Inlägg

Nyckeln är ju att ha en jävla massa repairmen och sniper riflet, det finns en gräns ganska tidigt för hur många gunmen/missilemen man behöver för att inte en jävel ska komma fram till muren. Sen står man bara och skjuter tanks. Jag kan fan komma till level 100 om jag vill, det är jag säker på.

Men fan, jag var ju på level 41 när jag stängde av
Hade ägt er alla annars

Är på level 24 och det känns som om jag ökar snabbare än fienden. Detta kommer ju aldrig ta slut

EDIT: Dag 38 nu och det är fortfarande en barnlek
Det närmaste jag har varit att dö var på dag 1 då jag fortfarande inte fattade hur man laddade om

Maskingunnar skulle jag heta om jag spelade FPS online.

hehe ok, alla på samma fiende alltså?
Men måste man inte ha fet AR för att kunna träffa på t.ex. hell?

Jag tycker fortfarande det låter dumt att gå in i närstrid, de flesta i slutet av spelet borde ju i princip sopa ner amazonen på ett slag, sen det här med hit recovery duration osv..

En december 2001-a! Fin månad Du är registrerad 2 dagar efter mig dessutom.

Lutar åt det som ni säger; en jävla massa lightning-synergier samt Lightning Fury som huvudskill.
Men Charged Strike? Är det inte livsfarligt att gå i närstrid med amazonen? Och varför är inte lightning strike bättre, är charged strike mer koncentrerad på en fiende eller?

Nu har jag påsklov och äntligen har man tid att lira D2 igen och skriva i sin kära tråd
Jag har just startat en javazon, och undrar hur man borde spela en sån.
Lightning Fury är en självklarhet, men frågan är om man ska satsa allt på dess synergy-skills (gör man det blir det ju inte så många fler skills än så) eller om man ska köra mer på dodge/evade/avoid/penetrate/valkyrie-varianten.

Dessutom, hur fungerar lightning fury med leech? Är det bara den första träffen som man leechar på? och är det bara typ 3/4 av den fysiska skadan då eller?
Vissa guider rekommenderar guided arrow för bossfighter/immunes/leech, vad tycker ni om det?

Jag minns att vi brukar ha heta diskussioner om invert vs. icke-invert i sådana trådar, men här visar det sig att vi trots det är extremt lika Ovanstående stämmer perfekt in på mig.

Läste nåt inlägg på swec där någon gav namnet Half-Life ett nytt djup. Det skulle tydligen kunna tolkas som att syfta på Gordon Freemans liv. Han får ju bara leva då G-Mans arbetsgivare anser att han behövs, övrig tid är han ju nerfrusen eller vad det är. Med tanke på det tycker jag namnet är genialiskt.

Varför svarar ni på hans inlägg genom att nämna mat?

Hahaha, vilken jävla låt
Underligt spel.

Bästa flash-spelet är fortfarande:
http://www.xgenstudios.com/fishy/

Jag tror att han menar att det är ett bra pris, när han säger så.

Ni fattar inte hur det är för mig som inte hinner spela spel nuförtiden att se alla dessa otroliga mmorpgs som WoW, Galaxies osv. De verkar ju helt jävla underbara
Doom3, Farcry-demot samt HL2 har jag dock spelat, så jag har väl upplevt min andel snygga spel, men mmorpgsarna idag alltså. wow!

bubbelslol, vad fan är det för namn. Hahaha

Men vad fan, ett slarvfel lyckades ta sig igenom ändå, tack

Jag försöker partialbråksuppdela uttrycket 4(1+ix)/((2-ix)(2+ix)²)
genom att sätta det lika med A/(2-ix) + B/(2+ix) + C/(2+ix)²
Jag multiplicerar sedan upp nämnaren (2-ix)(2+ix)² och identifierar koefficienterna framför de olika potenserna av x. Då får jag att A = B = 3/8 och C = 1/2. Vilket om man sätter in det blir fel.

I min formelsamling står det att både täljarpolynom och nämnarpolynom i uttrycket man ska partialbråksuppdela måste vara reella, är det därför det blir fel?
Och om det nu är så, varför fungerar det när jag partialbråksuppdelar endast 1/((2-ix)(2+ix)²) och därefter multplicerar med 4(1+ix)?

Hehe. Nej jag har varit väldigt vårdsam mot datorn, så det är nog inte det.

ilmarinen: Du säger att transformen förutsätter att man har en oändligt lång signal, och det stämmer ju. Det DFT och FFT gör (de diskreta transformerna) är att de jobbar med en ändligt lång lista på funktionsvärden svarande mot något tidsintervall [0,T] istället för en funktion definierad på hela reella axeln. De förutsätter även att funktionen är 0 utanför detta intervall.
Men det jag undrar är varför denna approximation ger ett sånt drastiskt fel som att ge utslag på frekvenser som den kontinuerliga transformen utelämnar helt.

Fouriertransformen av funktionen f(t) = sin(10t) + 2cos(15t) är lika med i*pi[D(w+10) - D(w-10)] + 2pi[D(w+15) + D(w-15)] där D är dirac-funktionen.
Detta betyder ju teoretiskt att en graf av realdelen kommer att vara 0 överallt förutom på två ställen, vid w = 10 och w = -10, där man har dirac-pulser. En graf av imaginärdelen borde innehålla pulser enbart vid w = 15 och w = - 15.
Men detta verkar inte stämma i det diskreta fallet.
När jag t.ex. gör en diskret fouriertransform av denna funktion med funktionen fft i Matlab och plottar dess realdel respektive imaginärdel kommer båda dessa grafer innehålla båda av de två frekvenserna 10 och 15.
Kan nån förklara detta?

Hahahaha
Farlig kille den där 50 Cent.

Jag har aldrig klarat av sån där manga alltså, men det här tog fan priset. Är det feminism detta eller vad är tanken?

Fick väl 500 nåt