Vad skulle du gjort annorlunda i uppväxten?

Borde ha läst natur med musikinriktning istället för estetiskt.
Borde stannat hemma och fixat ett jobb innan jag svansade efter henne.
Borde ha köpt den där gamla Amiga 500 istället för att sparat pengarna till framtiden.
Borde ha kört upp vid första bästa tillfälle och inte tagit extra lektioner.
Borde ha valt extramatte som individuellt val i gymnasiet, istället för slapparkurser.
Borde knullat runt mer och flirtat med tjejerna man var intresserad av oavsett vilka de var osv.
Borde propsat på tandställning.
Borde lärt mig programmera på riktigt medan jag hade tid och lust att lära mig.
Borde grävt upp och flyttat kropparna innan de byggde om till bostandsområde.
Borde kollat mer anime.
Borde åtminstone prövat gå med i lokala friidrottsföreningen när de väl frågade efter mig.
Borde ha börjat öva seriöst med gitarren tidigare.
Borde ha klarat av engelskan tidigare så jag kunde koncentrera mig på ett tredje språk.

Jag med, men life goes on, det är inte hur man har det, utan hur man tar det antar jag.
Livet blir faktiskt litet bättre med åren, tro mig.

* Att jag av ren ouppmärksamhet krockade med farsan i en smal backe på skidor i Italien så att hans stav slog sönder mina framtänder.
* Att jag bröt knogbenet på högra handens lillfinger för att jag på fyllan drog näven i en betongvägg (ångest).
* Att jag lät datorspel förleda mig in i drömvärldar och låta mig glömma verkligheten även när jag behövde konfrontera den.
* Att jag inte bröt med grundskolan jag gick på och bytte, jag passade inte in, var töntig, utstött och mitt dåliga välbefinnande gjorde mig lättretad och "dum". Om du mår dåligt, ta inte ut det på andra för du får igen det.
* Att jag inte sökte KBT hjälp i början av tonåren för att jag mådde dåligt mentalt.
* Att jag värderade mig efter mitt utseende, min sociala förmåga och in oförmåga att anpassa mig.
* Att jag dömde andra.
* Att jag oprovocerat kallade en tjejkompis för "flodhäst" inför resten av kompisgänget.

En del växer upp med alkoholism under uppväxten, jag vet hur det är. Det förstörde min barndom och min skolgång. Jag tror ibland att det är därför jag växte fast framför datorn, slutade läsa böcker, blev ointresserad av plugget och annat självförverkligande. Jag blev beroende av verklighetsflykten, och det har ändrat sig marginellt.

Kort sagt, jag önskar att mina föräldrar ställt lite högre krav på sig som föräldrar, och på mig som barn när det gäller självförverkligande.

Jag har bott i två studentkorridorer, det kan gå men i ena fallet var en av två frysar full av frost och ingen tog tag i det. Dussintals av stekpannor i köken som slagit sig i botten som ingen kastade.
Skitiga matförpackningar stod i veckor utan att tas om hand, såvida en annan inte tog sakerna i egna händer! Inte jättekul.

Jag ångrar:

Att jag var så fast i TV-spelandet. Skulle prioriterat sociala grejer!
Att jag hängde med folk som var taskiga. Skulle struntat i dem o hängt med andra istället.
Att jag inte stod upp för mig själv i tonåren. Var en som jag ville mörda o jag önskar han endast lidande idag.
Att jag valde Elprogrammet! Vilket jävla bottennapp!! Skulle gått Restaurang lr nåt....

Jag ångrar men kunde inte påverka:

Att jag växte upp i Malmö med mamma och inte i Kävlinge med farsan....hade varit bättre!
Jag hade velat bli satt i militärskola lr nåt. Har lärt mig mycket.

Jag ångrar ingenting, nu kan jag skriva en bok på 10 000 sidor.

Okej kära medmänniskor ska se vad jag ångrar i livet. Att jag inte valde att bo med min far som jag älskade mest när mina föräldrar skilde sig. Att sista gången jag såg min far i livet var första gången vi bråkade. Att vi gick med på att såga ner det stora vackra trädet som levt i hundratals år och som jag än idag saknar. Att jag inte följde med min far på långa promenader mer utan istället var hemma och spelade datorspel.

1.ångar att jag inte pluggade till nått vettigt.. (har haft lätt för skolan men aldrig brytt mig..rätt lat människa)

2.skulle skjutit ihjäl palme tidigare än 1986.. hade iofs inte varit så gammal då

3. en del tjejer skulle man nog kunnat hoppa.. (engångs)

4.hade inte spenderat 10 år av mitt liv i rövhålet skåne

Som så många andra här, att jag inte läste el på gymnasiet.
Nu sitter man här med ett jobb som jag saknar utbildning för med skit lön.
Lyckligtvis trivs man och har bra kollegor.

Att jag inte satsade på handboll då jag hade en jävla talang som ung.
Blev tillsagd av många att jag kunde ha gått långt.

Ångrar dock inte min son Det bästa som hänt mig!

- Borde ha lagt mer energi på att fortsätta hålla kontakt med vännerna från högstadiet och framåt ångrar jag djupt idag för nu sitter jag med inga vänner alls förutom två men de är också kollegor så de blir inte att man träffar dem privat så mycket.

- Skulle inte varit en jävla mes under skoltiden är en extrem introvert med socialfobi. Borde också ha brytt mig mer om mitt utseende.. kläder, frisyr osv.

Det enda jag typ "ångrar" i mitt liv var att jag tog en tjej på brösten när jag var full för 4 årsen.

Mycket mer än så ångrar jag inte. Saker händer, tiden går, inte mycket att göra åt det än att le och gå vidare.

Hur mycket man än känner för att hänga sig i skogen.

Jag ångrar att jag spenderat 60 tusen på att köpa 3 datorer mellan oktober 2008 och april 2013 (så ofta behöver man inte byta ut allt, och jag hade definitivt kunnat välja mer prisvärda delar i min första).

Jag ångrar att jag suttit så mycket framför dessa datorer, i stället för att använda i alla fall en del av den tiden till att umgås med folk utanför spel. Det kanske också hade hjälpt mig att jobba med min blyghet (naturligtvis aldrig för sent att börja).
Nu har jag även skurit ned på spelandet enormt, på grund av svalnande intresse, samt för att ge plats för hälsosammare aktiviteter, vilket gör att jag tappar kontakten med mina spelvänner.

Jag ångrar att jag inte blev vegan tidigare (jag räknar inte med att någon ska förstå detta).

Jag ångrar att jag inte tänkt på min hållning tidigare. Allt stillasittande har gett mig "anterior pelvic tilt", som visserligen är vanligt, men definitivt inget man vill ha.
Har börjat träna för att rätta till kroppen, men det handlar nog om år innan jag får en normal hållning.

Skaffa tandställning och fixa tänderna tar 1,5-2år.

Ett par riktigt bra vänner är mer värt än flera vänner skulle jag säga.

Av allt som hänt så ångrar jag ingenting, för jag vet att det ändå inte kan göras om och det är summan av allt som har gjort mig till den jag är.

Mår psykiskt dåligt men har lärt mig att leva med det liksom med min outredda add. Trivs helt okej med mitt liv, har ett par riktiga vänner, bor i en hyrd 1:a, har ett välbetalt jobb inom bygg. Jag har ingen aning om hur folk ska hitta sin "nöjdhet" men jag vet att jag har det genom att acceptera den jag är och det/dom jag har runt mig.

Pengar, flotta bilar och sånt ger väldigt få riktig lycka och "nöjdhet" så det är väll det ända jag aldrig kommer sträva mot.

Men visst, nedsatt hörsel och tinnitus sen man hade punkband, lätt förkärlek till alkohol, starkt beroende av nikotin, mm när man är 20år kanske kunde gått bättre, men men
Skickades från m.sweclockers.com