Nej det finns egentligen inget som heter offentlig handling. Vad som är en allmän handling definieras i tryckfrihetsförordningen som är en grundlag.
Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Handling är allmän, om den förvaras hos myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndighet.
Att avgöra om dessa kriterier är uppfyllda är svårt ibland. Handlingar på myndigheter som inte uppfyller kriterierna för en allmän handling kan man inte begära ut. Kan gälla vanliga anteckningar, arbetsmaterial, en utredning som inte är färdigställd osv.
Men om handlingen nu är allmän och den begärs ut så görs en sekretessprövning. Vad som är sekretessbelagt regleras i Sekretesslagen. Finns det inget hinder i sekretesslagen så måste myndigheten lämna ut uppgiften. Sekretessprövningen gäller inte bara handlingen som helhet. I första hand ska man maskera de delar som sekretess gäller för och lämna ut resten. Eftersom det kan röra sig om tusentals sidor blir de lite jobb att maskera med penna, kopiera och lämna ut. (Finns JO-utlåtande ang. detta för det har hänt att handlingar lämnats ut enbart maskerade med överstrykningspenna och då kunde man läsa texten i viss vinkel. Man får alltså göra en kopia, maskera på den, sen kopiera om allt igen.)
Sekretesslagen:
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1980:...
Om du begär ut en allmän handling och den nu är sekretessbelagd så har du rätt att få ett skriftligt avslag som du kan överklaga till kammarrätten. Hm tja, finns hur mycket som helst att skriva på ämnet och många högskolepoäng att läsa om man vill
Edit: sen varierar typen av sekretess med olika verksamheter. Inom sjukvård och socialtjänst gäller omvänt skaderekvisit dvs handlingen kan bara lämnas ut om det står klart att den enskilde (som handlingen handlar om) inte lider "men". Vad som är "men" är också lite av en vetenskap. Gäller den enskilda personens egna upplevelse av men, tex lider personen kanske men om polisen hittar honom, så polisen får man inte lämna adresser till utom när det finns särskilt lagstöd för det.
Sen finns det rakt skaderekvisit som är lite lättare, då gäller bara sekretess om det kan antas att den enskilde lider men. "Bevisbördan" är så att säga omvänd.
Finns också absolut sekretess där uppgiften aldrig lämnas ut. Gäller tex präster och vid familjerätten.