Det finns ju flera bakomliggande problem när det gäller dGPUer och där får man väl egentligen lasta bolag såväl som konsumenter för att inte tala om politiska ideologier men då kommer vi utanför forumreglerna.
I vilket fall som helst är kanske inte "problemet" i sig att det existerar en serie grafikkort som heter xx90 och är toppmodeller utan snarare kan man kanske mer beskriva problematiken (ur teknisk synvinkel utifrån grafikprestanda) på följande sätt:
1. Underdimensionerade iGPUer vilket leder till att det under lång tid i praktiken krävts en dGPU för att spela relativt moderna titlar utan att sitta med 25 fps i bästa fall, low och 1280 x 720 vilket varit vanligt även med rätt "dyra" maskiner som saknat dGPU.
2. Prestandaökningar och tekniska uppgraderingar som förbehålls specifika produktserier (t.ex att toppmodellen ökar prestandan 50% mellan generationerna medan instegsmodellerna stannar på 10-15% och således halkar mer och mer efter).
3. Konkurrensproblematiken och ekonomiska doktriner etc.
4. Scalping, framförallt under miningboomen (hör i.o.f ihop med punkt 3).
Vad som definitivt bromsat in utvecklingen är missuppfattningen att grafikprestanda handlar om "spel" och att det därmed "krävs" dedikerade "speldatorer". Detta har år ut och år in använts för att ursäkta datorer med Intel HD-grafik, även sådana i rätt så höga prisklasser. "Det är ingen speldator!" och har man tänkt sig lite olika användningsområden där spel ingår får man vackert skaffa något annat för inte skall man kunna begära grafikprestanda om inte burken är av typen "speldator".
Den här kopplingen mellan grafikprestanda och spel har då bidragit till att marknaden för datorer med vettiga egenskaper på området blivit mindre än den borde vilket i sin tur även påverkat läget för dGPUer.
Samtidigt leder det hela till att det blir en sorts moment 22-situation: iGPUer har otillräckliga prestanda i allt för många fall, alltså spelar man inte på en sådan dator utan köper konsoll istället=mindre marknad. Skall man spela på datorn krävs dGPU och då kommer problematiken in omgående.
Vad som krävs för att få ordning på situationen är i princip detta:
1. iGPUer förbättras (har påbörjats) så spelande i form av "1080p medium" (nyare titlar), "1080p high" (äldre titlar) blir möjligt även utan dGPU.
2. dGPUerna tillåts hänga med i utvecklingen, d.v.s inte 8 GB VRAM och 128-bitarsbuss år ut och år in medan "flaggskeppet" får 512-bitarsbuss och 32 GB VRAM. Det måste till framsteg även i de lägre segmenten.
I fallet nVidia skulle man kunna säga att 50/60-serierna nog egentligen borde ersättas med iGPUer och att de som blir kvar genomgår något i stil med:
a. Nytt highendkort kallat 100 införs (5100) och då med t.ex 64 GB VRAM. Detta kort riktar sig då även mot AI och liknande (alltså inte ett spelkort).
b. 90-serien blir då mer av ett highend-spelkort. 32 GB VRAM.
c. 80-serien får 24 GB VRAM och motsvarar ett 4090 i prestanda i princip.
d. 70-serien Ti/Super får 16 GB VRAM och ligger prestandamässigt mellan ett 4080 och ett 4090.
e. 70-serien bas blir ny instegsmodell och får 12 GB VRAM, prestanda motsvarar ungefär ett 4080 "bas".
f. 50/60-serierna ersätts med snabbare iGPUer/APUer från t.ex AMD, Intel, Qualcomm m.fl.
Problemet rent tekniskt är väl egentligen att nVidia har "artificiellt" stora skillnader mellan 90-serien och övriga serier (modell 32 GB VRAM i 5090, 16 GB i 5080) och att detta ökar (modell 50% snabbare 90-serie mellan generationerna, 60-serien stannar på 10-15% ökning mellan desamma).
Även detta att insistera vad det verkar på 128-bitsbussar och 8 GB VRAM istället för att ha 256-bitsbuss som lägst och samtidigt låta 80- och 90-serierna dela en 512-bitsbuss vore tekniskt lämpligt.
Sedan underlättas det inte av bristande konkurrens, dels i form av att det skall vara nVidia till varje pris även när det finns alternativ, dels genom iGPU-problematiken (anständiga iGPUer hjälper ju onekligen till att pressa fram bättre dGPUer i de lägre segmenten). Inte blir det bättre av att 90-korten i princip är de enda som visar rätt så stora förbättringar mellan generationerna medan övriga modeller degraderas artificiellt. Man kan ju annars säga att om toppmodellen blir 50% snabbare kan detta även komma övriga modeller till del, "deltat" mellan dem kvarstår ju. Ett 50% snabbare 5060-kort (mot 4060) och liknande ökning i resten av serien ändrar ju inte det faktum att 90-kortet fortfarande är klart snabbare.
Man skulle ju kunna jämföra med om samma situation rådde med CPUer: En 9-serie får prestandaindex 100, 7-serien ligger på 50 och 5-serien på 20. När nästa generation kommer ökar nya 9-serien till 150, 7-serien når 60 och 5-serien når 30. Det vore också mycket problematiskt, framförallt över tid och om 9-serien kostar $1500, 7-serien $1200 och 5-serien $700.
Det vore också mycket skadligt för den tekniska utvecklingen.