sätt som man gör vid högskolestudier.

Om du vill minimera din studietid får du nog ändå i alla fall räkna med något år på yrkeshögskola. Det är också en gångbar väg, om inte annat för att utbildningen i princip måste garantera arbete åt sina studenter för att få hållas (om än detta rent generellt heller inte är ett problem för systemutvecklare). Annars vill jag även poängtera att högskolestudier inte överhuvudtaget är jämförbart med grundskolestudier - det är en helt annan studiemiljö på alla sätt. Att du börjar vara less på grundskolan behöver alltså inte nödvändigtvis betyda att du skulle uppleva samma leda vid högskolestudier.

Läs gärna mer om vad det innebär att vara systemutvecklare, och vilka utbildningskrav som finns för yrkesgruppen, på Arbetsförmedlingens hemsida.

Det verkar som att du missuppfattat vad systemutveckling (och även produktutveckling) betyder.
Systemutveckling handlar om utveckling av datasystem, vilket i praktiken innebär en massa programmering av olika slag. Det har ingenting med marknadsföring och försäljning att göra.
Produktutveckling är lite mer luddigt, men torde ju innebära utveckling och design av olika produkter (låter som att i princip allt som folk gör kan sammanfattas där i och för sig...).
Det låter som att du vill lära dig att bli en bra säljare där lansering och marknadsföring är det centrala. Då är det helt andra utbildningsvägar du borde satsa på. Exakt vad som är lämpat då låter jag någon annan svara på eftersom jag inte har någon koll på säljarbranschen.

ah, ok, då är jag med.

Det känns lite som att du kanske borde kolla lite på ekonomiutbildningar snarare än tekniska, om du vill marknadsföra och grejer så skulle väl något program med inriktning på typ E-commerce och/eller marknadsföring vara något för dig.

Rent spontant känns det lite som att du tror att de program du tittar på kommer ge kompetens liknande t.ex. denna http://www.ltu.se/edu/program/FKDTG och så är sannerligen inte fallet.

Med all sannolikhet, ja.

Jag måste säga att jag inte är helt på det klara med vad du vill - det tycks finnas en diskrepans mellan de utbildningar du talar om, och de ambitioner du har.

Vill du framställa någon typ av ny teknik behöver du antingen själv få någon typ av spontan genialisk idé som ingen annan fått före dig, eller så behöver du arbeta i en organiserad FoU-miljö. Båda kräver avancerat tekniskt kunnande, och det senare kräver sannolikt en doktorsexamen, allra minst en civilingenjörsexamen. Dessa två typer av examina är också de bästa sätten för dig att tillägna dig det tekniska kunnande som ger dig förutsättningar att få spontana genialiska idéer.

Om det du menar istället är att du självständigt vill sälja varor eller tjänster av redan existerande art är svaret beroende på exakt vad du vill sälja. Om du vill sälja IT-lösningar, exempelvis hemsidor, bör du läsa webbdesign eller något liknande. Om du vill sälja hus skall du läsa mäklarutbildningen. Vill du sälja värdepapper bör du läsa någon typ av ekonomi, kanske till civilekonom. Notera att en utbildning visserligen inte är ett anställningskrav när du är egenföretagare, eftersom du inte blir anställd av någon, men den är ett kunskapskrav. Du måste veta vad du sysslar med, och för detta krävs att du utbildat dig. Det du googlar fram på en eftermiddag är inte jämförbart, inte heller det du läser i populärvetenskapliga "lär dig lyckas"-böcker. Kunderna blir också betydligt mer intresserade av att anlita dig om du kan styrka dina kvalifikationer på något sätt, och då är ju en examen en bra början.

Jag rekommenderar för övrigt också att du har i åtanke att ytterst få vet vad de vill göra i yrkeslivet när de börjar gymnasiet, speciellt när det inte gäller rena LO-yrken. Vad du vill idag är inte nödvändigtvis detsamma som vad du vill om tre år. Jag rekommenderar även att du tar en titt på universitetsmiljön innan du avfärdar den. Den är inte på något sätt jämförbar med vare sig grundskolan eller gymnasiet.

Som andra redan sagt, du måste inte läsa på universitet men är du osäker på vad du vill är det bästa att hålla så många dörrar öppna som möjligt och det bästa sättet att göra det är att läsa högskoleförberedande.

Gå teknikprogrammet med inriktning systemutveckling och informationsteknik istället. Det är mycket bättre, och så att du blir något efter avslutad skolgång, eller så du åtminstone har en chans att slippa starta karriären på Mc'Donalds eller liknande. Vill du ha ett bra arbete i framtiden, så är en bra utbildning något att eftersöka.
El och energiprogrammet med inriktning dator och kommunikationsteknik är absolut ingenting att gå. Av de flesta som går ut numera så är Mc'Donalds ett lyxjobb, och det får vi tacka Moderaterna för, så som de förstört för oss ungdomars framtid.

Snarare beror det på att tiden sprungit ifrån enkla typer av jobb som inte kräver någon eller låg utbildning.
Enklare jobb utförs i allt större utsträckning av arbetskraft från U-länder och vi som högteknologiskt land kan aldrig konkurrera med det i längden.
Kvar blir färre lågkvalificerade jobb, som det dessutom blir hård konkurrens om, eftersom vem som helst kan ta dem, vilket också leder till dåliga löner.

Moderaterna har ju dock snarare försökt motverka denna effekt istället för att inse vad som händer och ta konsekvenserna av det.
De har försökt satsa på fler lågkvalificerade jobb genom att tex sänka restaurangmomsen och liknande. Det blir lite som att försöka bevattna öknen.
Vi har haft vår period i historien med många välbetalda lågkvalificerade jobb och den går sakta mot sitt slut.
En viss del lågkvalificerade jobb kommer dock alltid att finnas (sådant som måste utföras här och inte lika gärna kan göras av tex någon borta i Kina).

Jag tycker gott att Moderaterna hade kunnat satsa lite mer på Sverige som kunskapsnation och göra satsningar på områden som kräver högre utbildning.
Där har vi vår nisch. De flesta i U-länderna kan inte konkurrera där förrän de tagit sig upp i välståndsligan och i större utsträckning kan utbilda sig.

Jag har svårt att se att det på något sätt skulle vara Moderaternas fel att det finns viss brist på jobb (Sverige ligger ju dessutom rätt hyfsat till).
Politikernas roll är här garanterat betydligt mindre än de försöker låtsas som oavsett färg och jag har svårt att se hur någon röd regering skulle kunna göra någonting avsevärt bättre. Sossarna verkar ju bara ha lösningar på hur man kan dela ut så mycket pengar som möjligt i bidrag. Det är inte ett dugg svårt att leka jultomte med statens kassa och hjälper framförallt inte ett dugg till att ge fler jobb.

Politikernas förmåga att påverka antalet jobb torde vara extremt begränsad och ytterst marginell. När det går bra låtsas de att det är deras förtjänst och när det går dåligt så skyller de på konkjunkturen/finanskriser/moståndarna när de sist styrde. Det gäller politiker från alla politiska hemvister.
Det enda tillfälle då de verkligen kan (åtminstone tillfälligt) ska stora mängder jobb är om staten betalar dessa jobb med statskassan (vilket är extremt kostsamt).
Kör vi igång stora gulaginspirerade arbeten som Stalin så lär ju tex arbetslösheten försvinna snabbt..
Om folk då inte tvingas jobba i princip gratis så lär dessa arbeten dock snabbt förstöra statens ekonomi totalt.

Nu har ju jag ingen aning om var du bor, möjligt att det står någonstans men inte vad jag har sätt. Men om du bor i Stockholms området, ni framför allt i norra Stockholm skulle jag rekommendera teknik på åva gymnasium. Våra fysik, matte och kemi lärare är helt galet bra!

Om du bor någon annanstans, välj teknik!

Skickades från m.sweclockers.com

Se till att välja kurser som ger dig grundläggande högskolebehörighet, bara. Annars kan du ångra det i framtiden, och då blir det tråkigt att behöva offra en termin på komvux, och dessutom placeras i en mindre fördelaktig urvalsgrupp. Du kanske inte känner att du vill läsa vidare i dagsläget, och det kanske du heller inte kommer att känna när du gått ut gymnasiet. Det torde dock vara svårt för dig att nu avgöra vad du vill när du är 40, och då kan det vara bra om du inte har stängt fler dörrar än nödvändigt.

Emedan jag instämmer i att den ekonomiska strukturomvandlingen knappast är moderaternas fel (eller förtjänst), så tillskriver du politiken på tok för litet påverkan. Ditt uttalande är även en oerhört grov generalisering (precis som merparten av alla andra uttalanden som hävdar att något gäller "politiker från alla politiska hemvister). Det du beskriver kan möjligen, med mycket god vilja, anses ligga i linje med Friedman-inspirerad marknadsliberalism, men politikens påverkan på arbetsmarknaden (och alla andra delar av samhället) är rent allmänt oerhört stark. Vad du känner av är emellertid sannolikt en effekt av det marknadsliberala paradigmet som gör den förda ekonomiska och sociala politiken som idag förespråkas av de större svenska partierna tämligen likartad.

Att anställa folk rakt av i offentlig sektor är för övrigt inte mer kostsamt än att anställda folk i privat sektor. Det är, emellertid, mindre kostsamt att anställa en person i offentlig sektor än att via skatteincitament skapa en tjänst för denne i privat sektor. Riksdagens utredningstjänst beräknar exempelvis att den sänkning av restaurangmoms som du nämner skapat jobb med prislappar på 1,5 miljoner per styck och år. Det skall till att vara en oerhört välbetald tjänst för att man skall nå upp till den kostnaden för en anställning i offentlig sektor. Det är inte där skon klämmer - den klämmer vid att offentlig och privat sektor, med rådande organisation, tillhandahåller olika jobb. Genom att sänka restaurangmomsen kan man skapa arbetstillfällen inom restaurangbranschen, vilket oavsett kostnad ansetts vara mer eftersträvansvärt än att skapa arbetstillfällen inom offentligdrivna branscher, såsom sjukvård eller utbildning. Det handlar alltså om att skapa arbetstillfällen som är specifikt riktade mot de arbetslösa ungdomarna, inte arbetstillfällen i största allmänhet. Kostnaden har i sammanhanget bedömts som sekundär. Begränsningen att man inte kan skapa restaurangjobb på effektivare sätt än genom skatteincitament är för övrigt en följd av rådande ekonomisk policy - vilken inte är en naturlag, utan är högst föränderlig om makthavarna skulle få för sig att det är önskvärt.