Ang depression och struligt äktenskap.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Örebro
Registrerad
Jun 2011

Ang depression och struligt äktenskap.

Vet att Sweclockers inte är det rätta Forumet att skriva om sånna här saker på men det finns ju säkert någon/några här som har vart/är med som samma sak som jag just nu går igenom.

Kan ju börja lite snabbt om vad detta handlar om och om vad jag vill få ut av detta.

För det första så är det inte klagå tråd utan vill bara få ut lite känslor osv.

Tråden handlar om mig, mina 2barn och min fru.

Vi har länge funderat på vad det är med mig, jag har vart nere, haft självmords tankar o diverse annat, så för ca 1 månad sedan bestämde jag mig för att åka till akutpsyk och kanske med lite tur få reda på vad fan allt handla om, det hela började med att jag helt plötsligt kännde att samma känslor inte fanns för min fru länge, vi har talat om det och vi båda tog det väldigt hårt och inte är som vanligt nu förtiden (Det förstår jag) ibland känns allt som vanligt och känslorna flödar och ibland så finns dom inte där längre, detta va skit jobbigt att inte veta vart F*N detta kom ifrån, så jag sökte på google och matchade inte till 100% på förlossnings kris/depression.

Jag rungde akutpsyk och dom tyckte jag skulle komma in direkt och tala, sagt och gjort så åkte jag in och spenderade ca 5H där och snackade, vi kom fram till att jag skulle få medecin mot depressionen och för den dåliga sömnen.

Jag har nu gått på medecinen snart en månad och vist det börjar väll bli bättre men det går väldigt mkt upp och ner och jag vet inte vart jag ska ta vägen, ibland känns det som skilsmässa är det ända rätta alternativet, på så sätt kan vi på bästa sätt ta oss ur detta och gå vidare och vara vänner och lösa det på bästa sätt för barnen, men jag vet ändå inte om det är det rätta då känslorna ibland kommer fram igen och allt är bra.

Jag hoppas på att kunna få lite bra svar här inne, satt och lästa i tråden ang hur F*N man får tiden att räcka till och där fanns det en hel del som var lite vuxnare än majoriteten här inne.

Hoppas på att kunna få bra och TREVLIGA svar, kan tilläga att vi har talat ganska så mkt om det här hemma redan så det svaret behöves inte.

MVH

Emil

Mobo: ASUS X58 SABERTOOTH, CPU: Core-i7 960, RAM: 3x2GB HyperX 1600MHz + 3x2GB XMS3 1600MHz, GPU: 2x ASUS RADEON HD6870 1GB Direct CU: SSD A-DATA SP900 256GB

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
sundsvall
Registrerad
Okt 2002

har väldigt lite erfarenhet personligen ang ditt problem, men en bekant har varit i samma situation.
trotts att han enligt omgivningen tycktes ha ett helt perfekt liv, bra jobb, barn, fru, villa, regelbundna utomlands resor och hittade på en massa med sin familj och hade sitt liv på sidan om, så mådde han dåligt, han var ej lycklig trotts allt detta.
han gjorde något som shockade mig och de flesta i hans omgivning, han sa upp sig från jobbet, han lämnade sin fru, flyttade iväg från villan till en 2:a och sedan försvann han under en period.
han kom sedan tillbaka och var som en helt förändrad människa, ingen kände igen honom.
inget hade förändrats, han var fortfarande arbetslös, hade ingen tjej osv, men han sken som en solstråle, han var så jäkla lycklig.
fick reda på senare att han bara hade åkt iväg någonstans, funnit sig själv, återhämtat sitt psyke till max och sen när han var redo att möta verkligheten igen, så återvända han.

dont get me wrong, detta var inget råd eller så, kämpa in i det sista i ditt förhållande du och töm ut alla möjliga lösningar, men funkar inget, så får du väl lämna din fru då och se om du mår bättre.

keep your friends close but your enemies even closer

Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Jun 2003

Vad är det för känslor och hur tänker/funderar/reagerar du när det händer? Har du några svårigheter med något praktiskt i livet? Stress, rädslor, press, hat, oro, rastlöshet? Om du vill berätta, vad är det för medicin och kom ni fram till något som depressionen bottnade i? Har du börjat ha regelbunden kontakt för uppföljning med vården?

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Örebro
Registrerad
Jun 2011
Skrivet av mangemani:

har väldigt lite erfarenhet personligen ang ditt problem, men en bekant har varit i samma situation.
trotts att han enligt omgivningen tycktes ha ett helt perfekt liv, bra jobb, barn, fru, villa, regelbundna utomlands resor och hittade på en massa med sin familj och hade sitt liv på sidan om, så mådde han dåligt, han var ej lycklig trotts allt detta.
han gjorde något som shockade mig och de flesta i hans omgivning, han sa upp sig från jobbet, han lämnade sin fru, flyttade iväg från villan till en 2:a och sedan försvann han under en period.
han kom sedan tillbaka och var som en helt förändrad människa, ingen kände igen honom.
inget hade förändrats, han var fortfarande arbetslös, hade ingen tjej osv, men han sken som en solstråle, han var så jäkla lycklig.
fick reda på senare att han bara hade åkt iväg någonstans, funnit sig själv, återhämtat sitt psyke till max och sen när han var redo att möta verkligheten igen, så återvända han.

dont get me wrong, detta var inget råd eller så, kämpa in i det sista i ditt förhållande du och töm ut alla möjliga lösningar, men funkar inget, så får du väl lämna din fru då och se om du mår bättre.

Förstår vad du menar, ji vi kämpar på för fullt Funderar på att tala med frugan och se om jag kanske ska bo hos min mor en snabbis (Dont get me wrong, har ingen annanstans att bo) och se om jag kan komma på vad felet är då.

Skrivet av WaR:

Vad är det för känslor och hur tänker/funderar/reagerar du när det händer? Har du några svårigheter med något praktiskt i livet? Stress, rädslor, press, hat, oro, rastlöshet? Om du vill berätta, vad är det för medicin och kom ni fram till något som depressionen bottnade i? Har du börjat ha regelbunden kontakt för uppföljning med vården?

Vet inte riktigt hur jag ska beskriva allt, jag får en massa tankar men kan inte riktigt sätta tummen på vad det egentligen är för tankar som det är, lite det som är det jobbiga att ständigt gå och inte veta vad det är man egentligen tycker och känner.

Stress finns ju, har ett bra jobb, men inte den bästa lönen så stressen infinner sig när det är dax att betala alla räkningar osv. den enda pressen jag har just nu är att inte få min fru att gå in i väggen nu när jag har det jobbigt och går på medecinen, det är dock lättare sagt än gjort då jag inte får göra så mkt för henne då min psykolog har sagt att jag ska släppa allt och ta mig igenom detta bara.. Medecinen jag fick heter Mirtazapin och är ångestdämpande och för dålig sömn. Den gör att man sover som en knubbad säl vilket egentligen är lite av ett problem för det går inte att få liv i mig på natten då, så det är väldigt svårt för mig att hjälpa till med barnen på natten då. Jag var inne en Onsdag på Akutpsyk i Örebro och då sa dom att senast på Fredag så skulle Psyk u Lindesberg ha kontaktat mig så jag skulle ha en kontakt där för regelbundna samtal, nu ca 1månad senare har jag fått ett paper från Lindesberg där det står att dom ska kontakta mig senast innan den sista April, så det gjorde ju inte saken bättre.

Örebro skickade över mitt ärende till Lindesberg som verkligen akut då dom ansåg att min tankar snart skulle övergå till handling om jag itne fick hjälp snart, jag har inte fått någon hjälp av dom ännu och kan säga redan nu att jag verkligen inte litar på dom nu heller.

Dom misstänker att det hela kan ha att göra med min egen relation till min far under min barndom, han fanns aldrig där och när han väl lovade att han skulle träffa oss så kom han aldrig och upprepade det gång på gång, så dom tror att det finns något att hämta där, sen så blev det väl för mycket när dottern föddes med hjärtfel och frun samtidigt i den vevan fick akut operation för galblåsan, sen blev grabben sjuk och vi pendlade ganska så friskt in och ut från sjukhuset.

Hoppas att ni förstår lite mer nu

MVH
Emil

Mobo: ASUS X58 SABERTOOTH, CPU: Core-i7 960, RAM: 3x2GB HyperX 1600MHz + 3x2GB XMS3 1600MHz, GPU: 2x ASUS RADEON HD6870 1GB Direct CU: SSD A-DATA SP900 256GB

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Luleå
Registrerad
Apr 2007

Det är bra att du skriver av dig. Då kan du några dagar senare läsa igenom vad du skrivit, meditera på det och en chans i helvetet att någon tanke blir mer tydlig och du fattar vad din hjärna vill med dig. En förhoppning bah.

Den livssituation du målar upp låter som ett vanligt, om möjligtvis mer stressigt familjeliv. Du verkar känna skuld över att inte kunna hjälpa till med barnen, vara en belastning för din fru på flera sätt och jag anar att du verkar känna dig stressad att fixa dig själv fortast möjligt. Har du känt aggression emot din fru eller dina barn någon gång under denna period? Tankar om att lägga hand på någon?

It's not that you don't comprehend what's laid out before you, or that you're unable to process. It's all about what you're to live up to, your position, an identity created by the expectations of your affiliation.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Örebro
Registrerad
Jun 2011
Skrivet av Alakai:

Det är bra att du skriver av dig. Då kan du några dagar senare läsa igenom vad du skrivit, meditera på det och en chans i helvetet att någon tanke blir mer tydlig och du fattar vad din hjärna vill med dig. En förhoppning bah.

Den livssituation du målar upp låter som ett vanligt, om möjligtvis mer stressigt familjeliv. Du verkar känna skuld över att inte kunna hjälpa till med barnen, vara en belastning för din fru på flera sätt och jag anar att du verkar känna dig stressad att fixa dig själv fortast möjligt. Har du känt aggression emot din fru eller dina barn någon gång under denna period? Tankar om att lägga hand på någon?

Några sånna tankar har jag aldrig haft och kommer aldrig att ha heller, jag gör mig själv illa innan jag ens tänker tanken på att göra dom illa...

Mobo: ASUS X58 SABERTOOTH, CPU: Core-i7 960, RAM: 3x2GB HyperX 1600MHz + 3x2GB XMS3 1600MHz, GPU: 2x ASUS RADEON HD6870 1GB Direct CU: SSD A-DATA SP900 256GB

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
/home@Trollhättan
Registrerad
Apr 2004

Värt att tänka på när de gäller SSRI(Psykofarmaka) det kan ta ett tag innan de långvariga medicinerna verkar.
Exempelvis Benzo osv. ger en direkt effekt medan Antidepressivamedel som ska ha en långvarig ändring tar tid.
Har själv varit med om det flesta godisarna de erbjuder.

De flesta mediciner trycker på skiten första tiden, kommer ihåg att jag mådde piss i början, och senaste nu, fick SSRI i oktober, första 6-7 veckorna var allt värre. Men det släpper efter den perioden.

Tyvärr med vårat system i sverige så ger de inte den hjälpen man bör få från början direkt. Man ska liksom få kämpa för att visa att man behöver hjälp, fick förklarat av en psykolog att de "Är för att vi ska kunna få bort knarkare som bara är ute efter mediciner". Vilket för mig var det mest idiotiska jag hört.
Så vill du ha mer regelbunden kontakt, så hör av dig till dem.
Fick du psykakut-bil? Det är typ som en ambulans fast för psykiskabesvär, alltid varit mycket trevligt folk som kommit när jag ringt. Sist så gav de mig tyngre sömntabletter under uppsyn av dem.

Men vad som hjälpte mig och hjälper mig än idag, är tre saker.
1. Sätta mål som är uppnåliga.
Detta är allt ifrån att jag vaknar och tänker "diska, städa och tvätta idag!" varpå jag gjort detta ger mig en stark känsla av eufori

2. Försök vara kreativ.
Gör saker du vanligen inte gjort, försök hitta(vet att de kan vara svårt med fru och barn) lite tid för dig själv. Där du målar, skriver, bara går och funderar.

3. Tvinga dig vara social.
I en situation med depression blir det lätt att man stänger in sig(egen erfarenhet), detta kan göra det väldigt mycket värre. Så tvinga dig ut.

När det även gäller din medicin, skriv ner hur du känner varje dag, morgon och kväll. Se om det ger en effekt i framtiden. Fick själv byta medicin 2 ggr innan vi hitta en som funka för mig, då alla är olika.

Allt detta är ju högst personligt, och mina egna erfarenheter.

Kämpa på, efter regn kommer sol! så är det alltid!

Irish today, hungover tomorrow

Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Jul 2001

Det här är definitivt fel forum om du har problem

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
London
Registrerad
Jun 2006

Anti depressiva mediciner tar ett antal veckor innan dom börjar verka ordentligt så fortsätt med dom. Att dina känslor för frun försvunnit är sannolikt ett symptom på depressionen och blir förmodligen bättre när du känner dig bättre.

Det låter som du har hamnat i en jobbig situation och hade mått bra av att skaffa nån att prata med (inte nödvändigtvis frun även om du måste prata med henne). Kan du få KBT från sjukvården? Det ger dig tekniker för att hantera de jobbiga situationerna och för att förhindra att det blir överväldigande vilket det verkar ha blivit.

Simlärare

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
/home@Trollhättan
Registrerad
Apr 2004
Skrivet av chrono:

Det här är definitivt fel forum om du har problem

Både ja och nej, Sweclockers hjälpte mig.
man väljer ju att "prata" ut med liksinnade.

Irish today, hungover tomorrow

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Örebro
Registrerad
Jun 2011
Skrivet av chrono:

Det här är definitivt fel forum om du har problem

Det blir ju vad man gör det till och jag vet att det finns folk här som kan hjälpa, dock inte du verkar det som så om du inte ska tillföra något behöver du inte skriva heller

Mobo: ASUS X58 SABERTOOTH, CPU: Core-i7 960, RAM: 3x2GB HyperX 1600MHz + 3x2GB XMS3 1600MHz, GPU: 2x ASUS RADEON HD6870 1GB Direct CU: SSD A-DATA SP900 256GB

Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Jul 2001
Skrivet av InZ-Audio:

Det blir ju vad man gör det till och jag vet att det finns folk här som kan hjälpa, dock inte du verkar det som så om du inte ska tillföra något behöver du inte skriva heller

Förlåt om det lät okänsligt men det var verkligen välmenat, om du mår dåligt ska du vända dig till nån med utbildning och erfarenhet, inte överklockare!

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Örebro
Registrerad
Jun 2011
Skrivet av chrono:

Förlåt om det lät okänsligt men det var verkligen välmenat, om du mår dåligt ska du vända dig till nån med utbildning och erfarenhet, inte överklockare!

kk. no hard fellings.

Skrivet av RedFLip:

Värt att tänka på när de gäller SSRI(Psykofarmaka) det kan ta ett tag innan de långvariga medicinerna verkar.
Exempelvis Benzo osv. ger en direkt effekt medan Antidepressivamedel som ska ha en långvarig ändring tar tid.
Har själv varit med om det flesta godisarna de erbjuder.

De flesta mediciner trycker på skiten första tiden, kommer ihåg att jag mådde piss i början, och senaste nu, fick SSRI i oktober, första 6-7 veckorna var allt värre. Men det släpper efter den perioden.

Tyvärr med vårat system i sverige så ger de inte den hjälpen man bör få från början direkt. Man ska liksom få kämpa för att visa att man behöver hjälp, fick förklarat av en psykolog att de "Är för att vi ska kunna få bort knarkare som bara är ute efter mediciner". Vilket för mig var det mest idiotiska jag hört.
Så vill du ha mer regelbunden kontakt, så hör av dig till dem.
Fick du psykakut-bil? Det är typ som en ambulans fast för psykiskabesvär, alltid varit mycket trevligt folk som kommit när jag ringt. Sist så gav de mig tyngre sömntabletter under uppsyn av dem.

Men vad som hjälpte mig och hjälper mig än idag, är tre saker.
1. Sätta mål som är uppnåliga.
Detta är allt ifrån att jag vaknar och tänker "diska, städa och tvätta idag!" varpå jag gjort detta ger mig en stark känsla av eufori

2. Försök vara kreativ.
Gör saker du vanligen inte gjort, försök hitta(vet att de kan vara svårt med fru och barn) lite tid för dig själv. Där du målar, skriver, bara går och funderar.

3. Tvinga dig vara social.
I en situation med depression blir det lätt att man stänger in sig(egen erfarenhet), detta kan göra det väldigt mycket värre. Så tvinga dig ut.

När det även gäller din medicin, skriv ner hur du känner varje dag, morgon och kväll. Se om det ger en effekt i framtiden. Fick själv byta medicin 2 ggr innan vi hitta en som funka för mig, då alla är olika.

Allt detta är ju högst personligt, och mina egna erfarenheter.

Kämpa på, efter regn kommer sol! så är det alltid!

jodå jag försöker att hitta rutiner som ska funka med allt detta, men nu sen depressionen kom så har allt blivit mkt svårare, jag går ofta ner i svakor som jag inte tar mig ur, börjar dock bli bättre på den fronten nu, men som du säger medecinen trycker ju på i början och jag hoppas att det ska släppa snart så att man blir att må bättre. Tack för tipsen, ska testa detta och se om det ger något

Mobo: ASUS X58 SABERTOOTH, CPU: Core-i7 960, RAM: 3x2GB HyperX 1600MHz + 3x2GB XMS3 1600MHz, GPU: 2x ASUS RADEON HD6870 1GB Direct CU: SSD A-DATA SP900 256GB

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
/home@Trollhättan
Registrerad
Apr 2004
Skrivet av InZ-Audio:

jodå jag försöker att hitta rutiner som ska funka med allt detta, men nu sen depressionen kom så har allt blivit mkt svårare, jag går ofta ner i svakor som jag inte tar mig ur, börjar dock bli bättre på den fronten nu, men som du säger medecinen trycker ju på i början och jag hoppas att det ska släppa snart så att man blir att må bättre. Tack för tipsen, ska testa detta och se om det ger något

Självklart är rutiner med en depression ruggigt knivigt.
Men tänk på att inte stressa fram nåt resultat, du har ju tagit det största steget att ta tag i detta. Låt det nu ta sin tid, vet hur jobbigt det kan vara när de inte händer "fort nog". Andas och njut bara av att du har börjat resan för att må bättre, ge dig en klapp på axeln! Starkt gjort!

Skulle du inte märka nån effekt av medicinen så vänta inte, utan säg det till dem så ni kan börja disskutera om ni ska prova nån annan.
Just den du fått kan ju vara en fördel om man har ett förhållande och är sexuellt aktiv, då den jag har, har en biverkning som inte är nån höjdare

Irish today, hungover tomorrow

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Örebro
Registrerad
Jun 2011
Skrivet av RedFLip:

Självklart är rutiner med en depression ruggigt knivigt.
Men tänk på att inte stressa fram nåt resultat, du har ju tagit det största steget att ta tag i detta. Låt det nu ta sin tid, vet hur jobbigt det kan vara när de inte händer "fort nog". Andas och njut bara av att du har börjat resan för att må bättre, ge dig en klapp på axeln! Starkt gjort!

Skulle du inte märka nån effekt av medicinen så vänta inte, utan säg det till dem så ni kan börja disskutera om ni ska prova nån annan.
Just den du fått kan ju vara en fördel om man har ett förhållande och är sexuellt aktiv, då den jag har, har en biverkning som inte är nån höjdare

okej. ja jag har inte tänkt på medecinens roll på det sättet, just nu är det ganska så mkt bråk här, går från dag till dag. ska ringa dom på måndag och se vad dom säger och om dom kanske kan fixa så att det händer något. rutinerna blir även extra svåra då jag jobbar FM pass ena veckan och EM pass nästa så blir svårt att få det att funka helt ut :S

Mobo: ASUS X58 SABERTOOTH, CPU: Core-i7 960, RAM: 3x2GB HyperX 1600MHz + 3x2GB XMS3 1600MHz, GPU: 2x ASUS RADEON HD6870 1GB Direct CU: SSD A-DATA SP900 256GB

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Brokind
Registrerad
Jun 2011

Jag säger som RedFlip att låta det ta sin tid. Jag har själv haft depression och det tog nästan ett år innan jag mådde någorlunda bra igen. När jag först pratade med en psykolog så hade jag mått dåligt i nästan 4 år. (Jag är 16) Jag hade även försökt ta livet av mig två gånger. Medicinen kommer trycka på i början då man inte är riktigt van vid den och man kommer hamna i en del svackor.

Det tips jag kan ge dig är att prata med familj och vänner, hitta på något med barnen. Visst har man kanske ingen lust för sådant men man kommer må bättre av det. Det gjorde iallafall jag.

Hoppas du tar dig ur svackorna och mår bättre snart!
Mvh Anton

Speldator: Fractal Design R4 / ASRock Z77 PRO3 / I5 3570K @4.0 Ghz / Corsair Vengeance LP 8GB / Cooler Master Hyper 212 EVO / Gigabyte HD7950 Windforce @Stock / Fractal Design Integra 650W / 500GB WD Caviar Black / 1TB WD Caviar Blue

Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Okt 2003
Skrivet av Alakai:

Det är bra att du skriver av dig. Då kan du några dagar senare läsa igenom vad du skrivit, meditera på det och en chans i helvetet att någon tanke blir mer tydlig och du fattar vad din hjärna vill med dig. En förhoppning bah.

Den livssituation du målar upp låter som ett vanligt, om möjligtvis mer stressigt familjeliv. Du verkar känna skuld över att inte kunna hjälpa till med barnen, vara en belastning för din fru på flera sätt och jag anar att du verkar känna dig stressad att fixa dig själv fortast möjligt. Har du känt aggression emot din fru eller dina barn någon gång under denna period? Tankar om att lägga hand på någon?

men va fan? Det finns likea mycket indikationer för trådskaparen skulle kunna misshandla sina familje medlemmar som att trådskaparen i själva verket är deperimerad för att hans fru fysiskt eller psyikist misshandlarhonom, Dvs absolut noll. lägg ner, man kan tro att du är ett manshatande feminist kräk.

jag är själv inte gift men jag erbjuder mitt råd i alla fall. Jag tycker att det (från din text) låter som att du inte länger ser nogon möjlighet att öppnå dina mål du och din familj har både personligt och tillsammans, kanske dotterns hjärt problem är svåra att ta handom? Kan det vara värt att sätta sig ner med frugan och ta ett rejält snack om vad ni vill ska hända, båda två. Sedan så svalnar känslor men bara för att de inte alltid är solsken och blå himmel betyder ju inte att du inte älskar din fru längre. Nästa gång du känner att dina känslor svajar, tänk äfter varför och vad som kan göras åt saken, ev. om något måste göras åt saken. Ofta kanske det helt enkelt är något tillfälligt som har hänt, då kan det vara värt att prata ut på ett lungt sätt om vad som hände och hur du uppfatade situation och vice versa.

P.s kanske skaffa en ny hobby!

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Örebro
Registrerad
Jun 2011
Skrivet av tomten51:

men va fan? Det finns likea mycket indikationer för trådskaparen skulle kunna misshandla sina familje medlemmar som att trådskaparen i själva verket är deperimerad för att hans fru fysiskt eller psyikist misshandlarhonom, Dvs absolut noll. lägg ner, man kan tro att du är ett manshatande feminist kräk.

jag är själv inte gift men jag erbjuder mitt råd i alla fall. Jag tycker att det (från din text) låter som att du inte länger ser nogon möjlighet att öppnå dina mål du och din familj har både personligt och tillsammans, kanske dotterns hjärt problem är svåra att ta handom? Kan det vara värt att sätta sig ner med frugan och ta ett rejält snack om vad ni vill ska hända, båda två. Sedan så svalnar känslor men bara för att de inte alltid är solsken och blå himmel betyder ju inte att du inte älskar din fru längre. Nästa gång du känner att dina känslor svajar, tänk äfter varför och vad som kan göras åt saken, ev. om något måste göras åt saken. Ofta kanske det helt enkelt är något tillfälligt som har hänt, då kan det vara värt att prata ut på ett lungt sätt om vad som hände och hur du uppfatade situation och vice versa.

P.s kanske skaffa en ny hobby!

Jo när vi fick reda på att dottern hade hjärtproblem så blev det väldigt mkt, det går inte att förneka. Vi har även bråkat väldigt mkt på senaste tiden vilket inte gjort saken bättre om man säger så, jag brukar alltid försöka reflektera över mina tankar och försöka få något svar på vad det är som gör att just dom kommer, många gånger hittar jag aldrig något svar på min fråga utan får oftast gå ur det med en förlust för att jag egentligen inte vet vad som startade tankarna eller vad det hela handlade om. Att jag skulle lägga hand på något av mina barn eller min fru kommer aldrig att hända, jag skjuter mig hellre innan jag ens tänker den tanken och om den nu skulle komma skulle jag fan springa in till psyk för att få hjälp.

tack för erat stöd all, viste att man kunde få hjälp om detta även på SweC

Mobo: ASUS X58 SABERTOOTH, CPU: Core-i7 960, RAM: 3x2GB HyperX 1600MHz + 3x2GB XMS3 1600MHz, GPU: 2x ASUS RADEON HD6870 1GB Direct CU: SSD A-DATA SP900 256GB

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
London
Registrerad
Jun 2006

Om man vill ha en aktivitet där inget annat än nuet existerar tycker jag klättring är oslagbart. Speciellt om man åker på en expedition till nåt avlägset ställe, räkningar och oro för allt förutom det omedelbara nuet försvinner. Man får även bra bilder och historier vilket onekligen är ett plus.

http://www.flickr.com/photos/hannesgranberg/6543057313/

raderat citat av borttaget inlägg

Simlärare

Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Jun 2003
Skrivet av InZ-Audio:

Vet inte riktigt hur jag ska beskriva allt, jag får en massa tankar men kan inte riktigt sätta tummen på vad det egentligen är för tankar som det är, lite det som är det jobbiga att ständigt gå och inte veta vad det är man egentligen tycker och känner.

Skrivet av InZ-Audio:

jag brukar alltid försöka reflektera över mina tankar och försöka få något svar på vad det är som gör att just dom kommer, många gånger hittar jag aldrig något svar på min fråga utan får oftast gå ur det med en förlust för att jag egentligen inte vet vad som startade tankarna eller vad det hela handlade om.

Nu gissar jag ju bara, men det låter faktiskt lite som att du söker efter ett problem att kunna lösa och att sökandet efter problemet är en stor del av problemet. Det kan lätt bli så att man gräver ner sig i gräva ner sig, och mår dåligt över att man undrar varför man mår dåligt. Du kan ju försöka att ta varje dag/stund som den kommer istället, är allt bra under en tid ignorerar du allt annat och tänker inte på det förflutna utan lever i nuet. Är allt dåligt en dag/stund tar du smällen då och accepterar att det är en dålig tid. Och blir det alldeles för jobbigt får du ju söka ytterligare hjälp för just dem dagarna om din medicin inte hjälper tillräckligt. Sen får man kanske ta det lite bitvis och som en process, men låter det vettigt är det nog en god idé att försöka jobba så. Lite som denna snubben: http://www.youtube.com/watch?v=H8ZuKF3dxCY fast psykiskt istället för fysiskt!

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
borås
Registrerad
Jul 2008

Har haft föräldrar som bråkat mycket under större delen av min uppväxt och jag kan garantera att jag antagligen hade mått mycket bättre om dom hade skillt sig tidigare. Det är inte alltid bra för barnet att föräldrarna fortsätter att försöka in i det sista.

Angående medicin håller jag inte med redflip om att benso är så bra. Visst är det väldigt effektivt men det är också det som är det farliga. Om man mår väldigt dåligt och får ett piller som tar bort all ångest direkt blir man väldigt lätt beroende. Dessutom blir det till ett fysiskt beroende om du tar det dagligen under en längre tid. Du kan inte sluta med det hur som helst utan att trappa ner långsamt. Missbrukare som slutar med benso jämför det med att sluta med heroin, att bara sluta direkt går inte utan kan vara direkt dödligt iaf från högre doser och ger dig garanterat mer ångest än den du från början försökte komma ifrån.

Jag har själv fått benso utskrivet och just då hade jag antagligen begått självmord om jag inte fick det men det är ingenting jag ser som en långsiktig lösning. Det som troligen hjälpt mig mest på lång sikt är antagligen citalopram(ssri)+mirtazapin (en annan sorts antideppresiv som även hjälper till viss del mot ångestoch hjälper dig att somna) enda nackdelen med det är väl att jag går upp i vikt och att det tar ett tag innan man får effekt.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Luleå
Registrerad
Apr 2007
Skrivet av tomten51:

men va fan?

Några av de vanligaste orsakerna till aggression i hemmet är stress och nedstämdhet eller depression. Vanligast är i kombinationen missbruk, men det frågar jag inte efter då TS inte sagt något om vare sig alkohol, spel eller knyppling, samt verkar ha en allmänt sund inställning till sin situation. Vad jag frågar efter är relevanta saker som har med den situation TS har målat upp. Om nu TS hade svarat positivt så hade jag tipsat om var man kan få hjälp med just den biten. Nu har TS svarat negativt på detta och det är bra, ur världen och du slipper läsa mer om manshatande feministers dumma frågor.

It's not that you don't comprehend what's laid out before you, or that you're unable to process. It's all about what you're to live up to, your position, an identity created by the expectations of your affiliation.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Göteborg
Registrerad
Jun 2007

Nu har jag inte lyckats förstå om du och din fru fortfarande har känslor för varandra, men det låter som att ni försöker hålla ihop och gå igenom detta tillsammans. Vill bara säga det som följer så att det inte är en möjlighet du aldrig tänkt igenom (dock tror jag att du med största sannolikhet redan tänkt såhär i månader):

Är du deprimerad på grund av att du inte längre har starka känslor för din fru, eller är det så att du inte längre har starka känslor för din fru på grund av att du är deprimerad? Jag tror att ni fortfarande kan få känslorna att tända igång igen. Det finns ju faktiskt en anledning till att du har älskat din fru (och fortfarande älskar, som jag uppfattar det) och hon dig. Jag tror även att hon fortfarande älskar dig eftersom hon inte lämnat dig. Det gäller bara att tillsammans lyckas hålla ut under tiden du är deprimerad, det kommer att gå över. Jag tror inte att skilsmässa är rätt väg. Din fru håller ju trots allt fast vid dig och verkar vara förstående.

Jag kan tänka mig att en fungerande väg ur depressionen är att fortsätta med medicinen, ha regelbundna samtal med psykolog och sätta upp små mål, för att få in åtminstone lite lycka i vardagen. Prata om allt med din fru och kanske även båda tillsammans med psykologen. Se efter om det finns några sätt att avlasta dig och din fru från det tunga i vardagen, kanske kan ni lämna iväg barnen regelbundet hos en bekant eller barnvakt? Få hjälp med städning och tvättning? Kanske fråga om sjukskrivning från jobbet i några månader, vet inte om det är möjligt eller om det skulle hjälpa. Men då måste du få in andra rutiner och saker att göra på dagarna, annars blir det inte bra.

Att ta sig ur en depression tar tid. Det gäller att låta det ta tid och inte komma på några snabba, förhastade lösningar. Alla mår dåligt (på riktigt) någon gång i livet, vissa har bara inte kommit till den dagen än Vissa döljer depressionen för andra och vissa även för sig själva. Jag tror att det hjälper om man talar om det och inte håller det inom sig, annars går det kanske aldrig över. Var försiktig med att inte fylla tomrummet med dåliga vanor. Alkohol och att ligga runt med andra kvinnor är förmodligen inga bra lösningar.

Mina åsikter alltså. Jag har aldrig varit i en djup depression och således aldrig behövt ta mig ur en. Försöker bara se det hela ur ett nyktert perspektiv.

AMD Phenom II X6 1090T @ 4.1 GHz - EVGA GTX 680
Lenovo Ideapad 720s-14 | i7-8550U - MX150 2GB - 8GB DDR4 - 512GB NVMe SSD
Google Pixel 128GB

Trädvy Permalänk
Hedersmedlem
Plats
Unit simplex
Registrerad
Jun 2004

*Tråd rensad*

Några ytterst olämpliga inlägg har raderats och en användare har stängts av på obestämd tid.

Trädvy Permalänk
Hjälpsam
Plats
Karlskoga
Registrerad
Jan 2007

Det här är ett långskott, det medges, men jag blev deppad under vintern pga brist på D-vitamin, D-vitamin skapas genom att solen lyser på huden, vilket gör att de flesta svenskar får brist av denna under vintern.
Efter ett tips testade jag vitamintillskott, från apoteket, för mig vände det på mindre än en månad.
Om ditt humör blir dåligt och du känner dig håglös, just under vintern kan det vara så enkelt som brist på D-vitamin.
Hoppas att allt löser sig snart för dig och att din dotter mår bra.

AMD Ryzen 7 1700 | Vega RX 64 | https://valid.x86.fr/fgqnte | Stockkylaren | Bitfenix Whisper M 750W | Corsair 600T Graphite vit.
AMD FX8350 | Polaris RX 460 4 GB | https://valid.x86.fr/0q5pkm | Cooler Master V 700W | 32 GB ECC-Minnen.
HTPC | https://valid.x86.fr/ez1zxw |

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
/home@Trollhättan
Registrerad
Apr 2004
Skrivet av Ratatosk:

Det här är ett långskott, det medges, men jag blev deppad under vintern pga brist på D-vitamin, D-vitamin skapas genom att solen lyser på huden, vilket gör att de flesta svenskar får brist av denna under vintern.
Efter ett tips testade jag vitamintillskott, från apoteket, för mig vände det på mindre än en månad.
Om ditt humör blir dåligt och du känner dig håglös, just under vintern kan det vara så enkelt som brist på D-vitamin.
Hoppas att allt löser sig snart för dig och att din dotter mår bra.

Kan säga att har han redan fått Antidepp medicin så har de redan uteslutet detta.

När du går in på en vårdcentral(gäller även psyket, iaf här i trakten) som exempel och säger att du mår dåligt, känner dig nere osv.
Så är det första som händer är att du snackar med en läkare om ditt liv, varför du tror du känner som du gör.
Sen ger de dig ett papper, som inte är 100%ig men där du svarar på x-antal frågor med olika alternativ. Poängen lägger dig i ett "fack" hur du är.
När det är gjort så går de vidare med att fråga varje fråga igen, och vill då ha ett utförligt svar.
Efter allt detta är gjort och de står klart att du har en depression så går man in på vad man ska göra för att må bättre.
För mig så var det snack om D-vitamin i höstas, men de uteslöts då jag visa andra tecken. D-vitamin är som du säger, man är hängig och trött. Detta är något större delen av den nordiska befolkningen känner, just pga vi lever utan massa direkt solljus under längre perioder

Just så där har de varit de gångerna jag varit där.

Fick även sagt till mig även om jag börjar ta D-vitamin så kan jag komma till att känna mig bättre och piggare. Men det är som att skjuta upp problemet, om man inte bara har d-vitamin brist, därför är det alltid bra att söka upp hjälp och fråga

Irish today, hungover tomorrow

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
SueCia
Registrerad
Apr 2002

Har haft exakt samma situation som dig förutom barnen då.
Mina känslor tvärdog för tjejen, sen kom dom tillbaks, sen försvann dom o kom tillbaks igen, jag visste inte vad jag ville med livet, trodde jag ville ta livet av mig, trodde jag ville säga upp mig på jobbet. Jag trodde att jag hade några "psykiska" problem. Jag blev "deppig" pga. detta och funderade på om det var mig det var fel på.

Snacka med psykolog som ville ge mig piller, men jag avstod, går inte på sånt då jag inte tror att piller kan ha en positiv effekt på en i övrigt fullt fungerande hjärna.

Jag gjorde det jag trodde var bäst för mig, gjorde slut med tjejen, började träna och var mer utomhus rent allmänt. Har aldrig någonsin mått så bra som jag gjorde då.

Piller är inte rätta vägen att gå vare sig för dig eller någon annan, det är bara "placeboeffekten" som får en att må bättre.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
London
Registrerad
Jun 2006
Skrivet av SueCia:

Piller är inte rätta vägen att gå vare sig för dig eller någon annan, det är bara "placeboeffekten" som får en att må bättre.

Det här kan jag verkligen inte hålla med dig om. Anti depressiva har bevisad positiv effekt och inget som helst att göra med placeboeffekten. Att säga nåt annat till folk som är deprimerade är rent av farligt så snälla gör det inte igen.

Simlärare