Forum Övrigt Övriga ämnen Hobby, fritid och livsstil Tråd Inlägg

Problem i livet

1 2 3
Skriv svar
Permalänk
Medlem ★
●

@Freddie-97:

Du slår mig som någon som gillar att vara aktiv och hitta på mycket saker. Jag tror att du skulle hitta många likasinnade om du gick med i lite fler balla sportklubbar. Typ klättring, terränglöpning, mtb, forsränning, tae-kwon-do, kite-surfing och sådant. Ekonomi kan kanske vara en begränsing med tanke på din ålder men klättring, kampsport och terränglöpning är relativt billigt.

Fotboll är visst bra men det är lite svenssonaktivitet också, känner du att ditt fotbollsgäng är "tråkigt" så kanske du är mer av en extremsportare som gillar att pusha och utforska gränser.

Redigera
Citera flera Citera
Permalänk
Medlem
●

Ditcha "polarna" och skaffa vänner via en hobby eller liknande som du lägger ner mycket tid på. Annars är ju det ett perfekt tillfälle att plugga på annan ort så du kan skita i stället du bor på nu.

Visa signatur

ASUS H97-PRO ATX |Intel Core i5 4670K 3.4 GHz | ASUS Radeon R9 270X 2GB DirectCUII TOP | A-DATA 8GB (2x4GB) 1600Mhz | Samsung EVO 840 120GB | WD 1TB Blue 7200rpm 64MB | Fractal Design Integra R2 750W | Corsair Carbide 330R | Samsung S24D590 PLS | Windows 7 Pro 64-bit

Redigera
Citera flera Citera
Permalänk
Medlem
●
Skrivet av Freddie-97:

Kan låta jävligt bitter men förstår mig inte på ungdomar nu för tiden. Är en jävligt pigg och väldigt glad grabb på 19 år. Kvittar mer eller mindre vad jag gör i livet så blir jag mer eller mindre rakt av dissad. Blir aldrig bjuden på utgångar och sånt, bjuder mina "bästa vänner" ofta på fester och vill mer eller mindre alltid hitta på något med kompisar när jag inte har något att göra. Försöker alltid hitta nya vänner men misslyckas alltid. Har aldrig haft en tjej trots att jag är vältränad och ser helt okej ut.
Mina kompisar lyssnar aldrig på mig av någon anledning, dem ser ner på mig som en nolla fattar verkligen inte varför alla gör det. Förra helgen var helgen som gjorde mig riktigt förbannad! Hela vår grupp som jag var med i blev bjuden till en fest av en som var med i gruppen, förutom jag då! Känner mig helt förkrossad. Ska hoppa ut ur gruppen inom kort. Har en grym pollare som är min absolut bästa kompis dock så är det tyvärr så att han har tjej och han är en jävla toffel som bara är med hon och ingen annan då.
Fattar mig inte på folk i min ålder, allt ska vara som dem vill och inget annat gäller. Blir hela tiden dissad från fester! frågat flera gånger om jag får komma fast jag inte är bjuden, Slutar alltid med inget svar eller en urusel lögn. Sen vill man inte vara en jävla Ove Sundberg som försöker tränga sig på med att få komma heller.

Börjar tro att det är något fel på min personlighet, är mer eller mindre sämre än alla på allt från en början, men har en sjuk jävla förmåga att kämpa mig igenom det mesta, ger mig aldrig liksom! börjar tro att det är just därför folk stör sig på mig?
Någon som varit i samma läge som kan hjälpa mig?

OBS! Släng inte ut några onödiga kommentarer, mår faktiskt inte så bra psykiskt av detta problemet. Hoppas på många bra råd!

Gå till inlägget

Jag tror jag kan sätta mig in i din situation, har delvis upplevt det du berättar. Tror dock inte det är något fel på din personlighet, istället omge dig med människor som passar just dig. Detta kan ta tid givetvis, ibland år.

1) Sluta umgås med människor som inte får dig att må bra.

2) Det är bra att du ändån kämpar dig igenom saker och ting.

3) Ett råd, hellre kvalité än kvantitet

4) Ut och res och träffa människor utanför sverige om du kan, jobba i danmark eller norge eller ännu längre ifrån.

5) Gå med i någon klubb eller förening.

6) Sportintresse ? Börja sporta inom något du tycker är roligt och därigenom träffa nya människor.

Utöver vad du berättat så är det ju förstås svårt att se djupare då jag inte känner dig som person, men fortsätt connecta med andra människor och till slut omge dig själv med människor som är bra för dig. Du är fortfarande ung och kommer att lära känna massor av andra personer.

Du berättar att när du bjuder dina vänner på fest så är allt bra, men du får inte samma lojalitet tillbaka?

Om det stämmer så är det dags att gå vidare, träffa människor som har samma anda av lojalitet som du, som också värdesätter det du själv är ute efter. Skippa alla impulsiva människor och sådana som vänder kappan med vinden, tror INTE dom är bra för dig.

Och ja för vissa är det jättesvårt att träffa rätt umgänge, helt enkelt på grund av att folk inte är speciellt lojala idag och jag vill trycka lite extra på att detta är ännu svårare i sverige.

Kan dock inte uttala mig om depression alternativt mental hälsa mer än att sport kan bota lindrigare symptom och få dig att må mycket bättre. Kan även vara idé att käka lite b-vitaminer.

Ciao!

Redigera
Citera flera Citera
Permalänk
Medlem
●

@CFSsss: Jo jag är ganska vild av mig, och vill hitta på mycket saker. Jo sporter är ganska svensson! Kanske dax att få ett anorlunda intresse. Har bra ekonomi för tillfället för att vara 19 bast

Visa signatur

Pc 1
CPU: I7 4790k GPU: Palit 2080ti RAM: 16 GB 1866 Mhz MB: Msi Z87 G55 PSU: Fsp 1200W Ljudkort: Asus Xonar Essence Stx II Chassi: Phanteks Enthoo Pro

Pc 2
Cpu: I7 4770 GPU: Gtx 660 Gigabyte RAM: 12 GB 1066 Mhz MB: Asrock z67: Corsair 400W Ljudkort: Asus Xonar Dgx Chassi: Silverstone Grandia

Redigera
Citera flera Citera
Permalänk
Inaktiv
●

Problemet är att du har kommit in i det vuxna livet och då hör det till att lämna sina gamla vänner.
Ditt problem är att du bor i en liten ort, men sök jobb utbildning i en större ort. Ett alternativ är att söka en mer krävande jobb/utbildning så kommer du ej ens få tid att fundera på varför du ej umgås med dem.

När jag var i din ålder så informerade jag mina gamla vänner att jag härmed helt och hållet säger upp vänskapen och det var det bästa jag kunde ha göra, vilket jag rekommenderar fler att göra.

Redigera
Citera flera Citera
Permalänk
Medlem ★
●

Känner igen mig lite i TS problem. Är 22 här och ganska blyg kille, har svårt för att träffa nya människor ibland och alla mina vänner som jag har haft har jag egentligen fått från skolan. Finns inget bättre när man har grupparbete och blir tvingad att jobba med andra människor samtidigt som man har en aktivitet att ägna sig åt när man träffas. Efter gymnasiet flyttade alla mina vänner långt iväg, och jag själv började jobba. Dock avskydde jag jobbet helt vilket ledde till att jag blev väldigt deprimerad och börja sluta mig. I höstas började jag på högskolan och har nu kanske 2-3 vänner som jag snackar med varannan dag eller något, men vi hittar aldrig på något.

Vet faktiskt inte vad jag ska göra. Bor ute i skogen så det finns inga föreningar eller aktiviter direkt, och även om det fanns hade jag nog inte deltagit i dem, avskyr sport och dylikt.

Visa signatur

Citera för svar

Redigera
Citera flera Citera
Permalänk
Medlem
●
Skrivet av Freddie-97:

Kan låta jävligt bitter men förstår mig inte på ungdomar nu för tiden. Är en jävligt pigg och väldigt glad grabb på 19 år. Kvittar mer eller mindre vad jag gör i livet så blir jag mer eller mindre rakt av dissad. Blir aldrig bjuden på utgångar och sånt, bjuder mina "bästa vänner" ofta på fester och vill mer eller mindre alltid hitta på något med kompisar när jag inte har något att göra. Försöker alltid hitta nya vänner men misslyckas alltid. Har aldrig haft en tjej trots att jag är vältränad och ser helt okej ut.
Mina kompisar lyssnar aldrig på mig av någon anledning, dem ser ner på mig som en nolla fattar verkligen inte varför alla gör det. Förra helgen var helgen som gjorde mig riktigt förbannad! Hela vår grupp som jag var med i blev bjuden till en fest av en som var med i gruppen, förutom jag då! Känner mig helt förkrossad. Ska hoppa ut ur gruppen inom kort. Har en grym pollare som är min absolut bästa kompis dock så är det tyvärr så att han har tjej och han är en jävla toffel som bara är med hon och ingen annan då.
Fattar mig inte på folk i min ålder, allt ska vara som dem vill och inget annat gäller. Blir hela tiden dissad från fester! frågat flera gånger om jag får komma fast jag inte är bjuden, Slutar alltid med inget svar eller en urusel lögn. Sen vill man inte vara en jävla Ove Sundberg som försöker tränga sig på med att få komma heller.

Börjar tro att det är något fel på min personlighet, är mer eller mindre sämre än alla på allt från en början, men har en sjuk jävla förmåga att kämpa mig igenom det mesta, ger mig aldrig liksom! börjar tro att det är just därför folk stör sig på mig?
Någon som varit i samma läge som kan hjälpa mig?

OBS! Släng inte ut några onödiga kommentarer, mår faktiskt inte så bra psykiskt av detta problemet. Hoppas på många bra råd!

Gå till inlägget

Det är aldrig fel att söka stöd. Sen tyckte jag att kvinnliga vänner i klassen var mer öppna att grilla en mulen lördag än "inne gänget". Så jag umgicks med de som tyckte om mitt sällskap istället för att passa in när jag var ung. Nu när jag är halvvägs i livet så ser jag inte ens bakåt längre, eftersom man hade så stora krav på sig själv och sin omgivning då. Det är lättare att acceptera farligkorv & makaroner på en lördag, eller 2 skivor radhusbiff med sylt allena, och veta att man är bara ett telefonsamtal ifrån ensam.
Kram på dig

Visa signatur

Homer Simpson: "Internet! Is that thing still around?"

Continuously updating

Redigera
Citera flera Citera
Permalänk
Medlem ★
●
Skrivet av Freddie-97:

@Ecfor: Jag gillar fester men börjar inse att jag måste hitta nytt folk att vara med på festerna. Haha jo det är sant töser snor bara pengar och skit bättre att spara cashen till en sjuk data

Gå till inlägget

Ja nu måste jag göra ett kort litet "rant" om det där Både kvinnor och män kan vara den penga-slukande parten i ett förhållande. Oftast blir det kvinnor då somliga partners anser att de ska syssla med bullshit som städa, barn, matlagning och dessutom se snygga ut. Var finns tiden för att skapa en karriär med bra lön?

Själv är jag tjej och struntar fullständigt i pojkvänner även om många frågar ut mig. Mitt eget liv och karriären är viktigare för skulle jag ha en partner skulle livet kretsa runt det och förmodligen skulle jag bli försörjaren också. I det fallet vore det killen som "snor" pengar. Inget illa menat mot er förstås, men jag vill bara förklara att både kvinnor och män kan vara i den positionen.

Men som sagt, enligt mig är en partner ingen statusgrej, vare sig tjej eller kille. Det kostar tid, pengar och humör. Din mormor kanske blir glad över barnbarn dock!

Redigera
Citera flera Citera
Permalänk
Medlem ★
●
Skrivet av Freddie-97:

Svarar alltid för mig själv, har alltid klart vad jag ska säga och så!

Gå till inlägget

Där är vi verkligen två om den saken.

/Lifooz

Visa signatur

Deepcool Matrexx 30 & MSI Z87-G43 Gaming!
Intel Inside Core I7 4790K med AMD Radeon R9 390!
Rubbet strömförsörjs av Corsair RM750X!

Redigera
Citera flera Citera
Permalänk
Hedersmedlem ★
●
Skrivet av Baxtex:

Känner igen mig lite i TS problem. Är 22 här och ganska blyg kille, har svårt för att träffa nya människor ibland och alla mina vänner som jag har haft har jag egentligen fått från skolan. Finns inget bättre när man har grupparbete och blir tvingad att jobba med andra människor samtidigt som man har en aktivitet att ägna sig åt när man träffas. Efter gymnasiet flyttade alla mina vänner långt iväg, och jag själv började jobba. Dock avskydde jag jobbet helt vilket ledde till att jag blev väldigt deprimerad och börja sluta mig. I höstas började jag på högskolan och har nu kanske 2-3 vänner som jag snackar med varannan dag eller något, men vi hittar aldrig på något.

Vet faktiskt inte vad jag ska göra. Bor ute i skogen så det finns inga föreningar eller aktiviter direkt, och även om det fanns hade jag nog inte deltagit i dem, avskyr sport och dylikt.

Gå till inlägget

Det här var som att läsa om mig själv, du är definitivt inte ensam.

Redigera
Citera flera Citera
Permalänk
Medlem ★
●

Är samma ålder som du och har nog inte haft en enda äkta vän med någon som jag träffat i skolan. Visserligen så har det under gymnasietiden varit mycket bättre än tidigare, ingen mobbning, ingen behöver bli utanför. Vi har väldigt kul i skolan tillsammans, dock spenderar jag ingen tid med någon utav dem på min fritid. Tycker helt enkelt att det inte är värt det. Konstigt nog så är ingen utav dom jag umgås med samma ålder som mig själv, nästan alla är äldre, med ett undantag, en av dom är lite yngre. Sedan är vi väl lite olika då jag inte festar, alkohol är inte heller min grej, är faktiskt väldigt strikt mot att dricka alkohol för min egen del pga händelser i mitt privatliv som jag inte tänker nämna här. Vad gäller tjejer så har självsäkerhet större betydelse än en vältränad kropp. Nästan alla jag känner har helt normala kroppsbyggnader men har riktigt snygga tjejer. Dom som går efter utseende först och främst på fester är väl kanske mer den typen som inte är mogen för en relation.

Stora gäng är ju inte heller en "vänskap" som håller, det är snarare en klump bekanta som man hänger med ibland. Vänner är dom som du kan snacka med om allt mellan himmel och jord och dom bryr sig om dig och inte din status.

Redigera
Citera flera Citera
Permalänk
Medlem
●

@Freddie-97: Du skriver att du har en bra vän, men som jag förstår det vill han mest umgås med sin flickvän? Jag tänker att han och hans flickvän skulle kunna ordna en mindre fest, inte så många inbjudna, men med en del av flickvännens väninnor. Inte match-making eller så, men väldigt ofta sker nya vänskap/partnerskap genom gemensamma vänner. Din vän skulle kanske också gagnas av det, då ni sedan kan ha parmiddagar tillsammans

Redigera
Citera flera Citera
Permalänk
Inaktiv
●

Vill bara säga att man kan ha många kompisar, men det finns även dom som leder till en mer sann vänskap, dvs när det blir mera djupgående. Man har nog inte många sådana vänner under en livstid.
En sådan vänskap definietas av att man verkligen kan lita på den personen och vågar dela allt med denne. Ens fru, man, flickvän eller pojkvän brukar nog vara den främsta vänskapen, men man behöver även andra vänner av detta slag att samtala med.
Självklart behöver inte det betyda att det är ett måste att ha detta, och jag tror att sann vänskap med någon har sitt pris. Man måste våga öppna sig och dela saker som är känsliga, och vice vesa.
Men orsaken till mitt inlägg är att ytliga kompisar kan man faktiskt vara utan, det är väl lika bra, men riktiga vänner är det man ska leta efter.

Senast redigerat
Redigera
Citera flera Citera
Permalänk
Medlem
●

@anon159643: Har jobb tills när jag slutar skolan. Ska bli elektriker, fördelen med det är att det är sjukt go blandning av gamla goa gubbar och lärlingar precis som mig. Ska jobba på byggen så man hela tiden har chansen att träffa många och olika personer. Ja man märker att man helt plötsligt börjar åldras, var lättare för i tiden när man stack hem till närmsta kompisen och byggde lego. Hehe det var tider det

Visa signatur

Pc 1
CPU: I7 4790k GPU: Palit 2080ti RAM: 16 GB 1866 Mhz MB: Msi Z87 G55 PSU: Fsp 1200W Ljudkort: Asus Xonar Essence Stx II Chassi: Phanteks Enthoo Pro

Pc 2
Cpu: I7 4770 GPU: Gtx 660 Gigabyte RAM: 12 GB 1066 Mhz MB: Asrock z67: Corsair 400W Ljudkort: Asus Xonar Dgx Chassi: Silverstone Grandia

Redigera
Citera flera Citera
Permalänk
Medlem
●

@Tequilla: Käkar b-vitaminer, har en bra kost överlag. Precis bjuder folk hejvilt och ingen bjuder mig. Är som sagt inte så blyg av mig så är redo att träffa nytt folk! Har märkt det också att folk är olojala, håller aldrig tider som man har bestämt också vidare, ljuger en rakt upp i huvudet med mera, ska passa mig för dessa människorna! Vill vara med plikttrogna människor som inte dissar en för att hitta en "bättre person".

Visa signatur

Pc 1
CPU: I7 4790k GPU: Palit 2080ti RAM: 16 GB 1866 Mhz MB: Msi Z87 G55 PSU: Fsp 1200W Ljudkort: Asus Xonar Essence Stx II Chassi: Phanteks Enthoo Pro

Pc 2
Cpu: I7 4770 GPU: Gtx 660 Gigabyte RAM: 12 GB 1066 Mhz MB: Asrock z67: Corsair 400W Ljudkort: Asus Xonar Dgx Chassi: Silverstone Grandia

Redigera
Citera flera Citera
Permalänk
Medlem
●

@H3Nc3: Är ganska säker på vad jag vill pyssla med. Tyvärr är inte högskola min grej, är ingen teoretisk kille inga vidare betyg heller. Är på gränsen att klara mig i gymnasiet. Men ska jobba som elektriker. Vet att det är ett yrke som passar mig. Träffar alltid helt olika personer riktigt kul, mycket skitsnack på rasterna och då känner jag mig glad. Grymt tips annars men jag har mer eller mindre klar tecken att jag får jobb efter studenten

Visa signatur

Pc 1
CPU: I7 4790k GPU: Palit 2080ti RAM: 16 GB 1866 Mhz MB: Msi Z87 G55 PSU: Fsp 1200W Ljudkort: Asus Xonar Essence Stx II Chassi: Phanteks Enthoo Pro

Pc 2
Cpu: I7 4770 GPU: Gtx 660 Gigabyte RAM: 12 GB 1066 Mhz MB: Asrock z67: Corsair 400W Ljudkort: Asus Xonar Dgx Chassi: Silverstone Grandia

Redigera
Citera flera Citera
Permalänk
Medlem
●

@Baxtex: Är inte blyg trots att det kan låta som det, tycker det är konstigt att jag aldrig har någon att vara med ändå. Brukar du vara ute på krogar? Gör ju det själv, träffar man en halv kompis sen dagis är man värsta bästa vännerna
Ser det som min största chans att få nya kompisar, har alltid kul ändå fast jag inte är med någon tar allt spontant liksom

Visa signatur

Pc 1
CPU: I7 4790k GPU: Palit 2080ti RAM: 16 GB 1866 Mhz MB: Msi Z87 G55 PSU: Fsp 1200W Ljudkort: Asus Xonar Essence Stx II Chassi: Phanteks Enthoo Pro

Pc 2
Cpu: I7 4770 GPU: Gtx 660 Gigabyte RAM: 12 GB 1066 Mhz MB: Asrock z67: Corsair 400W Ljudkort: Asus Xonar Dgx Chassi: Silverstone Grandia

Redigera
Citera flera Citera
Permalänk
Medlem
●
Skrivet av Freddie-97:

Kan låta jävligt bitter men förstår mig inte på ungdomar nu för tiden. Är en jävligt pigg och väldigt glad grabb på 19 år. Kvittar mer eller mindre vad jag gör i livet så blir jag mer eller mindre rakt av dissad. Blir aldrig bjuden på utgångar och sånt, bjuder mina "bästa vänner" ofta på fester och vill mer eller mindre alltid hitta på något med kompisar när jag inte har något att göra. Försöker alltid hitta nya vänner men misslyckas alltid. Har aldrig haft en tjej trots att jag är vältränad och ser helt okej ut.
Mina kompisar lyssnar aldrig på mig av någon anledning, dem ser ner på mig som en nolla fattar verkligen inte varför alla gör det. Förra helgen var helgen som gjorde mig riktigt förbannad! Hela vår grupp som jag var med i blev bjuden till en fest av en som var med i gruppen, förutom jag då! Känner mig helt förkrossad. Ska hoppa ut ur gruppen inom kort. Har en grym pollare som är min absolut bästa kompis dock så är det tyvärr så att han har tjej och han är en jävla toffel som bara är med hon och ingen annan då.
Fattar mig inte på folk i min ålder, allt ska vara som dem vill och inget annat gäller. Blir hela tiden dissad från fester! frågat flera gånger om jag får komma fast jag inte är bjuden, Slutar alltid med inget svar eller en urusel lögn. Sen vill man inte vara en jävla Ove Sundberg som försöker tränga sig på med att få komma heller.

Börjar tro att det är något fel på min personlighet, är mer eller mindre sämre än alla på allt från en början, men har en sjuk jävla förmåga att kämpa mig igenom det mesta, ger mig aldrig liksom! börjar tro att det är just därför folk stör sig på mig?
Någon som varit i samma läge som kan hjälpa mig?

OBS! Släng inte ut några onödiga kommentarer, mår faktiskt inte så bra psykiskt av detta problemet. Hoppas på många bra råd!

Gå till inlägget

kan säga att allt här i livet har inte varit lätt för mig häller och jag förstår dig totalt mannen jag blir 17 den 14de april nu och har alldrig mått så bra i mitt liv även om jag går på im just nu. efter 6 fördjävliga år i grundskolan kom 3 fruktansvärda bra år som gav mig vänner för livet. nu när jag är uppe i mina 3 antagligen sista år i skolan så trodde jag allt skulle gå åt självaste helvetet. men tvärt om så gjorde det inte det. så om du typ tänkt att du ska gå på högskola så kommer det nog bli bättre där brukar gå lite upp och ner sånt där. Men sen har gamingen räddad livet på mig mer eller mindre och mina vänner på nätet.

Visa signatur

Cpu: i7 6700k
Ram: 32gb
Moderkort: ASUS z170 Pro Gaming
Grafikkort: GeForce GTX 1070 SEA HAWK

Redigera
Citera flera Citera
Permalänk
Medlem
●

@Friterad: Tror det är speciellt den kompisen jag saknar. Visst han som jag snacka om i tråden från början är liksom killen som ställer upp för mig alltid, förutom om han är med sin tjej och det är ofta som fan :/
Har det ganska bra i skolan också men lite samma problem som med gänget alla lyder liksom en person och flyttar undan andra. Finns nog tyvärr få människor som är så spontana som mig, kan lika gärna va med folk med som utan alkohol. alla letar hela tiden efter "den bästa personen". Tycker bara det är konstigt att jag aldrig passar in i något gäng

Visa signatur

Pc 1
CPU: I7 4790k GPU: Palit 2080ti RAM: 16 GB 1866 Mhz MB: Msi Z87 G55 PSU: Fsp 1200W Ljudkort: Asus Xonar Essence Stx II Chassi: Phanteks Enthoo Pro

Pc 2
Cpu: I7 4770 GPU: Gtx 660 Gigabyte RAM: 12 GB 1066 Mhz MB: Asrock z67: Corsair 400W Ljudkort: Asus Xonar Dgx Chassi: Silverstone Grandia

Redigera
Citera flera Citera
Permalänk
Medlem ★
●
Skrivet av Freddie-97:

@Friterad: Tror det är speciellt den kompisen jag saknar. Visst han som jag snacka om i tråden från början är liksom killen som ställer upp för mig alltid, förutom om han är med sin tjej och det är ofta som fan :/
Har det ganska bra i skolan också men lite samma problem som med gänget alla lyder liksom en person och flyttar undan andra. Finns nog tyvärr få människor som är så spontana som mig, kan lika gärna va med folk med som utan alkohol. alla letar hela tiden efter "den bästa personen". Tycker bara det är konstigt att jag aldrig passar in i något gäng

Gå till inlägget

Gillar du att spela så leta vänner online! Ofta ganska enkelt och rakt på sak, träffat väldigt många som har varit roliga att spela med. Har bl.a en vän som jag träffade online som jag har kännt i 6 år nu.

PS: Blir också elektriker nu när jag tar studenten

Redigera
Citera flera Citera
Permalänk
Medlem
●

@john00133: Tråkigt att höra, kan trösta dig med att jag hade samma problem när jag var mindre. Mina år i grundskolan var ganska tuffa också, fick reda på när jag var 9 år att jag hade dyslexi och skulle börja om en klass. Jag sa tvärt nej till läraren. Jobbade mig igenom det trots min dyslexi, lärarna mata mig med extra material, jag sa bara rakt till läraren varför ska jag ha genväg? Jag är precis som dem andra. Minns det hela året efter det har jag liksom alltid varit mig själv, och trivs verkligen med mig själv innerst inne:)

Kul att det löste sig för dig med tiden för dig iallafall

Visa signatur

Pc 1
CPU: I7 4790k GPU: Palit 2080ti RAM: 16 GB 1866 Mhz MB: Msi Z87 G55 PSU: Fsp 1200W Ljudkort: Asus Xonar Essence Stx II Chassi: Phanteks Enthoo Pro

Pc 2
Cpu: I7 4770 GPU: Gtx 660 Gigabyte RAM: 12 GB 1066 Mhz MB: Asrock z67: Corsair 400W Ljudkort: Asus Xonar Dgx Chassi: Silverstone Grandia

Redigera
Citera flera Citera
Permalänk
Medlem
●

@Friterad: Spelar dock mest offline spel, känner ett lugn i det. Men spelar BF4 annars! Hehe gött ska du bli service eller entreprenörselektriker?

Visa signatur

Pc 1
CPU: I7 4790k GPU: Palit 2080ti RAM: 16 GB 1866 Mhz MB: Msi Z87 G55 PSU: Fsp 1200W Ljudkort: Asus Xonar Essence Stx II Chassi: Phanteks Enthoo Pro

Pc 2
Cpu: I7 4770 GPU: Gtx 660 Gigabyte RAM: 12 GB 1066 Mhz MB: Asrock z67: Corsair 400W Ljudkort: Asus Xonar Dgx Chassi: Silverstone Grandia

Redigera
Citera flera Citera
Permalänk
Medlem
●

Nu ska jag inte dra alla över en kam som gillar att festa och vara ute men ofta för min egen del träffar man folk som är lite tuffa och kaxiga om man kan uttrycka det på det viset. Själv har jag varit ute några gånger och träffar väl folk och sådär men inget som lisom knyter något nytt. Jag hamnade i gamingvärlden och har väl skaffat mig VÄLDIGT många "internetkompisar" den vägen. Jag är väl några år äldre än dig men jag skulle vilja påstå att jag inte har så många kompisar men dem jag har värderar jag väldigt högt och är riktiga kompisar som ställer upp osv. På jobbet träffar man väl folk också men inte direkt någon som man umgås med. Jag skulle vilja påstå att datorn räddade mig då jag fick ett enormt intresse....Ja ni behöver inte gå längre än till min sign så ser ni. Sedan har jag ett tips till. Dejting appar! Vet inte hur många tjejer som man träffat via dem sedan jag började och idag har jag väl skaffat mig lite större bekanskapskrets tack vare att man träffat en tjej sedan träffat andra via henne. Läste även att du tränade en hel del- jag med! Har skaffat mig en del bekanta även på gymmet som man pratar lite löst med och ja vad vet jag var det slutar? Kör på bara! Skaffa dig något som håller tankarna på något(för min del blev det spel som sagt) och sen ska du se att du inte funderar så mycket över detdär med kompisar och grejer utan du kommer ha fokus på annat:)

Visa signatur

Dator Chassi: CM Storm TrooperNätagg: XFX 850W Pro SeriesRAM: 16 GB DDR4 Lagring: 12TB Mekaniska diskar
SSD: Crucial BX100 256GB Grafikkort: EVGA GTX 980Ti SLI Processor: Intel Core i7-5820K
Processorkylning: Corsair H80i Moderkort: Gigabyte GA-X99-GAMING 5

Redigera
Citera flera Citera
Permalänk
Medlem
●

@attic: Det tråkiga är att jag försöker fixa utgångar med mera med båda två men dem säger typ alltid att nej vi ska var hemma och kolla film idag. Har frågat miljontals gånger och konstiga anledningar hela tiden, och det ända dem gör när dem träffas är hångla, så man blir alltid tredje hjulet dem umgås aldrig i gäng nästan :/

Visa signatur

Pc 1
CPU: I7 4790k GPU: Palit 2080ti RAM: 16 GB 1866 Mhz MB: Msi Z87 G55 PSU: Fsp 1200W Ljudkort: Asus Xonar Essence Stx II Chassi: Phanteks Enthoo Pro

Pc 2
Cpu: I7 4770 GPU: Gtx 660 Gigabyte RAM: 12 GB 1066 Mhz MB: Asrock z67: Corsair 400W Ljudkort: Asus Xonar Dgx Chassi: Silverstone Grandia

Redigera
Citera flera Citera
Permalänk
Medlem
●

@Zadrok: Kan vara ganska många kaxiga personer, är verkligen inte kaxig för fem öre har fötterna på jorden och vet vad jag vill mer. Tycker det är fullt med olika typer på klubbar gillar det starkt
Har aldrig användt dejting appar dock, kan vara en bra grej för mig att skaffa tjej kanske? Har ju aldrig ens haft ett förhållande mycket för att jag varit så fokuserad i min sport, så hittar man eventuellt vägar genom tjejen senare! Bryr mig inte för fem öre om jag bara är med tjejer. Tror det kan vara bättre dem är mer spontana jämfört med killar. Tycker alltid killar snackar mycket och lite verkstad, kanske bara jag som tycker det men dem i denna orten är så iallafall

Visa signatur

Pc 1
CPU: I7 4790k GPU: Palit 2080ti RAM: 16 GB 1866 Mhz MB: Msi Z87 G55 PSU: Fsp 1200W Ljudkort: Asus Xonar Essence Stx II Chassi: Phanteks Enthoo Pro

Pc 2
Cpu: I7 4770 GPU: Gtx 660 Gigabyte RAM: 12 GB 1066 Mhz MB: Asrock z67: Corsair 400W Ljudkort: Asus Xonar Dgx Chassi: Silverstone Grandia

Redigera
Citera flera Citera
Permalänk
Medlem ★
●

En liten parentes, jag blir glad över hur pass fina ni är mot varandra i tråden

Några tankar jag kan dela med mig.
Kan Kanske vara värt att försöka hitta goda vänner irl som över nätet? Behöver inte begränsa sig tänker jag. Har du intresse för spel så kanske spelclockers?

Att hitta bra vänner däremot är svårt, irl som över nätet och för båda gäller det samma sak att man behöver bli öppen och därmed sårbar för att finna dessa goda "djupa" och starka relationer. Går inte att bli nära vän men en människa utan att låta dem komma nära dig. Alla vänner måste däremot inte bli "nära" vänner, går bra med trevliga grannar, arbetskolleger etc.
Däremot med åldern lär man sig snabbare att identifiera dessa folk med sämre motiv och då kan man mer eller mindre undvika "större besvikelser" eller drama m.a.o.
Mitt tips är att alltid vara dig själv, var stolt över dig själv men ej dryg och kaxig. Var ödmjuk och öppen för att alltid bli en bättre människa och erkänn dina fel...snabbt! Låt relationer växa naturligt och ha inte allt för bråttom, låt saker ha sin gång.

Efter en tid av allt sållandes av folk du möter i livet så kommer många rinna av dig men några få kommer fastna länge, förhoppningsvis livet ut.

Tycker du ska läsa igenom samtliga inlägg i tråden minst en gång varje gång du känner dig deppig eller vilsen.

ha de gött

Redigera
Citera flera Citera
Permalänk
Avstängd
●
Skrivet av SolidReactor:

En liten parentes, jag blir glad över hur pass fina ni är mot varandra i tråden

Några tankar jag kan dela med mig.
Kan Kanske vara värt att försöka hitta goda vänner irl som över nätet? Behöver inte begränsa sig tänker jag. Har du intresse för spel så kanske spelclockers?

Att hitta bra vänner däremot är svårt, irl som över nätet och för båda gäller det samma sak att man behöver bli öppen och därmed sårbar för att finna dessa goda "djupa" och starka relationer. Går inte att bli nära vän men en människa utan att låta dem komma nära dig. Alla vänner måste däremot inte bli "nära" vänner, går bra med trevliga grannar, arbetskolleger etc.
Däremot med åldern lär man sig snabbare att identifiera dessa folk med sämre motiv och då kan man mer eller mindre undvika "större besvikelser" eller drama m.a.o.
Mitt tips är att alltid vara dig själv, var stolt över dig själv men ej dryg och kaxig. Var ödmjuk och öppen för att alltid bli en bättre människa och erkänn dina fel...snabbt! Låt relationer växa naturligt och ha inte allt för bråttom, låt saker ha sin gång.

Efter en tid av allt sållandes av folk du möter i livet så kommer många rinna av dig men några få kommer fastna länge, förhoppningsvis livet ut.

Tycker du ska läsa igenom samtliga inlägg i tråden minst en gång varje gång du känner dig deppig eller vilsen.

ha de gött

Gå till inlägget

Klocka ord, precis som utav många andra i tråden.

Ville bara tillägga att jag förstår precis vad TS snackar om, hade ungefär samma grej hända mig när jag gick i gymnasiet - man blev aldrig inbjuden osv. Det är tufft, och började umgås med lite mindre respektabelt folk som gillade att festa om vi säger så - gick väl ett år sedan så insåg jag att det finns betydligt viktigare saker i livet än att festa hela tiden. Har 1-2 nära vänner idag, intressant nog är alla äldre än mig (kanske är man en gammal själ?), samt ett par online som jag känt i säkert 6-7 år nu - dom är nog mer riktiga vänner än 99% av alla människor jag träffat irl.
Summarumma kvalité>kvantitet.
Hoppas att jag börjar träffa lite fler bekanta när jag börjar högskolan till hösten, även om det är gött att chilla med nära vänner så är det fortfarande kul att dricka ett par öl ibland, med folk man känner.

Redigera
Citera flera Citera
Permalänk
Medlem ★
●

Tycker det är viktigt att vara sig själv så gott det går. Man kan anpassa sitt beteende lite efter målgrupp, men känner jag för att vara flummig med en människa jag kanske inte känner så bra och sedan blir dömd för det. Då vet jag vad jag har att göra med för människa.

Hela skolan ville vara vän med mig i högstadiet, ju närmare gymnasiet man kom desto mer tröttnade jag på att vi gick i triangelformation, med mig i spetsen. Kände mig nog som mest ensam då.jag blev typ dryg bara för att få folk att säga ifrån någon gång istället för att vara en massa ja-sägare hela tiden, det var mitt sätt att hantera det då. Det gav dock resultat i kombination med att de fick bättre självförtroende. I gymnasiet var jag inte fullt lika social med alla, men kände många i skolan ändå, hade 2 eller 3 personer jag umgicks med. Då kändes det betydligt bättre.

Det kommer naturligt det här med vänner. Börjar du aktivt leta efter folk att umgås med så finns kanske risken att du inte ser folk för vad dom är. Själv känner jag att folk som alltid umgås i flock sällan är ärliga med vem dom är och tenderar att vara relativt opålitliga.

Det räcker med att ha en god vän. Även om han kansker nykär och besatt av sin flickvän så vet du vart du har honom, även om det känns lite ensamt nu. Nu har jag en bra relation med honom igen, då han lärt sig handskas med att ha flickvän och kompisar samtidigt.

Själv har jag tappat suget som fan på att festa de senaste åren, känns dock riktigt svinigt att de inte bjuder dig. Det här angränsar till mobbning och är fan inte okej. Oavsett anledning, så bör man inte frysa ut någon på det sättet. Nu vet jag inte hur du är som person, men har de en anledning till sitt beteende så borde de i alla fall vara raka med varför de gör så. Var öppen för alla människor, jag har märkt att många av mina bästa vänner är de jag umgicks med minst i början , så kanske du till slut hittar någon mer att hänga med. Klipp inte banden helt med dina gamla vänner, men var medveten om vart du har dom.

Kan kännas som att det suger just nu. Men det blir bättre i kombination med att du lär känna dig själv bättre.

Visa signatur

Intel i5 13600K- RTX 3060 - 32 GB Corsair Vengeance 3000 MHz DDR4

Redigera
Citera flera Citera
Permalänk
Avstängd
●
Skrivet av Freddie-97:

Kan låta jävligt bitter men förstår mig inte på ungdomar nu för tiden. Är en jävligt pigg och väldigt glad grabb på 19 år. Kvittar mer eller mindre vad jag gör i livet så blir jag mer eller mindre rakt av dissad. Blir aldrig bjuden på utgångar och sånt, bjuder mina "bästa vänner" ofta på fester och vill mer eller mindre alltid hitta på något med kompisar när jag inte har något att göra. Försöker alltid hitta nya vänner men misslyckas alltid. Har aldrig haft en tjej trots att jag är vältränad och ser helt okej ut.
Mina kompisar lyssnar aldrig på mig av någon anledning, dem ser ner på mig som en nolla fattar verkligen inte varför alla gör det. Förra helgen var helgen som gjorde mig riktigt förbannad! Hela vår grupp som jag var med i blev bjuden till en fest av en som var med i gruppen, förutom jag då! Känner mig helt förkrossad. Ska hoppa ut ur gruppen inom kort. Har en grym pollare som är min absolut bästa kompis dock så är det tyvärr så att han har tjej och han är en jävla toffel som bara är med hon och ingen annan då.
Fattar mig inte på folk i min ålder, allt ska vara som dem vill och inget annat gäller. Blir hela tiden dissad från fester! frågat flera gånger om jag får komma fast jag inte är bjuden, Slutar alltid med inget svar eller en urusel lögn. Sen vill man inte vara en jävla Ove Sundberg som försöker tränga sig på med att få komma heller.

Börjar tro att det är något fel på min personlighet, är mer eller mindre sämre än alla på allt från en början, men har en sjuk jävla förmåga att kämpa mig igenom det mesta, ger mig aldrig liksom! börjar tro att det är just därför folk stör sig på mig?
Någon som varit i samma läge som kan hjälpa mig?

OBS! Släng inte ut några onödiga kommentarer, mår faktiskt inte så bra psykiskt av detta problemet. Hoppas på många bra råd!

Gå till inlägget

Att din polare vill vara med tjejen borde ju inte vara direkt en högoddsare. Det är så det går till i ett förhållande. Däremot låter det som du verkligen måste antingen leta dig en ny vänkrets eller helt enkelt säga till gruppen du hänger med i att ska man bjuda folk så se då till att bjuda alla om man kan. En tips till dig är att försöka strunta i hur folk ser på en (så gott man kan). Du mår bara bra psykiskt av det. Ljuger de åt dig så vet du ju att de inte är dina vänner. Så enkelt är det.. för riktiga vänner kommer alltid med en bra orsak varför man inte blir inbjuden.

Skrivet av Freddie-97:

@Stoff3th3m4n: Ska dumpa dem inte lönt med såna energitjuvar, hoppas bara jag kan hitta nya vänner! Spelar både innebandy och fotboll. Innebandyn är på högnivå och det är svårt att få vänner där känner jag. Men ska byta fotbollslag så får se om man träffar några nya polare man kan knäcka bärs med

Gå till inlägget

Många av mina vänner har jag lärt känna via sporten. Andra har jag lärt mig att känna via klassen. Att dumpa de som ändå verkar se dig som en börda är bara sunt.

Skrivet av Ante Pan:

Jag är också 19 och jag tänkte bara säga att alla runt den här åldern verkar vara allmänt förvirrade och helt oförsebara. Jag faller även in under detta tror jag.
Prioriteringar och värderingar ändras lika ofta som underkläderna

Gå till inlägget

Det är ganska vanligt. Vid 19 så har man sällan erfarenheten att leva på men samtidigt så är man fullt medveten om att man inte är ett barn längre. När jag var 19 år så var jag ganska vilsen i vad jag ville bli. Sedan dess har man "vuxit" upp till den grad att man lärt sig att tänka långsiktigt.

Skrivet av Freddie-97:

@Ante Pan: Ja precis alla är osäkra, känner mig dock jävligt säker på mig själv. Har grymt självförtroende och så, inte så det stör andra men svarar alltid för mig själv, har alltid klart vad jag ska säga och så!

Gå till inlägget

Läste förra året en hel del utvecklingspsykologi (iof barn fram tills de börjar gymnasiet men ändå). Att man har en bra självkänsla och grymt självförtroende (alltså äkta sådant och inte bara kompenserande) leder oftast till mindre psykiska problem. Iallafall hos barn. Vet inte riktigt hur bra man kan applicera det på unga vuxna dock.

Skrivet av Navicula:

En tjej är ingen statusgrej, det är mycket bättre att vara ensam. Mera pengar för dig och inga tider att passa, du är helt fri.

Dumpa det där gänget. Om de bryr sig ber de om ursäkt, om inte har de bevisat vilka de är. Enkel matematik. Hitta likasinnade via internet eller hobbies. Folk som bor i närheten är sällan det bästa valet, speciellt om de hängt med sedan skoltiden.

Fester är inte heller viktiga, det är bara jobbiga och högljudda småungar som sysslar med sånt. Själv har jag tackat nej till alla fester och aldrig startat en, då har man råd med bättre dator, lägenhet och andra nödvändigheter.

Gå till inlägget

Människan är flockdjur. Att leva ensam över en längre tid är inte alltid sunt. Och du har även fel i att ha en tjej inte är en statussymbol. För det är det i alla högsta grad. Framförallt hos tonåringar..

Skrivet av Freddie-97:

@Svensktiger: Ska snacka privat med killen som inte bjöd in mig förra helgen han är största problemet! Han tror han är en jävla alpha hane som bestämmer över oss andra, tyvärr lyssnar dem andra på han. Tror det kan vara därför han inte bjuder mig. Flera gånger jag har frågat han om jag får hänga med på fester och dylikt men inget svar.

Gå till inlägget

Känner tyvärr igen den typen. Det brukar oftast bero på kasst självförtroende. Och att andra följer en "Alpha hane" beror helt enkelt på att de har lika kasst självförtroende. Vilket även kan förklara varför han inte ger dig ett svar. Han vågar helt enkelt inte.

@Freddie-97 Låter inte direkt som du har "Problem i livet" utan snarare att du har problem med din umgängeskrets. Vilket i sin tur är en liten del av ditt liv. Detta återgäldas ganska enkelt med att du söker dig till en ny umgängeskrets som faktiskt vill ha dig med på saker och ting.

Senast redigerat
Visa signatur

||NZXT H440 Black/Red||Intel i5 2500k @ 4,2GHz ||Noctua NH-D14 ||GA-Z77X-UD3H ||8 gb Corsair Vengeance 1600mhz DDR3 ||MSI GeForce GTX 970 ||OCZ Agility 3 120GB SSD ||Samsung Spinpoint F3 1TB ||Corsair HX750W||
Software is like sex, it's better when it's free. - Linus Torvalds

Redigera
Citera flera Citera
Permalänk
Medlem
●

Som en äldre snubbe kan jag säga att du inte ska hänga upp dig på vänner.
Är dina vänner inte sjyssta mot dig så är det bara att gå vidare. Man behöver inte säga något till dem ens. Alltså "dumpa dom". Antingen saknar dom dig eller inte. Du lär ju märka.
Mitt råd är att skaffa dig en gedigen utbildning, bra jobb, kanske ett extrajobb som är nära ditt intresseområde. Allt annat löser sig med tiden.
Försök att inse ditt eget värde och att du klarar dig själv. Sånt lockar folk till en.
Jag har gått igenom liknande grejer i mitt liv som du. Jag blev själv i livet redan som 16-åring då jag fick klara mig själv. Mina gamla vänner från skolan började knarka så jag tog avstånd från dom och flyttade till en annan kommun. Efter det var jag själv rätt mycket. Så höll det i sig ganska länge.
Pga det så blev jag stark som individ och insåg att jag behöver inte andras gillande för att klara mig.
Idag bor jag inte ens i samma del av landet med en dotter på deltid.
Jag har två bra jobb, där jag träffar folk hela tiden. Tack vare det har jag lärt känna otroligt mycket folk och fått en himla massa bekanta. Även några vänner, där ett fåtal har blivit riktiga vänner.
Så tänk på dig själv och bygg en egen grund att stå på, så kommer vännerna när du minst anar det.

Visa signatur

Det är inte lätt att va tung...

Redigera
Citera flera Citera
1 2 3
Skriv svar
Senaste nyheterna
Hårdvara
Mjukvara
Övrigt
Nytt i forumet
Datorkomponenter
System
Ljud, bild och kommunikation
Spel och mjukvara