Universitetsval och ingenjörsprogram inom teknik

"Praktiska" vet jag inte om det är rätt beskrivning, men det är mer applicerad kunskap än teori åtminstone.

Är nog väldigt få högskoleprogram som inte är 90%+ teoretiska, inkluderat lantbruk och de mer ovanliga varianter på högre utbildning. Om det är mer praktiska utbildningar du är ute efter så är det väl KY-utbildning du letar efter.

Just högskoleingenjör är matte blandat med ämnesspecifka kurser som bulk. Enklast är bara google vad du är ute efter så får du upp kursinnehållet på de olika lärosätena.

Du kommer inte få något objektivt svar på den här frågan då det helt enkelt inte finns något objektivt "rätt" svar.
När det gäller just datateknik och elektroteknik så vill jag slå ett slag för LiU åtminstone!

Men det är ju väldigt breda ämnen så kolla istället vad de olika universiteten har för spets inom områdena (forskningen som bedrivs på universiteten kommer igen i kurserna) och se om det är något speciellt område som du är mer intresserad av och vilket lärosäte som är mer inriktat mot det.

@KevinXD: Ställ alla dina frågor i en och samma tråd istället för att skapa flera olika.

/Vzano, Moderator

Man kan vad jag vet inte läsa högskoleingenjör först och sen "fortsätta som civilingenjör". Man kan däremot ta sin treåriga högskoleingenjörsexamen och sen läsa till en tvåårig masterutbildning, men man får inte kalla sig civilingenjör för det (som är en treårig kandidatutbildning och en tvåårig master ihopbakad).

Men bortsett ifrån det så står jag bakom rekommendationen att köra på högskoleingenjör och därefter möjligen lägga på en master. Så hade jag troligen gjort om jag valt om idag (är precis i slutet av min civilingenjörsutbildning i datateknik)

Det kan man, se: https://www.fragasyv.se/fragor/hoegskoleingenjoer-master-civi...

Men som man ser i länken så är det omständigare att göra så. På civilingenjörsutbildningen så är det däremot inga problem att stanna efter tre år och ta sin kandidatexamen. På vissa universitet så kan man dessutom välja att ta ut en högskoleingenjörsexamen efter tre år på civilingenjörsutbildningen (Uppsala, t.ex.) men jag antar att det då krävs att man har rätt uppsättning av valbara kurser så det kräver nog en del planering.

Högskoleingenjör (Bachelor) plus en Master slår civilingenjör alla dagar om ditt mål inte är att få så bred utbildning som möjligt och utan spetskompetens. Plus att utomlands har de ingen susning om vad du är utan det kommer heta Master där med, fast "inte riktigt" (så de tolkar det som sämre).

Men glöm för guds skull inte bort att högskoleingenjör och civilingenjör är just det. INGENJÖR du blir, med inriktning IT, data whatever. Om det är datorkunskap du vill ha så ska du inte läsa till ingenjör utan kanske systemvetare eller liknande. Även fast matte och fysik är kul

Din första mening är lite konstig, men jag tolkar det som att du menar att man får mer spetskompetens om man läser först högskoleingenjör och sedan en master. Jag ser inte riktigt logiken i det. Civ.ing.-programmets första tre år ger en djupare teoretisk grund än vad ett h.ing.-program ger eftersom det är tänkt att man ska specialisera sig på sitt ämne under de två senare åren. Konkret så innebär det att man har mer matematik som förkunskapskrav för att komma in, man läser fler och djupare mattekurser och övriga kurser är mer "matematiska" än för högskoleingenjörerna.

Som h.ing. så läser man kurser som är mer inriktade på arbetslivet eftersom det fokus inte ligger på att man ska studera vidare på en master.

Varken kandidatdelen av civ.ing. eller h.ing. handlar om någon spetskompetens. Men för att kunna nå spetskompetens inom ett tekniskt ämne så krävs generellt sett en god matematisk grund, och där har civilingenjörsstudenterna en fördel.

Sen när det gäller examensbenämningen utomlands så är det kanske ett problem på skolor som inte har kandidatexamen som ett mellansteg i sin civilingenjörsutbildning. Men åtminstone på KTH och Chalmers så har du rätt att även få ut en "Master of Science" om du vill det eftersom de två sista åren är utformade så att de uppfyller kraven för det och jag tror att det är så på de flesta högskolorna eftersom man läser ett masterprogram de två sista åren.

Vad bra, då har de fått till det nu. Så var det tyvärr inte när jag läste 98. Men skönt att även gamla reliker kan ändra sig

Men till TS ville jag främst lyfta fram att man blir en ingenjör och inte en datanisse.

Underskatta inte stundetlivet. Kontakterna du knyter understudietiden är grunden till ditt framtida professionella kontaktnät.

Det gick alldeles utmärkt att göra så på min tid. Först högskoleingenjör och sedan två åtr för att bygga på och få ut civilingenjörsexamen. Chalmers hade det upplägget till 2004 då jag pluggade och kusinen gick den varianten nåt år efter det.
Idag är det bäst att dubbelkolla.

För övrigt skiljer inte företag på Master och civilingenjör. Exakt samma klassning på lön hos de flesta.

Nu pluggade jag ju runt milennieskiftet, men på Chalmers kostade övergången ett halvår. Högskoleingenjör var 3år, civ var 4,5år och om du gick högskoleingenjör så var det två år extra för att kunna få ut sin civilingenjörsexamen.
Kan ju ha ändrats nu så bäst att kolla upp vad som gäller nu.

Jag påbörjade min utbildning på Chalmers -99 och tog ut examen 2004. Har också fått ut min Master of science. Så inget nytt detta.

Skillnad på att "få ut" och kunna faktiskt läsa en tvåårig Master (som är mer specialiserad). Jag fick inte byta till Master-programmet och läsa deras (enligt mig) roligare kurser.

Gick elektro på Chalmers, skitnöjd! Rekommenderas starkt.

Sedan, om du tar linjen på en av de större seriösa universiteten så är utbildningarna lika "bra" sett till innehållet skulle jag tro. Sedan har lärosäten olika styrkeområden så klart.

Civ.ing. Men min poäng är inte att du ska göra samma val som mig, utan bara att det är bättre att försöka göra en uppskattning om man tror att man kommer att vilja gå hela vägen med master eller om man vill komma ut i arbetslivet efter tre år. Det är inte hela världen om man ändrar sig, för det finns möjlighet att byta men det är alltid en kostnad i form av kompletteringar, ansökningsförfaranden och liknande.

Åtminstone på KTH och Chalmers så består de två sista åren av ett masterprogram. Där finns det mappade masterprogram som man har platsgaranti till, och sedan kan man söka vilket masterprogram man vill och konkurrera med sina betyg (men söker du ett masterprogram inom ett annat teknikområde så får du kanske inte en civilingenjörsexamen). Så masterprogrammet man läser de två sista åren är detsamma som t.ex. internationella studenter som kommer och bara läser ett masterprogram och även detsamma som man läser om man söker efter att man har läst högskoleingenjör.