Tråden om gröna energikällor [Vindkraft, solenergi, kärnkraft osv.)

Det är ju detta jag varit inne på i tråden. (Min fetning jag syftar på)

Vi har saker som DRI i stålindustrin, stora serverhallar o.s.v. som kommer dra mycket mer än idag som kommer öka belastningen särskilt i vissa områden och det gäller utan att hela stålindustrin elektrifierar sig, men samtidigt är 30 % en väldigt liten ökning när vi talar om typ 28-40 år.

Att prata om 120 TWh är däremot också exakt samma varför. Ökar du elanvändningen till 160-170 TWh behöver du knappt öka produktionen. Danmark kommer liksom släckas helt nästa gång deras kraftverk och kablar slutar fungera när vi väl ökat vår egna användning, så det problemet kommer rätta till sig själv. Vi kan inte förutsätta att Sverige kommer nettoexportera typ 30 TWh om året.

Du kan inte i samma anda tala om 120 TWh vindkraft och 30 % ökad elanvändning, de två hänger inte ihop.

Har vi 55 TWh vindkraft 2050, ny kärnkraft så att vi ligger runt 45 TWh, 65 TWh vattenkraft och 10 TWh biokraft/kraftvärme så har du en årsproduktion på 175 TWh. Om hushållen förbrukar mindre fjärrvärme i framtiden kan du använda ännu mer biokraft för elproduktion... Alternativt kan du göra syntetiska bränslen av denna biomassa till en del av den tunga trafiken.

Nu tog jag bara 55 TWh för att det var vad IVA använde i sitt scenario, personligen tror jag att vi kommer ha mer 2050.

Ska du ha vindkraft för att producera vätgas kan du lika gärna ha ett helt eget elnät till detta där det inte gör något om nätet slås ut då du har lager som täcker de avbrotten. Med tanke på hur stora förluster det finns i vätgas så ser jag inte varför, alltså varför det skulle användas i stor skala, du kan producera andra bränslen med el och elektrifiering drar ner energianvändningen i många fall. Sveriges utmaning när det gäller fossila bränslen är inte sin egna användning utan att vi är en stor exportör av raffinerade bränslen.

Jag har för mig att det är kvadratiskt map på diameter samt ^3 map vindhastighet.

Större diameter kräver högre torn --> högre vindhastighet generellt. Krafterna som fundamentet skall klara av öka såklart med vilken effekt du kan ta ut och såklart även med höjden på tornet.

Normalt vill man ha 6-7 rotor diametrar mellan varje vindkraftverk för att de inte skall störa varandra.

Ska du producera el kan du väl få tillbaka ca 0,4 kWh från 1 kWh i optimala fall. Pumpkraft är upp till 80-85 % och tryckluft upp till 60-65 % effektivt idag.

Ska du använda biomassa för att göra el för att göra vätgas för att driva fordon så nej, där går det inte ihop du förvärrar bara läget.

Vätgasekonomin är en utdöd pipedream. Pratas väldigt lite om vätgas utanför stålindustrin idag.

Vätgas är inget bränsle, det är en energibärare som får sin energi från fossila bränslen, biobränslen, vatten, vind och kärnkraft.

Personbilarna och lätta lastbilar kommer elektrifieras med batterier. Vätgas är inte ett alternativ där längre, alla fordonsmakare har övergett det. Fartyg och tunga fordon får köra vidare på fossila bränslen i huvudsak, flyg kan möjligen köra biobränslen. I Sverige hade vi mer godstransport på järnväg 1970 än idag, så fenomenet med tunga lastbilar överallt som ska köras hela tiden är ganska nytt.

Ska du köra elektrolys kan du också producera metan med elen och vattnet, alltså syntetisk metangas. Med det spåret behöver du såklart en källa för kolvätet, men det kan vara t.ex. biomassa eller fångad koldioxid. Produkten kan användas i befintliga motorer oavsett om du kör det som fordonsgas eller omvandlar det till ett flytande bränsle. Har lite svårt att se varför du skulle vilja ha flytande väte om du inte ska driva bränsleceller, och ska du driva bränsleceller kommer du redan ha ett stort batteripaket för att driva fordonet. Vi har inte direkt dieselelektriska lastbilar på det sätet vi har dieselelektriska lok/tåg.

Trafikverket har gjort en utredning om vätgasdrivna lastbilar, och där konstaterar man bland annat att verkningsgraden från elen som används till att framställa vätgasen till lastbilens hjul är mellan 30 och 50 %.

Dessutom kräver vätgas väldigt stora tankar, vilket gör att man får mindre utrymme för last.

Eftersom verkningsgraden i framställning av biodiesel är ungefär 1:1 och de bästa dieselmotorerna har en verkningsgrad över 50 %, så verkar det ganska meningslöst att gå över till vätgas.

Den långsiktiga lösningen är nog att få över mer av frakten på järnväg, men det är ju inte det enklaste att göra en sådan omställning.

Säg det till Siemens som inom kort kommer att lansera sina gasturbiner anpassade för vätgasdrift.

Vad menar du? Siemens vet att det inte är någon energikälla. Siemens bygger det marknaden betalar för.

Jag länkade den här bilden i en annan tråd men den kanske gör mer nytta här Vi ser direkt att vätgasbilar (H2FC) och lastbilar är långt ner på tabellen, de är oekonomiska och har alternativ. Vätgas gör mest nytta i produktionen av gödning (ammoniak) via Haber Bosch processen eller i olika petrokemiska processer såsom fracking eller avsvavling. Att stabilisera elnätet är också långt ner i tabellen.

Det krävs inga SMRs för att ha både el och fjärrvärme, det klarar dagens kärnkraftverk också av att göra. Det intressanta enligt mig hade varit ifall SMRs kunde göra lastföljning, så att de kan ersätta vattenkraft (eller gas i andra länder). Annars är det nog mer ekonomiskt med vanliga kärnkraftverk, men vi får se helt enkelt

SMRs kan ju vara vad som helst och det finns också det där området mellan 300-1000 MW, skulle inte ha något emot en mindre variant av BWR-90+ istället för att gå till BWRX-300.

Det känns lite märkligt om Siemens lägger ner en hel del resurser på att ta fram gasturbiner som skall köras på vätgas om ingen tror på det.

Varför skulle de inte tro på vätgas? Du vet att de också bygger turbiner till termisk solkraft? De bygger det de får pengar till. Allt behöver inte ta över från annat. Gasturbiner kräver inte så mycket utveckling för att anpassa sig för olika bränslen och Siemens bryr sig nog inte alls om att det finns effektivare sätt att lagra och generera el.

Alla kraftverk stänger ned sig om de behöver för att inte producera för mycket. Nu kanske vi diskuterade förbi varandra, men min poäng var att ostabila källor som vindkraften har så brett span på sin produktion att när behovet inte kan buffras med vattenkraften som det görs idag, så måste man kunna lagra energin. Man kommer inte undan det, för mängden vindkraftverk som skulle behövas för att täcka allt behov i sitt lägsta tillstånd av produktion är fullkomligt ohållbart. Samtidigt är vindarna över Europa i snitt likartade, så man kan inte väga upp alla länder med låg produktion, genom att köpa in från de som har hög produktion.

En av de stora poängerna med SMR är ju att de ska tillverkas i fabrik och levereras som färdiga moduler istället för att byggas på plats.

Det är inga större problem för kärnkraft att lastfölja:
https://www.oecd-nea.org/nea-news/2011/29-2/nea-news-29-2-loa...
https://energiforskmedia.blob.core.windows.net/media/18663/he...

Jag tycker det är konstigt att vissa tycker att ny kärnkraftsel för 1kr/kWh är dyrt men tror vindkraft och vätgasenergilagring skulle vara billigare.
El-vätgas-el har en effektivitet på runt 35%. Vätgaselen behöver säljas för minst tre gånger elpriset som tillverkade vätgasen om man bara tittar på förlusterna. Vätgasen görs när elen är som billigast, när det blåser mycket och producerar för mycket. Men vätgastillverkningen kommer förbruka så mycket el att elpriset kommer stiga till en nivå som vindkraften behöver för att vara lönsam, idag runt 25-40 öre/kWh. Det ger vätgasel för minst 1kr/kWh också.

Men enligt Lazards LCOE för vätgasrapport så kostar 1kg vätgas mellan $3-$6 med ett elpris på $0.4/MWh. 1kg vätgas är ca 33kWh värme och ett bra kraftvärmeverk/gasturbin har 50-60% effektivitet, 1kg vätgas ger då 16.5-19.8kWh el, alltså 1.5kr-3.6kr/kWh el.
Och då har jag inte räknat med vad kraftvärmeverket/gasturbinen behöver för marginaler på det.
Jag vet dock inte hur man ska räkna ut snittelpriset sen.

Nej, dagens reaktorer byggs på plats. Komponenterna tillverkas förstås i fabriker som i alla andra byggprojekt, men de sätts ihop på plats.

En annan poäng med att ha fabrikstillverkade moduler är att man kan ha standardiserade säkerhetssystem så att godkännandeprocessen också ska kunna gå mycket snabbare. Men det kräver förstås att lagstiftningen anpassas till det också.

Rent tekniskt så är nog SMR en sämre lösning än stora reaktorer i de flesta fallen. Men de kan vara en lösning på byråkratiska och ekonomiska hinder.

SMR är vad som helst upp till 300 MW, inte att allt är modulärt och lätt att bygga. Det är standardisering och att tillverka många likadana komponenter som främst skulle få ner kostnaden, men där är vi verkligen inte idag.

Inte mycket till Small Modular Reactor om de inte är modulära

Är ju inte särskilt mycket som är modulärt nödvändigtvis. BWRX-300 är ju en mindre version av ESBWR som är en vidareutveckling av ABWR (som driftsattes och stängdes ner för gott i Japan) som i sin tur inspirerats av svenska Asea-Atoms BWR.

Mer standardiserat och kompakt ja, men det förutsätter att du inte itererar och bygger olika varianter åt varje kund vilket du ändå kanske gör. Mindre betong då? Ja, men de ska ju sänka ner den i marken istället. Det är ju ungefär som att bilar idag byggs på modulära plattformar, men du behöver fortfarande en bilfabrik och kan inte sätta ihop den på ett enkelt sätt på uppfarten.

SMR betyder inte att du får en reaktortank med en färdig reaktor i och bara installerar. Mindre reaktorers främsta styrka är att det kanske kan investeras mindre kapital per anläggning och därav enklare att få till besluten.