Intels Itanium-plattform lanserades år 2001 och var frukten av ett samarbete mellan Intel och HP. Instruktionsuppsättningen som låg till grund för Itanium utgick från HP:s forskning, och tillsammans med Intel hoppades de ta server- och high performance computing-marknaden med storm. Den nya arkitekturen och instruktionsuppsättningen IA-64 var inte kompatibel med x86 och skulle därför kunna lämna många arvsynder bakom sig.

Itanium har sina rötter i forskning som HP bedrev mellan 1989 och 1994. HP ansåg då att dagens RISC-processorer började slå i taket för dåvarande arkitekturers förmåga att bearbeta en instruktion per klockcykel. Alternativet de riktade in sig på kallade de för EPIC – Explicitly Parallel Instruction Computing. Med EPIC arrangerar kompilatorn de instruktioner som arkitekturen kan bearbeta parallellt.

Målet var att slå sig in bland servrar och arbetsstationer, men även högpresterande traditionella stationära datorer. Redan innan plattformens lansering började problemen hopa sig. De stötte på patrull i form av problem med kompilatorerna och svårigheter i att designa själva kretsarna, vilket ledde till att Itanium tidigt fick öknamnet Itanic i vissa kretsar. Prestandan lyckades dessutom aldrig riktigt nå de tidiga målen, inte minst eftersom utvecklingen drog ut på tiden och konkurrenterna inte stod still.

De första processorerna letade sig ut på marknaden år 2001 i form av Itanium "Merced", men på grund av låg prestanda går det att räkna antalet sålda enheter i tusental. HP använde processorn i exempelvis en ersättare till bolagets tidigare PA-RISC-baserade system, men även IBM använde processorn i en av sina superdatorer.

Uppföljaren Itanium 2 lanserades redan ett år senare med förbättringar för systemets minneshantering, allmänna prestandaförbättringar och något högre klockfrekvenser. Runt samma tid släppte AMD AMD64, deras 64-bitars utökning av x86 som idag kallas x86-64. Itanium 2 fick många uppdateringar och levererades mellan 2002 och 2010.

Efter Itanium 2 släppte Intel numreringen i namngivningen och vad som skulle ha blivit Itanium 3 kallades istället Itanium 9300. Men de nya serierna såg bland annat konkurrens från Intels egna x86-64-baserade Xeon-processorer.

Under sina glansdagar var Itanium uppe och snuddade vid cirka 25 procents marknadsandel inom vissa specifika segment, så som högprestandaservrar. Men nu har arkitekturen tillslut satt sin sista potatis, då Intel meddelar att de skeppade sin sista Itanium 9700-processor den 29 juli.

Itanium såg aldrig de framgångar som Intel och HP hade önskat, men lyckades trots allt ta större marknadsandelar än vad de ofta får erkännande för. Slutet för Itanium lämnar Intel med en enda instruktionsuppsättning att fokusera på igen. Det var dock inte första gången Intel äventyrande utanför x86 och troligen är det inte sista gången heller.

Hade du förhoppning om IA-64 för hemanvändare?