Sedan i våras har det stormat kring EU-förslaget Chat Control 2.0. Förslaget, som syftar till att stoppa sexuellt utnyttjande av barn och unga på internet, går ut på att införa obligatorisk övervakning av kommunikationstjänster – inklusive totalsträckskrypterad information (eng. end-to-end).
I slutet av maj meddelade justitieministern Gunnar Strömmer (M) att regeringen inte stod bakom förslaget, även om de står bakom initiativet bakom. Nu vänder regeringen åter i frågan och i ett nytt ställningstagande framgår att de åter stöttar förslaget.
Samtidigt bör flera rättssäkerhets- och integritetsaspekter få ökat genomslag för att nå rätt balans i förslaget. Regeringen kommer att verka för sådana förändringar som ytterligare stärker rättssäkerheten och minskar intrånget i den personliga integriteten. Detta utan att den brottsbekämpande effekten i förslaget äventyras.
I regeringens ställningstagande framgår att de anser att rättssäkerhets- och integritetsaspekter är nödvändiga och att de ska verka för sådana förändringar. Samtidigt framgår att en så kallad spårningsorder måste kunna verkställas oavsett om en tjänst är krypterad eller inte.
Som lösning föreslår regeringen "maskinscanning innan meddelandet krypteras och skickas", en metod som också kallas klientsidescanning. Det innebär i praktiken att applikationer med totalsträckskrypterade meddelanden måste implementera en bakdörr som skannar efter innehåll på användares enheter, innan eller efter de krypteras.
Det är en av de delar i förslaget som väckt störst kritik från flera olika håll. Utöver oro för massövervakning menar kritiker att det öppnar för allvarliga dataläckor och riskerar den personliga integriteten. Lokalt i Sverige inkluderar det kritik från Integritetsskyddsmyndigheten, samt branschorganisationer och fackförbund likt Internetstiftelsen, Journalistförbundet och Advokatsamfundet. På global skala avråder bland annat FN:s människorättskommissionär från att genomföra förslaget, tillsammans med otaliga IT-säkerhetsexperter och forskare.
Utöver regeringen har även Socialdemokraterna uttryckt stöd för förslaget, medan Centerpartiet, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna sagt nej. Förslaget har även fått nej av Moderaterna i EU, som under våren gick emot partilinjen i Sverige. Frågan väntas tas upp i EU-nämnden fredagen den 22 september.
