Civilkurage, har vi svenskar det alls?

Civilkurage är nåt man har en gång i sitt liv och det blir ens sista misstag.

Det absolut största problemet med att gå emellan ett bråk är ju efterföljderna. Och då menar jag inte direkt utan dagar/veckor efter.

Går man emellan ett bråk där dom är kanske 4 mot en och lyckas avvärja det så är det inte otroligt att dom kommer ta reda på vem du är och hoppa på dig när du kommer ensam någon dag efteråt.

Jag läste en trevlig artikel igår.
En Rolf Nilssén, någon kulturskribent som tydligen är känd i de norra delarna av vårt land har råkat illa ut efter att ha gått imellan vid ett bråk. Han såg en stor killa slå en tjej varpå han protesterade och blev påhoppad själv. Den här store killen hoppade tydligen jämnfota på Rolfs huvud och lande på hans knä så illa att knät aldrig kommer bli ok igen. Han lider dessutom av rätt seriösa trauma-effekter från händelsen.

Nu är ju inte det en vidare trevlig historia, men det jag vart riktigt positiv till var sista biten av artikeln där Rolf fick frågan om han skulle göra det igen och han svarade "Ja, ingen kan lobotomera mig så att jag slutar bry mig. Likgiltigheten får inte ta över samhället. Det är värt att betala det pris jag fått betala för att det inte ska bli så.". Helt klart applåd för Rolf!

Edit** artikeln: http://www.aftonbladet.se/svenskahjaltar/article1072206.ab

Har bara varit med om ett slagsmål en gång, naturligtvis utanför entrén till en krog... Det hängde i luften och tillslut small det bara. Jag ser ~5 hyffsat stora snubbar som står och hoppar/sparkar på en betydligt mindre kille som gör allt i världen förr att skydda sig med armarna över huvudet, liggandes på marken.

Vet inte vad som tog åt mig, i vanliga fall är jag en riktigt fegis och allmänt blyg, men jag småsprang fram och skrek "Hey, vad håller ni på med?". Misshandeln slutade, och jag hade helt plötsligt 10 arga ögon på mig. Det hela slutade med att jag och några till (hade fått back-up i form av 6 kompisar bakom mig som reagerat ungefär likadant som jag några sekunder senare) gick fram varpå gärningsmännen lugnt gick därifrån. Flyt att man hade några polare i ryggen, tänkte inte ens på det när jag skrev till först. Hade antagligen fått samma behandling som stackaren på marken annars...

Snubben som blev misshandlad fick frakturer på fingrar och revben samt var allmänt mörbultad. Jag har inte sett han sen dess, men jag tror det gick bra till slut. Läste i tidningen dagen efter att grunden för misshandeln lades när en kille frågade offret om en cigarett, vilket han inte hade. Två sekunder senare blev han nerslagen bakifrån. Inget rån, ingenting... Totalt jävla meningslöst. Fyfan.

Eller så kanske man inte i jämnställdhetens namn är så blind att man totalt ignorerar det faktum att män och kvinnor är lite olika? Jämnställdhet för mig är att vi är värda precis lika mycket trots våra skillnader, inte att dessa skillnader inte existerar. Det är skillnad på "värda lika mycket" och "vara likadana", vilket är någonting som ofta tas miste på när det gäller prat om jämnställdhet.

Och var har jag sagt att det är ok att slå män? Frågar man mig vem det är mest rätt/fel att slå så svarar jag ingen, för det är verkligen inte rätt att slå någon, varesig det är kvinnor eller män. Det tar dock inte slut där, för hur politiskt inkorrekt det än må vara så är jag av åsikten att kvinnor i många fall är fysiskt svagare än män (undantag finns givetvis). Det är, oavsett vad de militanta feministerna vill hävda, varken fel eller någon hemlighet. Jag är inte dum nog att ignorera fysiska skillnader bara för att det låter fint att säga att vi alla är exakt likadana. Sen lägger man till att jag tycker det är fel att slå nedåt så att säga, precis som att man inte sparkar på folk som ligger ner.

Resultatet är att det i nästan samtliga fall är fel att slå en tjej, och även om jag precis lika gärna ingriper om det skulle gälla en kille, så blir jag mer upprörd när det gäller tjejer, inte på grund av någon gammal värdering som säger att det bara ska vara så, utan för att jag reagerar på hur ignorant den som slår är som, trots att det borde vara uppenbart, är villig att slå på någon som högst antagligen är svagare. Min åsikt har alltså inte sin grund i att det är just en kvinna som blir slagen, utan i att man inte slår de som är svagare, oavsett kön.