Vad gör man egentligen när ens vardag bara rasar? Min sambo valde idag att avsluta vårt förhållande efter närmare fyra år tillsammans och jag står helt handfallen. Jag vet inom mig att det är rätt egentligen då vi har haft en del upp och ner, men det hjälper inte i stunden.. Jag vill fortsätta försöka, speciellt eftersom jag vet att det till stor del är jag som behövt ändra på mig.
Vi pratade om det redan innan helgen och har sen dess varit ifrån varandra och det var precis som att jag fick en uppenbarelse hur lätt det egentligen vore och hur bra vi faktiskt har haft det och skulle kunna ha de, men det hjälper inte om man inte är två om att tro det.
Vet inte hur man hanterar sånt här, det är mitt första förhållande och det har varit min vardag i fyra år, knappt varit ifrån varandra. Just nu känns det hopplöst och meningslöst, men det reder sig väl...