Jag vill minnas att det var ungefär vid tiden då Facebook startades som man kunde se en tydlig och växande trend i att man använde sitt riktiga namn istället för pseudonymer. Jag tror att det var strax innan det som man kunde se ett tydligt... ja, paradgimskifte kan man nog lugnt säga. Det blev hlet plötsligt "ballt" att ha sitt riktiga namn, och man skulle lägga upp hela sitt liv på Internet.
Det var också då det blev populärt att "blogga". Innan var man tvungen att vara en datanörd och skapa egen "hemsida" och driva egen hemsida, helst från egen hemmaserver också med statisk IP adress eller DynDNS, eget domännamn och hela den biten. Man la upp allt från vad man heter i för- och efternamn till att lägga upp sina semesterbilder och bilder på sina barn, sin katt, sina politiska åsikter, m.m. osv. etc. et al.
Helt sjukt! Tyckte man först i alla fall... sedan vande man sig vid det. Det blev den nya normen! Man har ju använt "C-3PO" och "Kalle anka" som pseudonym på Internet sedan 1994. Att "gömma" sig bakom en pseudonym har varit normen liksom på Internet sedan 1994. Det var året då Internet blev allmänt tillgängligt (jag tänker då på Swipnet och Algonet). Men även innan Internet och WWW har man i princip under mikrodatorns och datornätverkens historia använt pseudonymer när man kommunicerade med andra.
Men sedan blev det normerande att man "blottar" sig på Internet och WWW (både bildligt och bokstavligt). Man tänker mer som "om alla andra gör det så gör väl jag också det". Man rycktes med när man såg att alla andra i den egna vänskapskretsen gick med i Facebook och valde att registrera sig med sitt riktiga namn. Det blev nästan en tävling om vem som skulle "komma ut" ur anonymitet först då... Det uppstår ett grupptryck, både från den egna vänskapskretsen, och från den breda allmänheten att man ska liksom gå med i Facebook och visa sitt riktiga namn och sitt riktiga "jag". För om man har rent mjöl i påsen har man inget att dölja... eller? Man är liksom "konstig" idag om man inte är med på Facebook.
Jag menar numera är man "onormal" om man inte använder sitt fulla namn på Internet och WWW. För man följer inte samhällsnormen. Nu är man kriminell liksom om man använder en pseudonym typ, för då misstänker man att man har något att dölja. Man är typ knarksmugglare eller pedofil som sprider barnporr på nätet eller vad fan det nu är... Visst är det en sjuk verklighet? Det blir allt mer accepterande. Inte ens myndigheterna bryr sig om att värna om folks personliga integritet, för man tänker väl "han eller hon har ändå inget emot att vara identifierbar på Internet för han eller hon blottar sig ändå på sin blogg" (eller Facebook eller Instagram eller vad det nu är).
Det handlar också om att man vill skapa en egen personlighet på Internet och göra ett avtryck, visa vem man är och vad man står för och så där. Man vill framhäva sig på ett eller annat sätt. Man kanske har ett liv IRL som man inte är nöjd med, så då försöker man skapa en annan bild av sig själv på Internet. Det finns folk som har allvarliga problem IRL och då försöker man leva ett annat liv på Internet (Second Life och andra virtuella verkligheter?). Det i sin tur kan leda till ett beroende och psykiska problem. Inte bara i den vanliga bemärkelsen av att "checka Facebook status" utan mer påtagliga psykiska störningar.
Vilsna tonorsflickor utan riktiga förebilder som blottar sig på Internet (bokstavligen) är inget nytt. Problemet har funnits länge. Föräldrar vet oftast inte vad deras barn gör på Internet. Det räcker med att man registrerar sig på Facebook med sitt riktiga namn för att bli förföljd, antingen för sina åsikters skull eller för sitt utseende, för att man har "gillat" märke X och inte märke Y, eller vad som helst egentligen. Man tycker ju som sagt att det är okej vara sig själv och använda sitt riktiga namn för att alla andra gör så. Man förväntar sig att alla ska vara snälla på Facebook bara för att de använder sina riktiga namn.
Så för vissa kan det här handla om någon typ av personlighetskonflikt. Man lever ett liv IRL och ett annat liv på Internet. Visst kan det kännas skönt då att "vara sig själv" även på Internet. Men för andra handlar det helt och hållet om personlig integritet. Frågan är hur mycket information man ska låta lagras i mörka serverhallar hos Facebook, Google, etc. Hur mycket information man ska släppa ifrån sig. Jag gör aldrig några personliga påhopp på Internet, oavsett om jag använder en pseudonym eller mitt eget namn. Det hör till min uppfostran. Jag vet att det är en människa med känslor som står bakom en viss pseudonym, och inte någon robot. Om någon dummar sig så är det bara att ignorera den personen och gå vidare med sitt liv, oftast är det ingen ide att sitta och tjafsa med "någon som tycker fel på Internet". Jag använder sunt förnuft när jag ska bestämma hur mycket information jag ska lämna ifrån mig, och hur jag ska formulera mig, oavsett om jag skriver under pseudonym eller mitt riktiga namn.
Jag använder också olika pseudonymer på olika ställen så som många andra har skrev innan mig, beroende på "nivå" av integritet. Jag kan ha ett för en viss typ av forum, ett annat för annan typ av forum, och något helt annat för andra typer av webbplatser som använder "nick" namn. Det blir svårt att hålla koll på vilka forum man är registrerad och vilka lösenord man har och så, men därför har jag en krypterad databas med mina lösenord, etc. som jag fyller på vart efter jag registrerar mig på nya ställen.
Visst skulle det underlätta att använda samma pseudonym överallt och samma lösenord, men det är också en stor säkerhetsrisk. På just webforum brukar jag använda någon av mina många pseudonymer. Och jag lägger aldrig ut någon information på något forum under pseudonym X som skulle kunna kopplas till något annat forum under pseudonym Y. Det försöker jag tänka på. Ska jag avslöja något om mig själv så loggar jag in under någon annan pseudonym med lägre integritetsnivå, alltså en pseudonym som jag vet att jag har använt tidigare för att lämna ut personliga uppgifter. Kalla mig paranoid om ni vill, men jag vill inte att Google ska "veta allt" om mig. Jag tänker i alla fall inte underlätta för SÄPO/FRA/NSA/CIA/FBI eller nyfikna privatpersoner i deras kartläggningsuppdrag. Inte för att jag har något att dölja som sagt, men jag avskyr att någon ska gå in och snoka bara för att jävlas. Och idag är det så enkelt tack vare Google, även en datoranalfabet kan knappa in ett namn och klicka på Sök.
Ett annat problem idag om man har flera identiteter på Internet är att många tjänster använder gemensam inloggning. Google är bra duktiga på att följa folk överallt. Man loggar in med sitt Google Account och så kan man byta mellan olika Google produkter och tjänster ganska enkelt, utan att behöva logga in på nytt. En arbetskamrat till mig glömde att logga ut från sitt Google konto på en gemensam dator, och idag skulle jag visa honom ett intressant YouTube klipp och då upptäckte vi att han fortfarande var inloggad på YouTube. Han använde datorn veckan innan, och då hade datorn varit avstängd i en vecka, och ingen annan kan ha loggat in med hans uppgifter. Men den är domänstyrd och servrarna är igång dygnet runt. Antagligen är det den vägen som han kunde stå kvar som inloggad, även om datorn var helt avstängd (G2/S5 off). Ett inkognito/inprivate/private fönster ska man då starta i såna lägen för att slippa bli ihågkommen.
Jag brukar använda OpenID på vissa webbsidor som tillåter det. Men jag skulle aldrig få för mig att använda Facebook eller ett Twitter eller Google konto för att registrera mig och logga in någonstans. Förhoppningsvis så kommer de flesta webbsidor fortsätta att erbjuda vanlig, normal kontoregistrering via deras egna system, och inte någon jävla Facebook autentisering.
Jag tycker annars att trådskaparen verkar vara obeslutsam i frågan. Han säger ju att han har beslutat sig för att sluta vara anonym. Men han frågar ju ändå oss andra om råd? Börjar han få "second thoughts"? Eller var tanken att väcka debatt bara?
Jag säger så här: våga vara annonym! Det är ingen skam. Även om nu trenden har vänt och det är normerande att inte vara anonym på Internet längre. Det är heller inte något fel att "blotta" sig och ta ner masken och "komma ut". Det är upp till var och en. Men jag känner ändå att jag vill ha någon nivå av annonymitet på Internet. Som man påpekat tidigare så beror det ju på vilken typ av webbsidor man lirar runt på. Och man ska veta att allting inte kretsar bara runt Sverige, det finns ju folk runt om i världen som är förtryckta och som skulle få allvarliga konsekvenser om de valde att presentera sig med sitt fulla namn på Internet.
