Citat:
Ursprungligen inskrivet av Ilja
Medvetandet är en mycket knepig sak att förstå. De flesta av oss utgår ifrån att alla andra människor också har ett medvetande, trots att man bara kan förnimma sitt eget. Det är som känsel eller färguppfattning. Man kan aldrig riktigt vara säker på vad en annan människa känner eller hur de uppfattar färger. Ser du rött när jag ser blått? Utifrån det är det svårt att säga något definitivt om medvetandet. Vi observerar vår omgivning och reagerar på den, men det skulle en automat kunna göra.
Att försöka observera medvetandet försvåras av att vi är "inneslutna" i det. Vi kan inte kliva ut ur vårt medvetande och studera det under lupp. På så sätt är det lite som dissekera sig själv.
Jo, men det är här som vi måste ta till väldigt grundläggande vetenskapsfilosofiska idéer för att komma någon vart. Och tack vare dessa har vi också kommit rätt långt.
Om vi ser medvetande som något andligt eller som något paranormalt, då är vi förlorade från första början i vår jakt efter en förklaring. Även om det vore sant att det så vore är det alltså ingen meningsfull hållning om man vill veta hur långt vetenskapen kan komma.
Utan att ta hänsyn till vilka idéer som är rätt, kan vi se till idéer som är fruktbara i stället för hopplösa filosofiska återvändsgränder. "Tekannan kring Mars" är ju ett bekant exempel på en icke-falsifierbar tes. Sådana kan vi generera helt godtyckligt många av, och om vi lägger någon som helst sanning i dessa får vi en explosion av hypoteser som godtas som sanna bara för att vi inte i princip kan avskriva dessa som falska.
Medvetandefilosoferna har länge svängt sig med dödfödda hypoteser och Descarets förhåller väl sig till medvetandefilosofi på ungefär samma sätt som Freud förhåller sig till psykologi. Alltså upphovsmän till idéer som fördröjt och hämmat vetenskapen på dessa områden.
Skippar vi bara solipsism, dualism, qualia och andra i sak totalt meningslösa begrepp och ser på medvetande som något högst materialistiskt hittar vi snart en rätt fruktsam väg.
Tankeexperimentet om att mitt rött kan vara ditt grönt är således ett vilseledande och meningslöst sådant. Någon brukar inflika att det skulle kunna "förklara" varför vi gillar olika färger men gräver man bara lite djupare ser vi att denna "förklaring" dras med enorma kostnader. Och förresten, hur kan en förklaring av färg-qualia innehålla färg? Det får den naturligtvis inte göra, lika lite som en förklaring av regnbågens färger får innefatta regnbågar!
En förklaring av medvetande kan på samma sätt inte förutsätta medvetande i själva förklaringen, utan måste förklara varje enskild aspekt av detta med omedvetna processer. Och här har vetenskapen faktiskt kommit mycket längre än vad många tror och föreställer sig. Vetenskapliga revolutioner syns inte alltid för en bredare publik när de pågår, men om säg 100 år där alla allmänbildade är lika bevandrade i "teorin om medvetande" som vi idag är bekanta med "teorin om evolution" eller "relativitetsteorin", då kommer det stå i böckerna om att teorin började utvecklas i slutet av 1900-talet och under 2000-talets första hälft. Detta kan jag förstås inte veta, utan det är en ren gissning från min sida. Eller magkänsla skulle man kunna säga.
Introspektion och folkpsykologin är medvetandefilosofins motsvarighet till Aristoteles - en samling av tomma "sunt förnuft"-antaganden som är svåra att kasta över bord, trots att de bidrar med intet. Många människor föreställer sig fortfarande att vi tänker i bilder och ord, trots att det faktiskt är ren rappakalja. Det gör vi inte alls, vi tänker i tankar och dessa tankar är var och en i stort helt omedvetna. Vidare är dessa processer deterministiska och fullt materialistiska. Vi kan förvisso kalla dessa "immateriella" på samma sätt som vi kallar datorprogram för detta utan att vi på något sätt menar något dualistiskt eller paranormalt med detta.
En sak som måste vinna mer acceptans är detta med "skulle en automat också kunna göra". Om en automat kan synbart göra det vi gör, implicerar detta att automaten har ett medvetande och att vi är automater snarare än att visa på någon sorts oförklarad orimlighet. Det gäller att värja sig mot känslan att förklaringar förklarar bort saker. Regnbågen kan vara lika vacker trots att vi vet hur den funkar, och medvetandet finns där även om vi förklarar det. En automat som skulle kunna härma oss skulle vara som oss, filosofiska zombier existerar ej. Vi behöver inte förklara "medvetandet" mer än hur vi förklarar programmeringen av automaten. Tycker vi att något fattas är det vår syn på medvetande som är fel, en felaktig problemställning.
Edit: Ibland använder man begreppet "epifenomen" om medvetandet eller om t.ex. färgupplevelse. Med en stringent definition är det en bra beskrivning, ett epifenomen är andra ordningens fenomen som uppstår som bieffekt av andra fenomen. Men någon allmängiltig definition finns tyvärr inte. Det finns en medicinsk definition där ett sekundärt symptom som inte kan härledas till sjukdomen bara genom observation av detta symptom (det kan t.ex. vara ett symptom som förekommer vid flera sjukdomar). Det finns en kognitionspsykologisk definition och det finns en filosofisk. Den filosofiska är mest stringent men också den mest värdelösa. Där är ett epifenomen ett fenomen som orsakas av materialistiska ditton, men som själv så att säga saknar förmåga att växelverka med sinnevärlden. Sådana fenomen är ju meningslösa eftersom vi aldrig kan berätta om dessa, hur mycket vi än känner av dem. Den kognitionspsykologiska är den i sammanhanget vettigaste, men samtidigt en smula vag; resultatet överstiger summan av delarna. Medvetande är flera autonoma och semiautonoma systems interaktion och förmågan till självstimulation (inklusive den snuskiga varianten ) och varje enskild del kan förklaras rent materialistiskt. När alla delar är förklarade, är också medvetande förklarat, trots att vi inte har en explicit förklaring av summan av delarna. Detta beror på att en frågeställning som kräver detta explicita svar är felställd. Förmodligen är acceptansen till förklaringen bra mycket svårare än förklaringen själv, för denna är snart i hamn.