Sur, Ledsen, Galen?! Skriv av er här!

Sjukt jobbigt, vilken satans härva.
Hang in there m8..

Hmm det här är riktigt svårt och energikrävande måste jag erkänna =/
Har börjat dejta igen, tog ett litet paus under ett par månader då jag kände att det gick över studierna och jobbet, kanske är delvis mitt fel då jag är väldigt engagerad i det när jag väl sätter igång, men nu är jag tillbaks där. Träffat en riktigt intressant och trevlig tjej och har som vanligt inte en susning om hur det står mellan oss, hur hon ställer sig angående mig och hur jag ställer mig angående henne. Det är en enda röra och inte en bra tidpunkter för nu kickar kurserna igång, egentligen finns tiden, energin finns det gott om, men det är ovetandet, den jädrans, sablans, ovetandet, som går mig på nerverna, som får mig att ligga sömnlös utan att kunna tänka på något annat, inte nog med det måste man upp om cirka fyra timmar och skriva en tentamen, men här sitter man och funderar vad som kommer att hända.
Ibland vore det skönt att få veta hur det ligger till direkt, men så funkar det ju inte precis med dejtandet, så man får tåla det hela, det är spännande och nervöst på en och samma gång, det är något man inte vill tänka på och kan inget annat än att tänka på, på en och samma gång. Frågan är vad som händer härnäst, är det upp till mig att föreslå att träffas eller ska jag vänta på henne.
Om det är upp till mig att föreslå, hur länge ska jag vänta, ska jag höra av mig under tiden, ska jag låta henne visa intresset, ska jag vara nonchalant (nej..) eller inte.
Svårt detta, så himla svårt, åt ena sidan tänker man att hon definitivt föreslår att man träffar än en gång om intresset finns, å andra sidan kanske hon väntar på att man själv visar intresse.
Nog om detta, kanske ärlighet räcker längst, men då är frågan, var går gränsen mellan att rusa fram än att vara ärlig och rakt på sak? Man har gjort misstag förr, och man har lyckats göra saker och ting rätt förr med, så detta är fortfarande en gåta och för mig kommer det alltid att vara en gåta.
Nåja, tror det blir att visa intresse, att höra av sig, att fråga hur hon mår, om det finns något intresse så uppskattas det, hoppas man, eller inte, vem vet. Tack och bock.

Tråkigt att höra om din farsa och din tjejpolares kompis! :cry: Lider med dig då jag har haft folk i min närhet som har dött i det och jag kommer in i det nu

I natt dog en tjej jag kände lite i obotlig cancer vid åldern 16, fick beskedet ifjol att hon hade cancer..

Har dock varit några riktigt svåra månader senaste tiden.
Min fars farbror dog i november och 2 dagar efter dog min kompis pappa i agressiv levercancer. Gissa hur jag kände mig?
Veckan efter dog min kompis kompis, troligen i krig(kände han dock inte)
I juletid, dog min kompis farbror(samma som miste sin far i cancer).

Några jäkligt tunga månader som sagt.

Avslutar med en låt av Marielle, som hon själv skrev
http://www.youtube.com/watch?v=wLaJubV0IbQ
(Finns bättre kvalite på spotify)

Kul, blev vittne till misshandel.
Får se om jag blir kallad nu, eller hur går det till?

Harlem of Skåne.
Men det händer mycket fint här med, jag bor ju här
Skämt åsido, det är två delar av staden. Villakvarteren, där bl.a. jag bor, och lägenheterna, där fritidsgården ligger.
Jag stack ner på fritidsgården idag och ser till min fasa hur en ~19åring brottas med en ~14åring. Med "publik" och allt, jag frågar självklart vad som händer, de säger att det bara är på skoj. När 19åringen sen blir helt svart i ögonen, och går på alla, rycker vi in och försöker hålla fast han. Killar med ADHD minus medicin leker man inte med! Han slog en rejäl krok på en ledare och ströp nästan 14åringen.
Snabbt låste vi in 14åringen så han inte skulle komma åt honom, sen så lyckades vi få ut 19åringen så han kunde chilla ner lite. Han gjorde kaoz på vägen ut kan tilläggas (välte flera stolar, soptunnor m.m.)

Blir man kallad, eller måste jag göra någonting själv?

Vaktmästaren bestämde sig idag för att stänga igen en dörr som alltid stått öppen på skolan. Det är i A-korridoren där jag och många andra elever har våra skåp, så nu när vi vill gå igenom korridoren så måste vi öppna en stor tung glasdörr varje gång vi går igenom. Den där dörren har alltid varit öppen för att man ska slippa öppna den varje gång man går förbi med famnen full med böcker och dyligt. Han satte även upp en lapp där det stod något i stil med "Denna dörr skall hållas stängd!".
Jag känner att jag måste göra något åt saken så imorgon så ska jag sätta denna lapp under vaktmästarens lapp.
http://piclair.com/data/swkl5.jpg

Om det är någon slags säkerhetsdörr så ska den vara stängd.
Sen om en vuxen person säger så,varför har folk så svårt och respektera sånt?

Bara och träna armarna och öppna den.."slippa öppna varje gång"
Så hade vi med i högstadiet,ingen klagade,bara å bita ihop.

Säkerhetsdörr, knappast. Snarare så att det blir en dörr extra för att komma till nödutgångarna...

Din fredag den 13:e buffer är helt klart trasig, du kan förvänta dig en lugn dag då inget dåligt händer

Det är väl inte svårare än att bara öppna när man ska gå igenom?

Imorgon är det fredag den 13:e, vad kan gå fel imorrn tror ni?

Mjo, men när man har 5-6 böcker, pennor, sudd, miniräknare osv i famnen så är det en annan sak...

Jag har fysikprov imorgon. Har ingen aning inom vilket område, jag har inte pluggat något alls och har böckerna kvar på skolan. Men som tur är så hinner jag plugga på lunchrasten :S