Juridiska processer runt illegal nedladdning av rättighetsskyddat material är en pågående fråga som teknikbranschen och dess användare haft sällskap med sedan tidigt 2000-tal. De senaste åren har dock frågan om fildelning börjat användas av enskilda rättighetsinnehavare för att skicka betalningsuppmaningar till användare, något SweClockers medlemmar fått erfara.
Uppgifter om användare som ägnat sig åt illegal nedladdning av upphosrättsskyddat material kommer från internetoperatörer, som delar med sig av misstänkta IP-adresser. Dessa uppgifter kan användas för att skicka betalningsuppmaningar till identifierade användare, uppmaningar som kan komma från organisationer eller advokatfirmor. Internetoperatören Bahnhof presenterar nu en sammanställning över utdelade IP-adresser som leder till sådana uppmaningar, vilket företaget väljer att kalla utpressningsbrev.
Breven har ofta en advokatbyrå som avsändare, den vanligast förekommande är NJORD Law Firm. Advokatbyrån företräder i sin tur en eller flera klienter, oftast en upphovsrättsfirma (till exempel Copyright Management Services) eller ett medieproduktionsbolag (till exempel Zentropa Media), som äger upphovsrätt till ett eller flera verk (t.ex. en film eller en mjukvara).
Sammanställningen hämtar uppgifter från Patent- och marknadsdomstolen, och visar att över 190 000 svenskar tilldelats betalningsuppmaningar sedan år 2016. Ersättningskraven i breven varierar från 1 500 till 12 000 kronor och använder ofta en advokatfirma som mellanhand. Breven är formulerade som fakturor, men är i själva verket förfrågningar om betalningar. Syftet med förfrågningarna är att få användaren att betala för att undvika åtal eller inkassokrav.
Många är dock oroliga för att hamna hos inkasso eller att bli åtalade, och betalar för att ”bli av med problemet” och slippa oroa sig. Men ännu har det aldrig hänt att någon har ställts inför rätta i domstol för detta i Sverige.
Den vanligast förekommande advokatfirman är NJORD Law Firm, med Next Advokater KB och Rättighetsalliansen på plats två respektive tre. Företagen bakom breven inhämtar uppgifter genom att öppna ett domstolsärende hos Patent- och marknadsdomstolen med begäran om uppgiftsinhämtning från en internetoperatör. En sådan begäran nyttjar då fildelningslagen IPRED, där vagt definierade "sannolika skäl" för upphovsintrång är allt som krävs för att inhämta uppgifterna.
Bahnhof passar på att klappa sig själva på axeln då bolaget menar att de inte lämnat ut några uppgifter till upphovsrättsfirmor. Bolaget meddelar att de följt EU:s bestämmelser och den svenska lagen om elektronisk kommunikation (LEK), som definierar att data om användare ska lagras endast när särskilda skäl finns. När sådana skäl inte har funnits har Bahnhof raderat uppgifterna efter 24 timmar. Av internetoperatörerna som lämnat ut uppgifter är Telia med god marginal flitigast förekommande, med tre gånger fler utlämnade uppgifter än den näst flitigaste operatören.
Sett till antal ansökningar om uppgiftsutlämningar till Patent- och marknadsdomstolen var 2019 det mest aktiva året med totalt 140 upprättade ärenden, följt av 127 stycken under 2020. Båda dessa år markerar ett stort steg upp från föregående år, som går från 13 ärenden under 2016 till 72 stycken under år 2018.
Har du fått ett brev med uppmaning om inbetalning, eller känner du någon som drabbats? Dela med dig i kommentarerna!
