Tekniska framsteg och ny teknik är inte odelat positivt, när nya framställningsmetoder och material kan komma med fler problem än äldre varianter. Idag representeras exempelvis så gott som hela periodiska systemet i en dator, vilket försvårar återvinning. Vidare är batterier ett hett område, som dels använder problematiska material som kobolt, dels räknas som en nödvändighet för framtidens fordon och annan teknik.
Litium-jon-batterier är den typ som används i allt från datorer till elbilar, där litium till största del framställs i Kina och Chile. Under år 2020 förde Europeiska Unionen (EU) litium till listan över material som EU framgent inte vill vara helt beroende av omvärlden för, eftersom batteritypen och metallen anses viktiga för en hållbar omställning. Nu uppmärksammar SVT att det är lite annat ljud i skällan, eftersom EU föreslår att klassa litium som ett gift.
Det var i början av juli som frågan ursprungligen lyftes och mot årsskiftet ska ett beslut finnas på plats. Argumentet för att giftstämpla litium är att forskning pekar på att metallen kan orsaka fosterskador. Med anledning av detta föreslås alltså högre säkerhetskrav, som gäller framställning av råvara och batterier, men även användar- och återvinningsfaserna.
Industrin är inte positivt inställt till förslaget, eftersom aktörer anser att argumentet för en sådan klassificering inte väger upp för nackdelarna, som är ett svårare arbete för inhemsk litiumproduktion och användning av litium-jon-batterier. I andra änden av spektrumet finns forskaren Marie Vahter, som SVT talar med. Vahter menar att en reglering är välkommen, för att undvika felaktig hantering och onödig exponering. SVT tillägger att Sverige stöder förslaget om giftklassning, men framtiden får utvisa vad EU-kommissionens beslut blir och vilka praktiska förändringar som följer vid skärpta krav.
