Eftersläpsreducering är inget nytt utan finns i flera varianter – och under många namn, i flera av skärmarna vi testat. Syftet med eftersläpsreducering, eller blur reduction, är precis vad det låter som. Skärmen försöker minska intrycken av eftersläp genom dölja hur LCD-panelen uppdaterar sig. När de förhållandevis tröga kristallerna ska vrida sig och ändra position i syfta att reglera ljuset så tar det tid. Det uppstår en övergångperiod, en transient.

I samarbete med Benq Zowie

producerad i samarbete med.jpg

Denna artikel produceras i samarbete med Benq Zowie. Tack vare sponsorskap och samarbeten kan SweClockers fortsätta erbjuda högkvalitativt innehåll utan kostnad för läsaren.

Denna transient är olika lång beroende på kristallens tidigare läge och vilket läge den nu ska till. Det är därför en skärm aldrig "har en responstid" utan en skärm har ett helt spann av olika responstider beroende på hur panelen arbetar samt mellan vilka lägen kristallerna ska vrida sig. Spelskärmen med "1 ms" av responstid på pappret kommer därför i praktiken att ha något annat en ensam millisekunds responstid. Exakt tid för varje transient varierar med situationen samt också hur du definierar jämförelsen.

Effekten är att vi inte kommer ifrån eftersläp på något sätt som följd av hur LCD-paneler arbetar. Men vi upplever även eftersläp som en följd av hur öga och hjärnan fungerar vid ett kontinuerligt flöde av ljus. Även vid en i praktiken obefintlig responstid kommer våra hjärnor registrera ett släpande i bilden.

Släckt skärm: två flugor i en smäll

Lösningen som allt fler skärmtillverkare använder är att släcka ned lysdioderna i synkronisering med hur LCD-panelen uppdateras radvis uppifrån och ned. Detta döljer en stor del av övergångsfasen. När kristallerna ändrar läge är belysningen släckt. Sedan tänds lysdioderna och presenterar en enligt idealet skarp bild.

dyac_förlopp_csgo.jpg

Vid 240 Hz är varje uppdateringscykel 4,17 ms. Filmat med 1 000 FPS ser vi hur belysningen vid DyAc släcker ned och till stor del döljer LCD-panelens övergångsfaser. För att sedan tända upp och visa en så skarp bild som möjligt.

Denna teknik med att modulera belysningen, strobing backlight, medför en annan fördel för hur hjärnan registrerar ljus. Där tenderar hjärnan att ignorera den svarta, nedsläckta perioden eftersom bilden vid det tillfälligt inte innehåller någon information. Istället reagerar och registrerar hjärnan på ljuset och ser den idealiskt perfekta stillbilden utan smet och släp från övergångsfaser.

Här har vi också grunden för exempelvis bildrörsskärmar vilka befinner sig i konstant nedsläckning. Vi ser ljuset, men inte mörkret och får intrycket av en skarp och tydlig rörelse. Priset för denna process är att ständigt återkommande nedsläckning är exakt samma sak som flimmer. Bilden blir skarpare men också mer orolig. Bilden blir även ljussvagare eftersom lysdioderna är avstängda stora delar av tiden.

DyAc behåller ljusstyrkan – upp till 330 nits

Benq Zowie XL2546 är en skärm som använder denna metod för eftersläpsreducering i 144 och 240 Hz. Vid dessa frekvenser är uppdateringscykeln för skärmen cirka 7 respektive 4 millisekunder lång där XL2546 verkar spenderar cirka 2/3-delar av tiden nedsläckt. Namnet för tekniken är DyAc eller Dynamic Accuracy och den finns hos flera modeller där vi specifikt tittat på XL2546-modellen.

Vad Benq tillför till processen är att även styra hur intensivt lysdioderna arbetar när de väl tänder upp. Med DyAc igång kommer lysdioderna under sin tända fas att lysa betydligt starkare än vad de gör vid konstant lysande. Som en förenklad förklaring tas energin från perioden när lysdioden är släckt och förs över till perioden när lysdioden lyser. Och då lyser de också rejält för en kort stund.

UFOn-dyAc_144_240-komplett.jpg

Effekten är tydlig och DyAc har den ovanliga egenskapen att den inte tappar ljusstyrka. Skärmen lyser lika starkt med DyAc aktiverat som när det är avstängt och vi får ut 330 nits både med och utan DyAc aktiverat. Tidigare skärmar vi har testat har tappat 50 procent eller mer av ljusstyrkan när eftersläpsreduering används.

Låg flimmernivå tack vare 240 Hz

Den höga frekvensen, särskilt vid 240 Hz gör också att själva flimret inte är lika tydligt. Även om panelen till stora delar inte visar någonting är det alltså en effekt som hjärnan är expert på att sortera bort. Känsliga personer kunde märka av ett flimmer när de hade XL2546 i ögonvrån. När skärmen är mitt framför ögonen är det inte lika påtagligt, såvida du inte är extrem känslig för flimmer.

Videon tar upp förloppet tydligare

Det finns delar som lämpar sig bättre i rörlig bild och delar som är lämpligare för text. Videon till artikeln baseras på förloppet och hur det fungerar med just rörlig bild. Missa inte den delen för ytterligare förklaringar.

Även förmågan att använda eftersläpsreducering i 240 Hz är en ovanlighet. Merparten andra skärmar tillåter endast eftersläpsreducering i lägre frekvenser, då ofta under panelens maximala frekvens. Benq motverkar också crosstalk, dubbelbilder, genom att optimera DyAc efter LCD-panelens mitt. Alltså där du har hårkorset och normalt fäster blicken vid spel.

Fotnoter

Samtliga exempel i video är filmade med DyAc: Premium. Med DyAc avstängt används AMA: High. Bildläget är Picture Mode: Standard. Detta då förvalet FPS1 har mindre funktionell tonkurva samt en funktion, Black Boost, vilken leder till en dynamisk justering av bildinnehållet på pixelnivå.

Vi har inför den här artikeln inte fått någon vägledande eller detaljerad beskrivning från Benq om hur DyAc fungerar på ett exakt tekniskt plan. Syftet är istället att beskriva funktionens effekt. Till buds finns hjälpmedel i form av en enklare konsumentkamera som kan filma med 1 000 fps samt testbilder och spel. De testbilder vi använder är de från www.testufo.com och är fritt tillgängliga för alla att använda

Mer läsning i ämnet

► Testpilot: Benq Zowie XL2546
► SweClockers guide till bildskärmar där denna artikeln kompletterar avsnitt 19 om just eftersläpsreducering.