När coronapandemin blev ett faktum slog många abetsplatser om till nya arbetsformer, med möjlighet eller till och med krav på distansarbete för att minska smittspridningen. När restriktionerna minskade återvände vissa helt tillbaka till kontoret, medan andra behöll distans- eller hybridformer.
► Dubbla IT-jobb från hemmakontoret blev trend under pandemin
Något som inte slocknade är debatten om huruvida arbete hemifrån är gynnsamt eller inte. Det utgör också grunden för en forskningsöversikt från Högskolan i Gävle, som undersökt samband mellan distansarbete och bättre produktivitet. Forskargruppen har sammanställt 43 vetenskapliga artiklar i området, publicerade på engelska från år 2000 till 2021.
De olika artiklarna samlar data från flera olika branscher världen över, däribland från flera stora teknikföretag och en studie inriktad på specifikt utvecklare och programmerare. Merparten av de analyserade studierna visade på att distansarbete bidrog till högre produktivitet och att det inte innebar någon negativ effekt på kvalitet.
Vi ser att själva möjligheten att kunna välja distansarbete är lika betydelsefull som att faktiskt distansarbeta och av stor vikt för viljan att stanna som anställd. – Gunnar Bergström, professor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle
Därtill visar sig möjligheten att själv kunna välja arbetsform ha stor betydelse viljan att stanna kvar på sin arbetsplats, även för de som väljer bort distansjobb. Just valmöjlighet är även något som nyligen klättrat upp i listan över vad svenska arbetstagare tycker är viktigt när de väljer arbetsgivare. Därtill placerar sig Sverige nästan högst upp i statistiken vad gäller andel som arbetar hemifrån – år 2020 arbetade ungefär 33 procent på distans.
Det är dock inte endast guld och gröna skogar. Några studier rapporterade sämre prestation och vid närmare analys framgår att de studier som mäter specifika arbetsuppgifter, exempelvis besvarade telefonsamtal, visar bättre resultat än de studier som mätt arbetsprestation mer generellt.
