Inlägg

Inlägg som selotodo har skrivit i forumet
Av selotodo
Skrivet av celerity:

Utan en centralbank som sätter räntorna kommer det bli omöjligt att motverka konjunkturerna. Men enligt Ron Pauls bisarra syn på ekonomin behöver man inte göra något åt recessioner ("laissez faire").

Utan en centralbank (eller annan instans med liknande befogenheter) som "sätter räntorna" så uppstår ingen konjunkturcykel. Det är bättre att bota sjukdomen än att behandla symptomen, och det är just manipulationen av räntorna som är sjukdomen.

Men det är fel att säga att Ron Paul inte vill göra någonting. Det finns massor att göra -- mängder av skadliga regleringar och ingrepp att ta bort! Mängder av myndigheter, militärbaser och krig att lägga ner!

Skrivet av celerity:

Ron Pauls inflationsparanoia framstår minst sagt absurd i en finanskris som upplevt en inflation på 1,6% i genomsnitt.

Med den nya definitionen av inflation som staten gillar och med deras sätt att mäta den ja. Både definitionen och mätmetoderna är avsedda att dölja vad som föregår, inte att bringa klarhet. Att omdefiniera inflation som prisökningar istället för en ökning av penningmängden trots att den förra bara är en konsekvens av det senare kan inte ha annat än oärliga avsikter. Det är som att säga att det var kulan som dödade offret och inte han som tryckte på avtryckaren.

Det Ron Paul syftar på och oroas av är ökningar av penningmängden.

Skrivet av celerity:

Inflation behövs för att hålla nere realräntan och betala USAs statsskuld.

Realräntan behöver sättas av marknaden om den ska kunna fylla sin koordinerande funktion i samhället. Den kan inte bara sättas till vad som helst utan att det får konsekvenser -- oönskade konsekvenser.

Skulder undviker man genom att inte låna.

Skrivet av celerity:

Ron Paul verkar leva i sin egna lilla förenklade värld - finns guldmyntfot behövs ingen komplicerad penningpolitik.

En verklig guldmyntfot skulle omöjliggöra det vi idag menar med penningpolitik, vilket är hela poängen. Staten skulle behöva spela med öppna kort och redovisa alla sina "intäkter", istället för att omfördela resurser i det fördolda.

Skrivet av celerity:

Guldmyntfot hade fått flera stora konsekvenser. USA kommer inte längre kunna devalvera dollarn för exporten - det leder sannolikt till en recession.

Guldmyntfot skulle utan tvekan leda till en recession om vi införde den nu, dock av andra skäl, men det betyder inte att vi inte borde göra det, eftersom det är bättre att avbryta en ohållbar utveckling tidigt även om den gör ont än att skjuta upp det och samtidigt förvärra problemen. Det är som att aldrig sluta supa i hopp om att undvika baksmällan.

Att devalvera är att göra folket fattigare. Visst vore det bättre för exportörerna om alla löner och priser sänktes, men varför skulle vi låta särintressen få bestämma?

Skrivet av celerity:

Notera att de länder som behöll myntfoten drabbades hårdast av 30-talets depression (som USA och Frankrike). I längden kommer värdet på guld bestämmas av Sydafrika och Ryssland och upptäckter av nya guldreserver kommer leda till inflationssvängningar. Likaså, allt som hindrar guldbrytning kommer leda till deflation och hög arbetslöshet.

De länder som drabbades hårdast var de som gjorde störst ingrepp i marknaden. USA lät sedelpressarna gå varma hela 20-talet och fick sedan betala dyrt för det. Depressionen hade kunnat vara över på ett par år om de inte hade fördröjt likvideringen av de felinvesteringar som ökningen av penningmängden hade gett upphov till samt hållit uppe lönerna.

Skrivet av celerity:

I längden kommer värdet på guld bestämmas av Sydafrika och Ryssland och upptäckter av nya guldreserver kommer leda till inflationssvängningar.

Den ökning av penningmängden som är möjlig pga brytning av nytt guld är ingenting i jämförelse med den som är möjlig med papperspengar. Inte ens under 1500-talet när hela kontinenter upptäcktes ökade mängden guld i takt med dagens ökningar, och sannolikheten för att vi kommer att upptäcka ännu fler kontinenter bedömer jag som väldigt liten.

Skrivet av celerity:

Likaså, allt som hindrar guldbrytning kommer leda till deflation och hög arbetslöshet.

Deflation, med vilket jag antar att du menar sjunkande priser, är bara skadligt om det orsakas av minskad penningmängd. Om priserna sjunker pga ökat utbud, till exempel som prisutvecklingen på datorer och elektronik de senaste 50 åren, så är "deflationen" inte bara ofarlig utan tvärtom ett resultat av och tecken på ökat välstånd.

Skrivet av celerity:

Några ord om "vårdlös spendering": USAs stora problem är inte skulden utan höga arbetslösheten.

Det hänger ihop.

Skrivet av celerity:

Skulden kommer fortsätta öka med nästan 1 biljon dollar årligen på grund av minskad produktion och förlorade skatteintäkter. Efter den stora depressionen var USAs statsskuld c:a 120% av BNP, hälften betalades tillbaka på tio år, medan resten försvann med inflationen - något som hade varit omöjligt med myntfot.

Det finns bättre sätt att lösa skuldfrågan. En möjlighet är att helt enkelt skriva ner skulderna. Det skulle ha den positiva bieffekten att ingen skulle vilja låna ut nya pengar till dem, vilket skulle vara mycket effektivare än skuldtaket, som ju bara är ett skämt och inte ett tak alls.

Skrivet av celerity:

Civil Rights Act säger exempelvis att om man äger en restaurang får man inte förbjuda svarta gäster. Något som Ron Paul skulle tycka var en kränkning mot ägaren som inte får bestämma över sin egendom. I alla fall min tolkning...

Exakt. Vill ägaren ha en herrklubb, damklubb, klubb för muslimer eller för vilken subgrupp som helst så vore det ok. Det borde vara en självklarhet tycker jag. Du bjuder väl inte in vem som helst hem till dig heller?

Av selotodo

Jag har ingen särskild åsikt om Systembolaget som butik, men ogillar deras monopol av moraliska skäl. Om A och B vill göra ett fredligt utbyte som båda bedömer gynnar dem så har inte C någon rätt att lägga sig i. Så om Pelle vill köpa alkohol av Lasse så angår inte det Fredrik (eller staten).

Min pappa är alkoholist och det har drabbat familjen hårt, men samtidigt måste jag erkänna att han har all rätt i världen att supa ihjäl sig om det är det han vill. Det är hans liv, och allt vi har rätt att göra är att resonera med honom samt att skydda oss själva. Vi har ingen rätt att hindra vare sig honom eller utomstående med tvång eller hot om våld via ombud (staten).

Av selotodo
Skrivet av Filleokus:

Jag har börjat bli intresserad av ekonomi/nationalekonomi och följer bland annat podcasterna Planet Money från NPR och Freakonomics Radio. Jag tycker det är kul lyssning och i början lärde jag mig mycket, men nu känns det som jag vill gå vidare.
/../
Jag är nu på jakt efter böcker som är lite mer djuplodande än "Därför kraschade USAs ekonomi for dummies" inom något område av ekonomin. Alla områden är intressanta, och föreläsningsserier fungerar också.

En annan podcast som du kanske skulle gilla är EconTalk. De lägger upp nya intervjuer med olika nationalekonomer ungefär en gång i veckan. Nivån är ganska hög, men de anstränger sig för att hålla det begripligt även för utomstående.

Om du är intresserad av finans och investering så skulle du kunna lyssna på The Peter Schiff Show, en daglig radioshow med en person som driver en egen mäklarfirma. Han kommenterar finansiella och politiska nyheter samt svarar på frågor från lyssnarna.

Mises.org har väldigt mycket gratismaterial om nationalekonomi och relaterade ämnen tillgängligt helt gratis både som ljudböcker, eböcker, pdf'er samt föreläsningar i video eller mp3-format. Extremt bra tycker jag själv, men den skola inom nationalekonomi som de lär ut är inte mainstream (ännu), så de avviker på en del sätt från vad du skulle få lära dig på en universitetskurs.

Här är till exempel en introduktionsbok som heter Lessons for the Young Economist.. Jag har dock inte läst den själv.

En annan lite tyngre bok är Man, Economy and State, som även finns som gratis ljudbok.

Av selotodo
Skrivet av JesperT:

Tack för tipsen allihopa !
Den där sidan verkar innehålla en hel del matnyttigt.
Jag skriver mest i Visual studio 2010 så då blir det väl lämpligast att ta reda på inline asemblern där fungerar.

Var medveten om att inline assembler inte stödjs av Visual Studio för 64-bitars-plattformar bara.

Av selotodo

En path består av en serie kommandon: moveTo, lineTo, curveTo osv. Varje kommando består i sin tur av en uppsättning koordinater. Spegla detta förhållande i dina structar så att din Path-struct innehåller kommando-structar, som innehåller point-structar osv. I min lösning speglar även själva parserns struktur språkets struktur på detta sätt. Jag gjorde så för att recursive descent parsers känns naturliga för mig, men du behöver naturligtvis inte göra likadant. Googla på recursive descent om du undrar vad det är.

Angående hur du får in alla kommandon så är det bara att loopa tills du upptäcker CLOSE_PATH..

Av selotodo

Reguljära uttryck är knöliga att använda i C och är overkill för uppgiften tycker jag.

Börja med att skriva en funktion för att läsa in reella tal, till exempel med hjälp av strtod(). Använd den till att skriva en funktion som läser in och returnerar ett Point-objekt från nuvarande filposition. Använd i sin tur den till att skriva en funktion som läser in och returnerar ett Path-objekt, och så vidare.

Här är en förklarande skiss i C++:

Point* SvgParser::readPoint() { double x = readDouble(); skipWhiteSpace(); skipComma(); double y = readDouble(); return new Point(x, y); }

Gör motsvarande med structar och malloc/stackallokering istället om du kör med C.

Av selotodo

Jag har gjort precis det du beskriver. Jag använder libxml2 för att parsa xml-delen, men har skrivit egen kod för att parsa koordinater, paths och annat som går utanför xml. Det var inte särskilt svårt.

Av selotodo

Det kanske är något problem med padding, alltså att structarna är olika stora beroende på vilken kompilator du använder. Jämför assemblerkoden för att se vad skillnaden är.

Av selotodo
Citat:

Ursprungligen inskrivet av pSyChO
Kan man tänka sig att det fungerar något i stil med

foo.bar() -> foo.vtable[”bar”].invoke() ?

Ja, det är ett rimligt sätt att beskriva det på. På assemblernivån blir det typ:

mov eax, dword ptr [foo] ; lägg pekaren till vtabellen i register eax förutsatt att vtabellen ligger på offset 0
call dword ptr [eax + offset_of_bar] ; gör ett indirekt anrop genom eax

Av selotodo
Citat:

Ursprungligen inskrivet av conio
Värt att nämna är dock att Java inte (nödvändigtvis) har en vtable på samma sätt som i C++. Då Java har möjligheten att ha lite bättre koll på vilken typ ett objekt är i körtid så behöver den inte göra virtuella anrop via en indirektion som är nödvändigt i C++. Det gör att det inte är lika hög overhead på virtuella anrop. Sedan är det ju upp till en Java Virtual Machine (JVM) att avgöra hur den gör anropen och det är ju upp till den att välja hur den vill göra anropen.

Den mer officiella metoden för hur det fungerar i Java är att med varje objekt-allokering så skapas det i datautrymmet ett id till den klass som objektet är. Om jag inte minns fel så är overheaden på ett rent objekt i Java 3 bytes (med Suns 1.6+ JVM). Med hjälp av id:t till klassen så kan JVM:en lista ut vilken faktiskt metod det är som ska anropas.

//C

Tre bytes låter lite lustigt. Hur du en länk till en sida där man kan läsa mer om det här?

Av selotodo

Du har i stort sett rätt. Pekaren till objektet behöver dock inte ligga på stacken utan kan ju lika gärna ligga i ett fält till ett annat objekt (som ligger på heapen).

Vtabellen består huvudsakligen av en array av pekare till funktionskroppar (det kan tänkas att det finns ett par andra fält också som identifierar själva klassen). Själva dispatchkoden använder en förberäknad offset in i tabellen för att slå upp rätt implementation. Varje metod har en egen offset in i tabellen.

edit: Om man ska vara noga så behöver inte objektet ligga på heapen. Om kompilatorn kan se att objektet inte kan nå andra funktioner så kan den välja att stackallokera objektet istället. Den här optimeringen kallas Escape Analysis om du vill googla på det.

Av selotodo

Re: Re: Re: Hjälp med lisp

Citat:

Ursprungligen inskrivet av mrjasmin
Med denna lista blir det fel: (setq lista '( a 1 b 1 5 4 6 s h ) ).
Funktionen klarar inte att räkna ut siffrorna ur en lista när dem är blandade med bokstäver. Jag vill att den ska kunna räkna summan av talen, och ignorera bokstäverna.

(defun räkna-siffror (n)
(cond
((endp n) 0 )
((symbolp n) )
(t (numberp n)(+ (numberp (first n ) (räkna-siffror (rest n )))))))

Denna ovan fungerar inte heller.

Du kollar för det första inte på elementen i listan utan på själva listan (n är ju en lista).
På sista raden gör du flera parentesfel.
Du försöker addera resultatet från numberp (med ingenting), trots att numberp inte returnerar tal utan sanningsvärden.

Av selotodo

Painter försöker efterlikna naturliga media som oljefärg, akvarellfärg, olika papperstyper med mera. Jag var väldigt imponerad när jag testade det för typ tio år sedan och idag lär det ju vara ännu bättre.

http://www.corel.com/servlet/Satellite/us/en/Product/11665538...

Av selotodo
Citat:

Ursprungligen inskrivet av mrjasmin
Jag har köpt övningsboken och just nu väntar jag på en Lisp bok som jag har beställt. Jag ska självklart läsa boken men just nu har jag ju ingen tillgång till någon. Och ja du gissade rätt, jag läser datavetenskap på liu.

Ok, ursäkta att jag tog i lite. Jag läste också Datavetenskap förresten och Lisp-kursen var en av de roligaste kurserna tycker jag. Lycka till!

Det finns flera gratisböcker på nätet. Åtminstone den första av dem ser ut att vara bra för nybörjare:

http://gigamonkeys.com/book/
http://www.cs.cmu.edu/Groups/AI/html/cltl/clm/node1.html
http://www.paulgraham.com/onlisp.html

Angående din fråga så kanske det är let du söker. Det är inte samma sak som tilldelning i andra språk (om du är van vid C, Java eller liknande), men det behöver du antagligen inte för att lösa uppgiften heller.

Av selotodo
Citat:

Ursprungligen inskrivet av mrjasmin
Hur sparar man en variabel i lisp ?

Men skärp dig och läs boken! Jag antar att du precis har börjat på Datateknik eller Datavetenskap på LiU. Du kommer aldrig att ta dig igenom utbildningen utan att köpa och läsa kurslitteraturen. Ju tidigare du inser det desto bättre.

Av selotodo

De allra flesta som sysslar med datorbrott har inga märkvärdiga kunskaper. Det är mycket färre personer som hittar sårbarheter själva än som bara laddar ner script som andra har skrivit. För att köra exploitscript behöver man inte vara någon guru direkt.

Av selotodo

Jag har hört Clang nämnas positivt flera ggr, men har inte använt det själv. AntLr jag har testat lite smått bara, men det verkar vara väldigt lättanvänt och de har en färdig grammatik för C++ skriven av Sun. Finns två projekt som heter Elsa och Pork också men de vet jag inget om alls.

Bison och Gcc skulle jag hålla mig borta från om jag var du.. speciellt Gcc.

http://clang.llvm.org/
http://antlr.org
http://www.cs.berkeley.edu/~smcpeak/elkhound/sources/elsa/
https://developer.mozilla.org/En/Pork

Av selotodo

Jag känner verkligen igen mig i det där. Programmerar jag sent på kvällen så är risken stor för att jag inte kan sova sedan. Det kan inträffa även om jag löste problemet jag jobbade på, eftersom jag då lätt blir för upphetsad över framgången och funderar över nästa steg hela tiden och fantiserar om hur bra programmet kommer att bli när det är färdigt.

Får sömnproblem av andra saker som engagerar mig också. Har legat vaken hela nätter efter politiska diskussioner, även lugna sådana. Hjärnan vill inte sluta analysera.

Av selotodo

Metoder i Java kan vara final vilket betyder att de bara har en implementation och därmed inte är virtuella.

Av selotodo
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Lyml

Du gillar att bortse från att det är i företagets intresse att förhindra andra från att starta upp konkurrerande verksamhet. Samt att ett företag i monopolställning har den förmågan också.

Säg att tex Telia skulle äga alla telefonabbonemang (eller Telia plus några till). De skulle då kunna sätta priser jättehögt och helt enkelt strypa möjligheten för andra aktörer att komma in i marknaden, vilket också är i deras bästa intresse.

Jag är inte så säker på att det är i ett företags intresse att uppnå monopol. Företaget jag jobbar för har vunnit mycket på att ha konkurrenter eftersom deras verksamhet attraherar kunder till marknaden som helhet. Om vi inte skulle ha några konkurrenter alls så tror jag inte att någon skulle vilja jobba med oss över huvud taget eftersom de då skulle riskera att hamna i en situation där vi kan diktera villkoren. Vi måste med andra ord ha konkurrenter för att få kunder.

I ditt exempel kan man fråga sig hur Telia skulle uppnå sitt monopol -- genom att sätta lägre priser än andra klarar av eller genom lagstiftning? Vad skulle hända med deras monopol om det inte byggde på stöd från lagstiftarna och de sedan höjde priserna?