Inlägg

Skriver detta på en Surface Pro, den har en maximal effekt på 25 W trots sin TDP på 15 W. Ska kolla jobbdatorn, rätt säker att maximal effekt där är >25 W trots samma 15 W TDP. Maximal effekt är något datortillverkaren kan sätta själv (inom vissa gränser), det är upp till varje design att säkerställa att den klarar just den maxeffekt som konfigurerats.

Edit: latitude dator hade faktiskt "bara" 23 W som maxeffekt. Intressant nog verkar det gå att ändra (nog på egen risk), i all fall under Linux om man använder sig av något som kallas msr-tools och Intels CPU-manualer (vad som ska skrivas var skiljer sig mellan olika modeller(!!!) så man måste kolla rätt tabell, är MSR_RAPL_POWER_LIMIT man ska ändra).

För att få använda HS-serien måste tillverkare leva upp till vissa krav AMD satt. Ett av dessa är just profilen som ska vara under 20 millimeter, samtidigt som batteritiden ska vara "över 10 timmar" vid videouppspelning. Processorerna måste även paras ihop med strömsnåla grafikkort, som AMD:s egna eller Nvidias energioptimerade modeller med suffixet Max-Q.

Därtill lämpar sig DDR5 även för att staplas i 3D-kretsar och för den nischade LRDIMM-marknaden

Min fråga är vems problem EU försöker lösa.
Har kollat runt lite, och hittar inget som tyder på att det skulle vara ett problem i Sverige med att nätet är överbelastat.
Se ex https://www.netnod.se/ix-stats/sums/Stockholm.html och du ser en topp på ungefär 200-400 gig mer än normalt. En topp. Resten är inte så mycket högre än vanligt. nl-ix ser inte helt olik ut heller.
Vad du ser är att trafiken under mitten av dagen ökat. Men som nät fungerar är det topparna man måste kunna hantera.

Vilka jag tror lider mest i Sverige är småspelarna som betalar peering per gig, och som är så små att den ökade datamängden kommer göra skillnad i deras marginaler och vill fortsätta kunna hålla nere sina priser. Oftast små spelare som inte direkt vill betala för direktpeering mot och cachelösningar för google, microsoft, netflix med mera.
Men å andra sidan är frågan om det är EU/Netflix sak att lösa att de inte har prisplaner som inte håller under nuvarande situation. Är det inte dessa tjänsteleverantörer som borde krypa till korset och erkänna för sina kunder att de inte kan leverera vad de lovat i datamängd och hastigheter?

Nummer två som lider är de monopolistiska tjänsteleverantörerna. Ni vet de som när du klockan 20 har dålig hastighet i sitt accessnät säger att det inte är ett problem, för du har inte dålig hastighet klockan 13, och kommer undan med det normalt sett eftersom de inte har några konkurrenter som ser det lönsamt att dra fram nät parallellt. Detta är oftast begränsningar i access-nätet (delen närmast kund).
Utifrån hur fiberutbyggnad och liknande fungerat i Sverige är dock inte detta ett problem förrän man kommer ut till riktigt otätbefolkade område. I öppna nät (som de flesta stadsnät är) så är det kontakt mellan tjänsteleverantör och stadsnätet som gör det svårt för det öppna nätet att inte kunna leverera den hastighet 24/7 som tjänsteleverantörens kund har. Med andra ord måste det finnas en buffer så hastigheten är godtagbar även klockan 20 på kvällen. Eller som i villafibernät byggt av Telia där ofta Bahnhof, Telenor eller andra får sätta upp switchar parallellt med telias i samma nod, koppla över kunder och det är konkurrens hela vägen ner på infrastrukturnivå.
Med andra ord inte så utbrett problem i Sverige längre som det var för 10 år sedan. Och fortfarande något där snarare leverantörerna borde krypa till korset och erkänna för sina kunder. Inget EU/Netflix borde lösa åt dem.

Så med andra ord: vilkas belastningsproblem är det EU vill att Netflix löser?

Ok, tänkte mer om det låg något i Sverige eller utomlands.. Om servrarna ligger utomlands, så kan det ju bli mer problematiskt, tänker jag.

Var ligger Netflix:s servrar? Är de här i Sverige för oss svenskar eller i något annat land?

Misstänker precis som herr Eklöv att Alder Lake mer är en testplattform för tekniken. Att kombinera få "stora" kärnor med många små har poänger även för desktop, men det är i enheter som är kraftigt TDP-begränsade där de klart största fördelarna finns.

Väldigt mycket i UI är helt sekventiellt, d.v.s. det har noll skalning förbi en enda kärna. Samtidigt är lägsta möjliga latens av största vikt för UI, så man vill köra den logiken med snabbast möjliga enkeltrådprestanda.

Kikar man på utvecklingen hos ARM och specifikt Qualcomms systemkretsar baserade på Cortex A76 och senare ser hur detta kan nyttjas. En filosofiändring tog plats just med A76, man gick från att enbart prioritera lågt pris och perf/W till att designa långt mer komplexa kretsar (men de består fortfarande av väsentligt färre transistorer än motsvarande x86) som presterar i nivå med (och sedan Cortex A77 bättre än) Skylake/Zen2 per cykel.

Problemet med en sådan design är att det drar mer ström i absoluta tal, det är inte på något sätt rimligt att ha fyra-åtta sådana kärnor körandes i maximal frekvens inuti en telefon. I moderna high-end Snapdragon har man en Cortex A76/77 kärna som är optimerad för maximal frekvens. Det är kärnan som OS:et kommer lägga UI-jobben på. Sedan har man typiskt 1-3 A76/77 som är lägre klockade, mer optimerade för maximal perf/W och sedan finns fyra "små" kärnor som med fördel tar hand om alla bakgrundsjobb som musik, notifieringar etc. Detta ger både optimal responstid i UI samtidigt som bakgrundsjobb tar minimalt med ström (== minimalt med värmeutveckling).

Problemet med en strikt symmetrisk design när TDP är en väsentligt flaskhals syns bl.a. i AnandTechs test av Intels nya NUC Frost Canyon som har 6C/12T. Kör man Cinebench är Frost Canyon klart snabbare än föregångaren Bean Canyon med sina 4C/8T, men kikar man i stället på uppgifter som är mer typiska på bärbara och NUCs så är Bean Canyon väldigt ofta snabbare! Här blir det en nackdel att 6C/12T leder till att frekvensen, och därmed enkeltrådprestanda, straffas under last jämfört med 4C/8T.

Edit: Fördelen med en strikt symmetrisk design är enklare OS-design. För att riktigt utnyttja en asymmetrisk design optimalt bör applikationerna explicit ge information till OS:et om vilken typ av last en viss tråd är avsedd för. Det går att automatiskt klassificera OS-trådar, Linux gör redan det, men även om det är träffsäkert kan det aldrig blir 100%-igt.

Att köra samma lösning som Qualcomm nu har för Snapdragon är helt rätt för bärbara. Man "reserverar" utrymme för en eller max två kärnor att köra på hög frekvens oavsett last på andra kärnor. För de laster som skalar väl med kärnor har det alltid varit så att många enklare kärnor ger bättre perf/W jämfört med färre snabbare kärnor, så man låter då sådan laster primärt köra på "little" kärnorna.

Möjligen kan det finnas vinster även när TDP är på desktopnivå, men de är inte fullt lika uppenbara som för enheter med kraftigt begränsad kylning och/eller som går på batteri.

Jag trodde att vi redan 2017 skulle få en en APU med HBM cache, hade tyvärr helt fel, väntar fortfarande.
Stora fördelar med deras modulbyggande.

Är detta Intels sista cpu serie på 14nm noden tro?

Borde inte AMD vara perfekt för bärbara då de borde dra mindre ström pga tillverkningstekniken.

Droppen för intel skulle väl vara om Apple gick över till amd i sina bärbara dock kommer det nog aldrig hända innan Thunderbolt finns till AMD.

Skickades från m.sweclockers.com

Är NUC fortfarande kvar på quad-cores?

Den med dedikerad GPU kan bli intressant att sätta lös som mobil videoredigeringsstation (lätt att packa med, helt enkelt) men quad-core är lite utav en dealbreaker. 28W TDP låter inte som mer än så.

EDIT: ser att NUC 10 hade hexacore så då kanske det finns hopp

"You cant rush greatness!"

Fack off, 6 år är inte att rusha xD

Det var inte tal om direktverkande el, utan om samtliga idag som inte har ett hus som värms med en egen panna.

Även fjärrvärme använder kopiösa mängder elektricitet för att t.ex. driva cirkulationspumpar.
Direktverkande el möjligen. Allt från bergvärme till fjärrvärme och alla andra förekommande typer av uppvärmning i hushållen som inte är baserade på förbränning är baserade på just elektricitet. Fjärrvärmen drar naturligtvis mindre el hemma hos konsumenten i förhållande till värmen som erhålls, men man får även ta med energikostnaden för alla förluster på vägen samt driften av näten. Uppvärmning med el är inte alls någon dålig idé, tvärtom är det en långt effektivare överföring i många fall.
Biomassan tar sig fortfarande inte till värmeverket för egen maskin. Fjärrvärme kan vara OK som en överskottsprodukt från kraftproduktion med ånga.
Till kostnaden av att svåråtervunna sällsynta jordartsmetaller utarmas för att göra lysdioderna, men det är ju ett senare problem förstås...