Spara pengar genom att använda frysen som värmepump?

@Irre: Jag antar att jag missar något viktigt i frågan men Irre går back på affären då det går åt energi till att frysa vatten. Det billigaste alternativet är att låta temperaturen falla till densamma som utomhustemperaturen, vilket är gratis.

Tillägg: Det verkar också ineffektivt att låta vattnet frysa eftersom övergången mellan flytande och fast form kostar mer energi.

Det lätta (men eventuellt inexakta) svaret är att du sparar lika mycket som uppvärmningsenergin av 100kg vatten 10°C + frysenergi + uppvärmningsenergin av 100kg is 18°C (eller vad frysen ligger på).

Vad som händer är ju att frysen är en värmepump som pumpar ur värme ur vattnet ut i rummet.

@Zartax: Borde inte "sparad" energi bara vara energin som går åt för att värma upp 100 kg is till önskad rumstemperatur? Det är ju den som kastas ut ur det slutna system som vi måste få betrakta villan som.

I så fall antar jag att vi har 100 kg vatten och tar hjälp av energi för att värma vatten en grad och energi för att smälta is och får:

100 * (4186 * 20 + 333,55 * 1000) = 4,1727 * 10^7 J, eller ca 11,59 kWh

@ToddTheOdd: Jag funderade på det här medan jag lagade middag igår. Om vi antar att villan är ett slutet system som vi tillför energi för att kyla ner vatten så kommer det systemet att "spara" energi om det frysta vattnet tas ut ur systemet. Tillförd energi är densamma men vattnet behöver inte värmas upp till rumstemperatur igen och verkningsgrad på köksutrustningen kan ignoreras eftersom värme är det önskade resultatet. Om nu inte kompressorns rörliga delar rör sig med sådan kraft att den blir signifikant.

@MrPasty: Värma upp till rumstemperatur? Jag förstår inte riktigt hur du menar här.

Det som händer är att vi får in ett medium (vatten) med en temperatur, pumpar ur värmeenergi ur det med vår värmepump (frysen) och sen kastar ut det ur systemet med en lägre temperatur. Precis som din luft- eller bergvärmepump. Energin som vi har tagit från mediumet är tempskillnad + eventuella fasövergångsenergier (vatten -> is). Denna energi behöver inte längre tillföras i form av direktverkande el för att värma. Eftersom värme är det vi är ute efter så är energin som går åt för att pumpa ur värmen ur vattnet att betrakta som direktverkande el. Den blir ju värme till slut på något sätt.

Fasen, jag missade att vattnet var 10°C varmt! Då ska nog 20 i min uträkning ändras till 10, eftersom all uppvärmning av vattnet över 10° skulle leda till en förlust av energi i systemet.

Ja, men glöm inte att vi fortsätter kyla isen efter att vattnet frusit. Den energin kan vi också tillgodoräkna oss. Men jag tror inte is har samma specifika värme som vatten.

@Zartax: Nej, nu är det du som har läst slarvigt! Vi slänger ut isen så fort den har frusit enligt uppgiften. Vad bra vi kompletterar varandra!

@MrPasty: Jaha. Gud va onödigt!

Vatten som håller 10*C innehåller mer energi än motsvarande frusna is, så vatten in och is ut innebär att vi inte har balans mellan energi in och ut

Elen som driver värmepumpen i frysen värmer, på samma sätt som en elpatron hade gjort (om detta nu var alternativet för att värma huset). Som en bonus fås även den värme som flyttas ut från vattnet när den kyls och fryser, dvs du får mer värmeenergi per förbrukad el jämfört med elpatronen eller datorn, givet att du kastar ut isen.

Precis. Det borde funka som en extremt dålig bergvärmepump!

Ditt påstående gjorde att jag var tvungen att kolla upp det här, va ett tag sedan jag räknade termodynamik.. Men det du säger stämmer! Men i mitt tycke så är det ett konstigt sätt att räkna verkningsgrad. Man tar ju inte hänsyn alls till den tillförda energin från det kalla mediet (utomhus t.ex.) utan enbart den elektriskt tillförda energin.

Bra att du tvingar mig repetera gamla skolkurser med konstiga men korrekta påståenden!

Nu känns det som att den frågan har spårat lite. Cudos till frågan dock. Men för att förtydliga så gäller den energiklassningen inte nödvändigtvis energin som går åt att kyla/frysa ner, utan också att maskinen i sig är välisolerad och behöver därmed inte tillsätta lika mycket energi under lagring. Såna här olika klassningar görs efter någon slags standardiserad körcykel, och inte bara för ett visst moment.

@Irre: Läs här, sen får du räkna lite.

https://en.wikipedia.org/wiki/Carnot_cycle

Denna diskussion har dragit väl utanför skopet för mattetråden, jag har därför separerat ut den till en egen tråd. @Irre säg till om jag gravt missförstått din frågaställning i titeln.

Min egen fundering var om en vanlig frys för privatpersoner klarar att köras kontinuerligt med den belastning som den skulle göra i ditt scenario.

Först hela funderingen att ha det som värmekälla så är första stoppet att den har för liten kapacitet för att kunna göra någon skillnad i praktiken.

kapillären flödesbegränsar vilket innebär att även om man har relativ varmt kallvatten (dvs man håller frysskåpets temperatur på enstaka minusgrader) så kommer kompressordelen fortfarande att jobba som -18 grader och därmed låg COP på under 1 (dvs. man kanske i bästa fall få lika mycket extra i värme som den effekten kompressorn förbrukar - troligen mindre.

dessutom är fryskompressorer av model LBP - Low Back Pressure vilket innebär att kompressorstegen är för stor eller motorn för liten om man skulle korta av kappillären för högre flöde och mindre med kyla på slingorna och risken är att kompressorn går tungt, blir överhettad på motorsidan och klixon löser ut.

---

Typisk frys eller kyl/frys-kombination med 1 st delad kompressor har runt 200 Watts kompressor-effekt, så om du får ut 300 - 400 Watt i totalt värme när du fryser vatten till is så får du nog vara nöjd...

---

Om man tittar på sommarens portabla AC men också moderna L/L-värmepumpar så har de kompressorer i nära 1 KW-klassen och du kanske får typ 3 kW i värme varav 1 kW kommer från elströmmen som kompressorn matas med...

L/L-värmepump är förmodligen den snabbast återbetalande uppvärmningslösningen man kan använda idag, inte så dyr heller att byta om den havererar efter ett antal år - till skillnad från tex. bergvärme, räcker inte en L/L-värmepump för uppvärmningen av fastigheten - skaffa då en till.

Sannolikheten är väldigt hög att livslängden på frysen minskar.
Men gillar man att köpa frysar och struntar i miljön så kanske man inte ser detta som ett problem.

Exempelvis finns det de som kör dragracing med frekventa motorrenoveringar och höga kostnader för korta drifttider och tycker att det är acceptabelt.

Dessutom är det väldigt opraktiskt att hålla på att frysa vatten och kasta ut hela tiden.
Jag tycker det verkar som en dålig idé om man tänkt att faktiskt använda det rent praktiskt som uppvärmning av en fastighet. Istället för bara som ett teoretiskt koncept eller möjligtvis praktiskt experiment.

Jag har däremot hört om det omvända.
Om man har tillräckligt låga utomhustemperaturer, att man ställer ut flaskor med vatten (inte för mycket) och låter de frysa och sen kan man lägga in de i kyl och frys (framförallt kyl) för att kyl inte ska behöva jobba lika mycket och på så sätt spara på elräkning och eventuellt förlänga livslängd på ett kylskåp som inte behöver jobba lika mycket.

För de flesta är nog de bästa spartipset att lägga mindre pengar på onödiga saker man inte behöver.

Dator(er) som uppvärmning är inte heller en bra idé om det är det enda man använder de till.
Men eftersom datorer kan göra mer än bara omvandla el till värme och oljud så kan det vara bra att ha datorer till arbete + värme.

Har för mig att en bra frysbox klarar ca. 30-40kg infrysning per dygn.

Skickades från m.sweclockers.com

kyl och frys-vitvaror har samma felmönster som glödlampor och hårddiskar - dvs. de flesta klarar förväntad livstid, en viss procent havererar innan dess - speciellt första tiden (början av badkarskurvan) sedan har man en viss AFR under ett antal år (dvs antal fel per år i en population, botten av badkarskurvan) och i slutet så börja man ha högre felutfall (slutet av badkarskurvan) och i dessa har man enstaka exemplar som håller i en 'evighet'

kyl/fryskompressor så är det inte givet att man förkorta tiden nämnvärt bara för att de går kontinuerligt så länge hetgastemperaturen håller sig rimlig - start och stopp sliter också och på det hela går det nog ganska jämt ut om det går kontinuerligt eller start-stopp 6 ggr i timmen rent slitagemässigt. - men skall man ha effektiv värmepumpslösning (bortsett från dess låga effektnivå) så är kyl/frys inte en effektiv värmepumpslösning då de inte kan dra nytta av om temperaturen kring evaporatorn är mycket varmare än den tänkta drifttemperaturen de är designade för - och en varmare suggas (men samma låga densitet som vid tänkt drift eftersom kapillär-röret begränsar massamängden köldmedel per tid oavsett temperaturen i evaporatorn) ger också hetare suggassida på kompressorn och därmed går kompressorn varmare och snabbare olje-åldring inne i kompressorn.

Om vi bortser från det faktum att ett kylskåp har en alldeles för liten effekt för att klara av att värma ett hus borde inte vinsten bli samma som när man byter från direktverkande till värmepump, d.v.s värmepumpens COP-värde. Är värdet t.ex. 3,0 så får man ut 3 gånger mer värme för varje förbrukad kWh el. Eller missar jag något?