Stora boktipsartråden
Tråden Vad läser ni just nu? innehåller visserligen rekommendationer men inte böcker man läst tidigare. Vilka böcker rekommenderar ni och varför?
Kan börja med att rekommendera några klassiker:
Cryptonomicon av Neal Stephenson
Stephenson är Tarantino i bokform. Stephenson skriver coola berättelser. Cryptonomicon handlar om flera personer under olika tidsepoker från andra världskriget till nu och deras äventyr inom matematik, kryptering, bredband, krig, underrättelsetjänst, Dungeons & Dragons-referenser, kungar i asien, militären, ubåtar, nördiga utspel i tekniska detaljer, djungeln, underjordiska tunnelsystem, livet, skägg, frukostflingor, phreaking och Alan Turing. Icke-nördar bör hålla sig undan! Utdrag:
Both Waterhouse and Ghnxh are encased in planklike wrappings of genuine Qwghlm wool, and the latter carries the galvanick lucipher. The Galvanick Lucipher is of antique design. Ghnxh, who is about a hundred years old, can only smile in condescension at Waterhouse’s U.S. Navy flashlight. In the sotto voce tones one might use to correct an enormous social gaffe, he explains that the galvanick lucipher is of such a superior design as to make any further reference to the Navy model a grating embarrassment for everyone concerned. He leads Waterhouse back to a special room behind the room behind the room behind the room behind the pantry, a room that exists solely for maintenance of the galvanick lucipher and the storage of its parts and supplies. The heart of the device is a hand-blown spherical glass jar comparable in volume to a gallon jug. Ghnxh, who suffers from a pretty advanced case of either hypothermia or Parkinson’s, maneuvers a glass funnel into the neck of the jar. Then he wrestles a glass carboy from a shelf. The carboy, labeled aqua regia, is filled with a fulminant orange liquid. He removes its glass stopper, hugs it, and heaves it over so that the orange fluid begins to glug out into the funnel and thence into the jar. Where it splashes out onto the tabletop, something very much like smoke curls up as it eats holes just like the thousands of other holes already there. The fumes get into Waterhouse’s lungs; they are astoundingly corrosive. He staggers out of the room for a while.
When he ventures back, he finds Ghnxh whittling an electrode from an ingot of pure carbon. The jar of aqua regia has been capped off now, and a variety of anodes, cathodes, and other working substances are suspended in it, held in place by clamps of hammered gold. Thick wires, in insulating sheathes of hand-knit asbestos, twist out of the jar and into the business end of the galvanick lucipher: a copper salad bowl whose mouth is closed off by a Fresnel lens like the ones on a lighthouse. When Ghnxh gets his carbon whittled to just the right size and shape, he fits it into a little hatch in the side of this bowl, and casually throws a Frankensteinian blade switch. A spark pops across the contacts like a firecracker.
For a moment, Waterhouse thinks that one wall of the building has collapsed, exposing them to the direct light of the sun. But Ghnxh has simply turned on the galvanick lucipher, which soon becomes about ten times brighter, as Ghnxh adjusts a bronze thumbscrew. Crushed with shame, Waterhouse puts his Navy flashlight back into its prissy little belt holster, and precedes Ghnxh out of the room, the galvanick lucipher casting palpable warmth on the back of his neck. "We’ve got about two hours before she goes dead on us," Ghnxh says significantly.
Atlas Shrugged av Ayn Rand
Ska jag vara personlig så är det här den viktigaste boken jag läst. Att det dessutom är den bästa boken jag läst gör det hela så mycket roligare. Har ni någon gång funderat på vad det är för fel på världen? Har ni någon gång känt att Sverige är speciellt bakvänt? Då bör ni läsa den här.
Atlas Shrugged är skönlitteratur med mycket filosofiska och politiska inslag. Den handlar om många bra hederliga människor och deras arbete, om individualism, om frihet, om integritet och om rättvisa (i dess riktiga mening). Om vad mycket en människa kan genomföra bara han blir lämnad ifred från politiskt tvång och förtryck. Hur levnadsstandard och samhället i stort kan tjäna mycket på detta, men att detta faktiskt bara är en positiv bieffekt av alla individers egna personliga mål.
Atlas Shrugged handlar även om kollektivismen, slaveriet och barbariet som hör socialistiska ideologier till, om hur detta politiska system byggt på våld och tvång skapar deprimerade och korrupta människor, tar fram det sämsta i folk och hämmar utvecklingen, både individuellt och "globalt".
Lite mer konkret handlar Atlas Shrugged om två (egentligen kan man säga att det är en fyra-fem huvudpersoner, men den handlar _mest_ om dessa två) intelligenta personer och den utspelar sig under första halvan av 1900-talet i USA. Dagny Taggart driver en järnväg och är jävligt bra på det. Hank Rearden har utvecklat ett nytt material. Sedan börjar politiker blanda sig i.
Det är dessvärre lite svårt att göra den här boken rättvis i ord då den handlar om många personer och täcker väldigt många ämnen som dessutom är ganska tunga. Lita på mig dock den här boken är bra!
Utdrag:
"So you think that money is the root of all evil?" said Francisco d'Aconia. "Have you ever asked what is the root of money? Money is a tool of exchange, which can't exist unless there are goods produced and men able to produce them. Money is the material shape of the principle that men who wish to deal with one another must deal by trade and give value for value. Money is not the tool of the moochers, who claim your product by tears, or of the looters, who take it from you by force. Money is made possible only by the men who produce. Is this what you consider evil?
"When you accept money in payment for your effort, you do so only on the conviction that you will exchange it for the product of the effort of others. It is not the moochers or the looters who give value to money. Not an ocean of tears nor all the guns in the world can transform those pieces of paper in your wallet into the bread you will need to survive tomorrow. Those pieces of paper, which should have been gold, are a token of honor – your claim upon the energy of the men who produce. Your wallet is your statement of hope that somewhere in the world around you there are men who will not default on that moral principle which is the root of money. Is this what you consider evil?
"Have you ever looked for the root of production? Take a look at an electric generator and dare tell yourself that it was created by the muscular effort of unthinking brutes. Try to grow a seed of wheat without the knowledge left to you by men who had to discover it for the first time. Try to obtain your food by means of nothing but physical motions – and you'll learn that man's mind is the root of all the goods produced and of all the wealth that has ever existed on earth.
"But you say that money is made by the strong at the expense of the weak? What strength do you mean? It is not the strength of guns or muscles. Wealth is the product of man's capacity to think. Then is money made by the man who invents a motor at the expense of those who did not invent it? Is money made by the intelligent at the expense of the fools? By the able at the expense of the incompetent? By the ambitious at the expense of the lazy? Money is made – before it can be looted or mooched – made by the effort of every honest man, each to the extent of his ability. An honest man is one who knows that he can't consume more than he has produced.
Det Kommunistiska Manifestet av Karl Marx
Har ni någon gång funderat på vad det är för fel på världen? Har ni någon gång känt att Sverige är speciellt bakvänt? Här har ni förklaringen.
Manifestet börjar med att beskriva hur mycket världen utvecklats efter industriella revolutionen och hur civiliserat många länder har blivit som följd. Sen verkar det som att Marx funderade "varför tänkte inte jag på det?" och förespråkar att ta över den nya världen med hjälp av våld. Kommunismens egentliga mål tydligörs: att skapa en ny politisk adel som har full kontroll och komplett makt över alla vanliga människor liv.
Det som jag upprörs mest över när jag läste den här texten var hur mediokerhet föredrogs över allt annat. Som ett konkret exempel står det i manifestet att man har rätt till privat egendom sålänge man inte utvecklar något bättre än någon annan. Den här bakåtsträvande ideologin anser alltså att en tant som syr en tröja för hand har rätt till sin tröja. Men om jag hittar på ett sätt att tillverka tusentals tröjor per minut så ska mitt arbete konfiskeras av "staten", den politiska adeln. Anledningen till detta är givetvis att jag blivit ett hot mot den politiska adeln. Tanten var inte det. Manifestet går till och med så långt att det säger att privat egendom inte existerar, eftersom min bättre utvecklingsmetod gjorde att tanten gick out of business - Marx tar alltså för givet att jag kommer att utveckla något bättre värt att konfiskeras! Mycket bakåtsträvande. Följderna av det här är ju inget annat än rent och skärt slaveri.
In this sense, the theory of the Communists may be summed up in
the single sentence: Abolition of private property.
We Communists have been reproached with the desire of abolishing
the right of personally acquiring property as the fruit of a
man's own labour, which property is alleged to be the groundwork
of all personal freedom, activity and independence.
Hard-won, self-acquired, self-earned property! Do you mean the
property of the petty artisan and of the small peasant, a form of
property that preceded the bourgeois form? There is no need to
abolish that; the development of industry has to a great extent
already destroyed it, and is still destroying it daily.
Or do you mean modern bourgeois private property?
But does wage-labour create any property for the labourer? Not
a bit. It creates capital, i.e., that kind of property which
exploits wage-labour, and which cannot increase except upon
condition of begetting a new supply of wage-labour for fresh
exploitation.
Turligt nog är manifestet väldigt kort, så ni kan själva läsa och se vad den här ideologin står för. Bara under Mao Zedongs kommunism-i-praktiken dog ju mellan 20 och 70 miljoner människor, och det är ju inte för inte som att just kommunistiska länder toppar ligorna över sämst personliga fri- och rättigheter.
Gödel, Escher, Bach av Douglas Hofstadter
Det här är en frän bok om matematik, intelligens, AI, logik, formella system, biologi, rekursion/självrefererande system, musik, konst osv. Bara de små Lewis Carroll-inspirerade dialogerna mellan kapitlena är värt besväret, så förbannat bra gjorda.
Många programmerare och matematiker har nog läst den här boken men den är definitivt tillgänglig till alla, och är lättläst. Är man intresserad av "akademiska ämnen" kommer man gilla den här, helt klart.
Har dessvärre inget utdrag, men kan citera en bra recension på Amazon:
I'm here to witness that even people as seriously math-challenged as I am can participate in this wonderful book. It took me a *long* time to read-- I flipped back and forth, beat the pages up, asked my more math-oriented friends for help. I spent forever trying to solve the MU exercise. It was worth it. I still feel like I understood parts of it only in intuitive flashes, but those flashes showed me a room more interesting than most of the well-lit chambers ordinary books provide.
Reading Godel, Escher, Bach is like joining a club. People who see you reading it will open spontaneous conversations and often gift you with unexpected insights. (I had a fascinating conversation with a total stranger about Godel's theorem.)
Wish I could give more than five stars.
...man is not free unless government is limited. There's a clear cause and effect here that is as neat and predictable as a law of physics: As government expands, liberty contracts.
